Uppdaterad: 1 januari 2022
Störningar av synintryck kan förekomma vid schizofreni, s.k illusioner. En röd knapp kan börja lysa kraftigt, solen lyser starkare eller en katt omvandlas till en liten tiger. Det är lindrigare än en hallucination, som uppstår utan några sinnesintryck alls. Förändringar i ljusstyrka, form, rörelser och färg är dubbelt så vanligt som synhallucinationer.
Vid enbart synhallucinationer är det troligen inte schizofreni utan annan orsak, som missbruk eller läkemedelsförgiftning. Synhallucinationer vid schizofreni brukar kombineras med röster och andra psykossymptom.
Synhallucinationer förekommer hos 25-30 % vid schizofreni och schizoaffektiv, men också vid t.ex psykotiska symptom vid bipolär, depression och neurologiska sjukdomar, som t.ex epilepsi. Hos normalpersoner kan synhallucinationer förekomma hos 17-38 %. Vid schizofreni kan synhallucinationer tyda på besvärligare symptom och sjukdom.
Ögats näthinna är en del av hjärnan, vilket gör att även ögat har förändringar, som kan bidraga till hallucinationer och förändringar i synen.
Synhallucinationer delas upp i:
Enkla, som består av ljus, färg, geometriska figurer och enkla föremål.
Komplexa, som är livliga bilder eller scener, med djur, folk mm
Synerna brukar bestå av livliga, färgrika scener, med familjemedlemmar, djur och religiösa figurer oftast i normalstorlek, men enstaka rapporter om jättar finns. Att se skuggor i ögonvrån förekommer också. Reaktionerna på dessa är olika - rädsla, välbehag eller ingen reaktion alls. Hallucinationerna brukar pågå dagtid och är också ofta kopplade till överaktivitet. Skrämmande synhallucinationer tyder på schizofreni, delirium eller hallucinogener.
Synhallucinationer, som enbart uppstår, när ögonen sluts eller i ett mörkt rum är en annan sorts hallucination än vid öppna ögon. Kan t.ex bero på mycket dålig syn, varvid hjärnan fyller i med synintryck.
Religiösa hallucinationer hos psykiskt friska djupt troende domineras av synhallucinationer, medan schizofreni domineras av röster. Dessa religiösa syner består ofta av en vägvisare, som ger uppmaningar och upplevelsen är positiv.
3 % av psykoserna hos unga kan orsakas autoimmunitet med syn- eller taktila hallisar.
Nyare antipsykotika har bäst effekt mot synhallucinationer och Clozapine/Leponex uppges kunna ta bort dem hos 80 %. Eftersom antipsykotika har effekt mot synhallucinationer, så kan andra behandlingar mot positiva symptom vid schizofreni antagligen också ge viss effekt mot synhallucinationer också.
Läs mer om synhallucinationer här.
Hur stora besvär av synhallucinationer har du?
Minimal = Tveksamt och nästan normalt.
Mild = En eller två tydliga men inte så ofta eller ett antal vaga onormala sinnesintryck, som inte ger störning av tänkande eller beteende.
Moderat = Hallucinationer ofta, men inte konstant och tänkande och beteende är bara påverkade litet.
Moderat svår = Hallucinerar ofta och kan vara hörsel, smak och känsel också och tenderar att störa tänkande och/eller beteende, Tolkningen av dessa kan likna vanföreställningar och reaktion på dem kan ske med känslor eller tal.
Svår = Hallucinationer nästan ständigt, vilket ger stora störningar av tänkande och beteende. De uppfattas som verkliga och funktionsförmågan hämmas av känslomässigt svar på dem och tal med rösterna.
Extremt = Nästan helt upptagen av hallucinationer, som dominerar tänkande och beteende. Hallucinationerna tolkas vanföreställnings liknande sätt och gör att man svarar till hallucinationerna eller ändrar beteende inkluderande att följa rösternas uppmaningar.
Från PANSS-testet, som mäter positiva, negativa och andra symptom. T.ex. Mild innebär nästan normalvärde och är inget problem. Obs! Ju oftare hallucinationerna kommer och ju mer de nedsätter ens dagliga funktionsförmåga desto värre.
Självhjälp:
-
Öka din aktivitet genom att titta på TV, läsa, motionera eller syssla med något t.ex spela dataspel. Särskilt bra om besvären uppstår vid vila eller inaktivitet.
-
Säg högt till dig själv positiva saker, som Jag klarar det här och Jag har kontroll nu för att lugna ner dig själv.
-
Om du är stressad eller har stark ångest försök att slappna av och därmed minska stressen t.ex avslappningsövningar eller andningsövningar mot akut ångest.
Motion ger också en avstressande och avslappnande effekt. Försök att få tillräckligt med sömn.
-
Om andra symptom ger stress eller ångest försöka minska på dem med självhjälpsråd.
-
Läkemedel kan, som biverkan ibland framkalla synhallucinationer. Kolla dina läkemedel i FASS.
-
Är hallucinationerna obehagliga försök att blunda, så försvinner de kanske.
-
Tror du att de är verkliga. Fotografera dem med din smartphone.
Kontakta läkare:
-
Om synhallucinationerna är Moderat svåra eller däröver och börjar störa tänkande och beteende kan det vara dags för hjälp.
-
Att få lugnande ord av personalen kan också lindra besvären.
-
Bäst effekt mot synhallucinationer har Clozapine/Leponex, som hjälper hos 80 %.