Sök efter typ av självhjälp

Här kommer en instruktion från British Medical Journal.

  • Tag med en lista med frågor till läkarbesöket och förvänta dig raka, klara svar
  • Bestäm hur involverad du vill vara i din vård - de flesta vill ha delad "vårdnad" med sin läkare.
  • Ha tillgång till dina journaler.
  • Att få bli bedömd av en annan läkare vid viktigare diagnoser eller behandlingar.
  • Använd telefon, internet och annan sorts kommunikation, som komplement till personliga besök.

Jag vill få alla viktiga frågor besvarade så jag kan förstå.

10 minuter tillbringar läkaren med varje patient och ofta avbryts patienten efter mindre än 30 sekunder. När patienterna får tillfälle att ställa frågor som är viktiga för dem, blir de nöjdare och chansen är också större att de blir friskare. De tycker också att de fått mer tid hos läkaren, även om så inte är fallet.

Jag vill bestämma hur mycket jag skall delta i besluten om min vård.

Forskningen ger klara besked att delat beslutsfattande ökar självkänsla och livskvalite samt följsamhet till behandlingen och bättre vårdresultat. Alla vill dock inte bestämma själv.

Jag vill kunna läsa hela min journal om jag vill

En personlig, aktuell journal är en viktig del av dagens komplexa och rörliga samhälle. De som läser sin journal tycker det är bra och kan också korrigera felaktigheter. Studier där patienterna haft sina egna journaler tyder på att det blir lättare att kommunicera, större tillfredställelse och känsla av kontroll.

Jag vill ha rätt till en andra bedömning.

Särskilt vid livshotande sjukdomar vill många patienter ha en andra bedömning för att bekräfta diagnosen eller välja den bästa behandlingen. Det är inte lätt att göra det för patienten. Forskningen tyder dock på att en andra bedömning kan vara väldigt bra t.ex. vid cancer eller stora kirurgiska ingrepp. Många otillräckligt grundade beslut kan stoppas, patienten blir bättre och kostnaden blir inte högre.

Jag vill kunna kommunicera med vården utöver läkarbesöket.

Idag sker patientkommunikationen med direkt personlig kontakt. Läkare är rädda för att e-post och telefon skall skapa merarbete mm. Forskningen visar att telefon och e-post är praktiska för att följa upp vården. Det ökar chansen att patienten fortsätter medicineringen , informerar vården om behandlingsresultat och biverkningar samt förbättrar behandlingsresultatet. Andra metoder, som videokonferenser kan revolutionera läkarbesöket.

Den viktigaste läxan från dagens forskning är att den passiva "goda" patienten kan ibland leda till försämrad hälsa, onödigt lidande och potentiellt katastrofala följder.

Kommentar:

Sverige ligger långt framme vad gäller lagstiftning om information, delaktighet och medbestämmande i vården. Lagarna kom redan för nästan 20 år sedan. I schizofrenivården är nog uppföljningen mycket bättre än inom annan vård. Förbättringar måste dock ändå göras med tätare telefon eller e-postkontakt med en sjuksköterska för att undersöka effekten och biverkningar av medicineringen. De med schizofreni verkar enligt min erfarenhet ofta lösa problemet med biverkningar genom att sluta att ta medicinen.

Källa:

Jadad, A.J, Rizo, C.A, Murray , W och Enkin, M.W.
I am a good patient, believe it or not
BMJ 326:1293-1295 (2003)