Uppdaterad: 25 augusti 2017

surströmming

Att känna lukt och smak är viktigt för att kunna avgöra om maten är lämplig att äta. Lukt och smak har helt skilda nervsystem i hjärnan. Luktsinnet är kopplat till kognitiva och känslomässiga problem vid schizofreni. 

Lukt- och smakhallucinationer drabbar c:a 30 % med schizofreni och särskilt vid akut psykos. De som får schizofreni efter 45 års ålder har mer lukthallucinationer.  De kan förekomma vid andra sjukdomar, som bipolär, depression, Parkinson, epilepsi, hjärntumörer och migrän. Sjukdomar i näsan, som bihåleinflammation och polyper samt tandproblem kan ge lukthallucinationer.

Oftast varar de först några minuter, men sedan kan de kvarstå längre tid. 

Redan före insjuknandet i schizofreni kan förmågan att identifiera lukter vara förändrad och lukter kan felidentifieras t.ex apelsin kan dofta pizza. En del lukthallucinationer kanske inte är hallucinationer utan bara en feltolkning av lukterna dvs en illusion. 

Ibland kan en vanföreställning göra att maten smakar förgiftat och inte en hallucination. Obehagliga, äckliga lukthallucinationer kan förekomma vid psykoser, som är kombinerade med depression. 

Antipsykotika har effekt mot denna typ av hallucinationer också, men inte hos alla. Nyare antipsykotika anses ha bättre effekt än gamla antipsykotika. Eftersom antipsykotika har effekt mot hallucinationer, så kan andra behandlingar mot positiva symptom vid schizofreni antagligen också ge viss effekt. 

Wikipedia har ett utförligt kapitel om Phantosmia eller lukthallucinationer liksom denna artikel på engelska från 2012.

 

Hur stora besvär av dessa hallucinationer har du? 

Minimal = Tveksamt och nästan normalt.

Mild = En eller två tydliga men inte så ofta eller ett antal vaga onormala sinnesintryck, som inte ger störning av tänkande eller beteende.

Moderat = Hallucinationer ofta, men inte konstant samt tänkande och beteende är bara påverkade litet.

Moderat svår = Hallucinerar ofta och kan vara syn, hörsel och känsel också och tenderar att störa tänkande och/eller beteende, Tolkningen av dessa kan likna vanföreställningar och reaktionen på dem kan ske med känslor eller tal.

Svår = Hallucinationer nästan ständigt, vilket ger stora störningar av tänkande och beteende. De uppfattas som verkliga och funktionsförmågan hämmas av känslomässigt svar och tal med rösterna.

Extremt = Nästan helt upptagen av hallucinationer, som dominerar tänkande och beteende. Hallucinationerna tolkas vanföreställningslikt och gör att man svarar till rösterna eller ändrar beteende inkluderande att följa rösternas uppmaningar.

Från PANSS-testet, som mäter positiva, negativa och andra symptom t.ex. Mild innebär nästan normalvärde och är inget problem. Obs! Ju oftare hallucinationerna kommer och ju mer de nedsätter ens dagliga funktionsförmåga desto värre.

 

Självhjälp: 
  • Undvik het eller kall luft, höga ljud, ojämn andning via näsan, hosta, nysningar, skrik och starka dofter t.ex parfymer, som kan utlösa sådana här hallucinationer. 
  • Nässpray, som innehåller koksalt typ Renässans brukar användas var fjärde timme. Även Nezeril nässpray mot nästäppa har använts, men kan bara användas 10 dagar i följd. Effekten sägs vara långvarigare än av Renässans. 

    Nässpray mot torr näsa t.ex Nozoil (3 gånger dagligen) är otestad mot detta, men borde fungera och ge långvarigare effekt eftersom sesamoljan inte dunstar bort. Nässpray sägs verka genom minska lufttillförseln till näsan. Torr näsa kan förekomma vid torr luft på vintern och kallas ibland Kiruna-näsa. 

  • Öka din aktivitet genom att titta på TV, läsa, motionera eller syssla med något t.ex spela dataspel. Särskilt bra om besvären uppstår vid vila eller inaktivitet. 

  • Säg högt till dig själv positiva saker, som: Jag klarar det här och Jag har kontroll nu för att lugna ner dig själv. 

  • Om du är stressad eller har stark ångest försök att slappna av och därmed minska stressen t.ex avslappningsövningar eller andningsövningar mot akut ångest.

    Motion ger en avstressande och avslappnande effekt. 

  • Om andra symptom ger stress eller ångest försöka minska på dem med självhjälpsråd. 

  • Läkemedel och droger kan ge lukthallucinationer, som Viagra/Sildenafil, antidepressivat Saroten/Amitriptylin, alkohol och amfetamin m.fl. Kontrollera dina läkemedel i FASS. 

  • Vissa läkemedel kan påverka smaksinnet t.ex metallsmak, som biverkan. Kolla dina läkemedel i FASS. 

  • Du kan också fråga någon annan person om de känner lukten eller smaken du känner, som du störs av.

 

Kontakta läkare: 

  • Om hallucinationerna är Moderat svåra eller däröver och börjar störa tänkande och beteende kan det vara dags för hjälp. 

  • Att få lugnande ord av personalen kan också lindra besvären. 

  • Bäst effekt mot hallucinationer brukar Clozapine/Leponex ha. 

  • Har du bihåleinflammation eller näspolyper kontakta vårdcentralen. 

  • Har du tandproblem sök hjälp hos tandläkare.