Åsa Nilsonne är psykoterapeut också och inte för psykofarmaka
I boken »Processen« sammanflätar Åsa Nilsonne sig själv i en lång rad roller: studentens, den unga läkarens, utbildningsläkarens, specialistens, terapeutens, forskarens och sist men inte minst patientens.
Det är generöst och mycket lärorikt att få inifrånperspektivet av förtätad ångest, från en kollega som kan, åtminstone i efterhand, tillåta att möta sig själv som både läkare och patient.
Läs recensionen i Läkartidningen.
ackompanjerar en, stiftelse att si och så här är de.!!!
Fast de är underdog. Skall de härska och
kråma sig när de egentligen är tönna
krigiskt politiskt korrekta sönder kväsare.
De går under parollen med förbehåll ty
att typ "detta är ett social demokratiskt patriarkat,
finn dej i de din Usling. wicked vill jag framhärda.
Att det är föga godtyckligt och träffande.
Att berövas sin roll är bisarr bister ungefär som
stympning eller lemlästning fast ingen ifrågasätter.
Det är Ett tusen anledning till upprördhet!
Att bli begeistrad av vettlösa divor.
Som inte är lite uppfordrande och
anspråksfulla, favoriserande krävande stolpskott.
Allt detta skall bara passera ifrågasätts löst.
Av den froma acceptans marknaden det att jag
är bestucken av uppenbart fjoll. Någon tröst i
de är ett grönt kort o gratis vård.