En viktig del i återhämtningen kan vara att tycka bättre om sig själv, känna hopp och tro att det är möjligt att göra framsteg.

Självstigma kan försvåra genom att man börjar tro att stereotypa uppfattningar om psykisk sjukdom är sanna, och stämmer för en själv.

Det kan t ex vara att man inte kan bli bättre, inte kommer att kunna arbeta eller ha ett meningsfullt liv.

Nu finns ett program med syfte att lära sig hur man lägger märke till och handskas med självstigma. Materialet heter ”Att utveckla sin personliga historia och minska självstigma” och det finns en framtagen arbetsbok både för deltagare och gruppledare.  

Läs mer nyheter från Bättre Psykosvårds nyhetsbrev.

Och så är vi inne i december-månaden, vilket får många av oss att börja tänka på julen, igen!

Vad innebär jul för dig? För mig har det betytt olika saker, genom åren, förstås.

Ett tag, kunde jag tänka att Julen, ja…. det var bara för de lyckliga, som hade både vänner och pengar!

Man satt hemma och inbillade sig hur lyckliga alla andra var.

Läs mer vad Khai Chau skriver i RSMHBloggen.

 Mer psykiatrisk ballongdans i landet

Regeringen har beslutat om att det framgångsrika arbetet som genomfördes i projektet Hjärnkoll ska fortsätta 2015.

Framförallt är det de så kallade Hjärnkollsambassadörernas arbete som har haft effekt.

Ambassadörerna är personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa som håller föreläsningar, framträder i media och utbildar yrkesgrupper som möter människor med psykisk ohälsa.  

Läs mer hos Regeringen.

Alphonce

Idag delas det ut pris för mångfaldsarbete i Uppsala.

Priset går till Elisabet Alphonce, som jobbar med psykisk ohälsa.

Läs mer hos Sveriges Radio.

Läs mer hos myNEWSdesk.

Människor med svår psykisk sjukdom kan samtidigt vara starka och kunniga.

Ett levande bevis på det är Anneli Jäderholm som trots att hon själv får psykos vartannat år åker runt och inspirerar till att tänka nytt om psykisk hälsa.

Läs mer hos Sveriges Radio.

Varje år lider en tredjedel av Europas befolkning av psykisk sjukdom.

Färre än en tredjedel av dem får behandling av psykiatrisk expertis.

Det finns starka bevis för att stärka förtroende för och tillit till psykiatrin samt mental hälsoförståelse ökar andelen hjälpsökande, vilket på sikt kan minska sjukdomsbördan.

Bland ungdomar i Sverige känner 35 % igen symptomen på schizofreni.

Följande åtgärder kan förbättra situationen: 

  • behandlad av en erfaren och samma psykiater
  • minska skamkänslan över att vara psykiskt sjuk
  • undvika skapa negativa erfarenheter genom t.ex maktspråk, våld och okunnig personal 
  • uppnå symtomfrihet och återställd funktion.

Läs mer i Läkartidningen.