Förebygga och tidigt behandla schizofreni

Uppdaterad: 20 november 2017

Schizofreni anses vara en utvecklingsstörning, som innebär att kring de tre första månaderna av graviditeten blir hjärnans utveckling störd, så att kommunikationen mellan vissa av hjärnans olika delar försämras. Vissa nervtrådar har hamnat fel och inte i hjärnbarken där bl.a tänkande sker. Redan här kan genetiska faktorer inverka. Men dessutom i tonåren inträffar bortrensning av onödiga nervkontakter (pruning), som blir för kraftig så att även nödvändiga nervkontakter försvinner. Det försämrar också kontakten mellan hjärnans nervceller och olika delar av hjärnan.  

Senare i livet kan miljöfaktorer göra att första psykosen utbryter tack vare att de tidigare förändringarna skett och 75 % drabbas av ytterligare psykoser. De 25 % med bara en psykos kan ha nästan normala liv. Problemet med schizofreni är den stora variationen mellan individer och att det kan vara olika sjukdomar, som var och en kan kanske ha olika orsaker. 

Förebygga under graviditet eller hos nyfödda 

Miljöfaktorer kan utlösa schizofreni och bättre kost under graviditeten, mindre infektioner och vitamin D kan kanske förhindra vissa fall. Även omega-3 till nyfödda diskuteras som ett sätt att minska schizofrenirisken om mamman haft infektioner under graviditeten. Kosttillskottet kolin under graviditeten har också testats som förebyggande.

Nackdelen är att det tar lång tid 30 år att bevisa att sådana behandlingar fungerar och sedan risken att få schizofreni är bara 0,75 %, så den är onödig för över 99 %. Kanske kan det bli ett alternativ för de med hög ärftlig risk för schizofreni, som om båda föräldrarna har schizofreni är barnets risk 50 %. 80 % av schizofrenirisken orsakas av ärftliga faktorer.

Tidig behandling - förebygga att psykos utbryter 

Att försöka upptäcka riskfaktorer och varningstecken kan kanske minska schizofrenifallen. Undersökningar finns nu som tyder på att tidig upptäckt och behandling kan minska risken för att senare få psykos. Tidigare kunde det ta 10 år av symptom innan korrekt diagnos och behandling. 

Förbättringar krävs för att hitta riskfaktorer och större kliniska studier på förebyggande behandling måste göras. 

Forskarna försöker att bättre förutsäga vilka som kommer att få psykos. I framtiden kan kanske kognitivt test på dator, salivprov och blodprov användas för att förutse vilka som får psykos och som skall behandlas för att förhindra psykos. Om enbart tidiga psykossymptom mäts med frågeformulär är bara träffsäkerheten 30 %. 

Socialstyrelsen har kommit med behandlingsförslag för de med tidiga tecken på psykos utan tidigare psykos:

• lätt kunna få en psykiatrisk bedömning av vårdbehovet och tidigt kunna få behandling.

För att kunna bedöma hur allvarliga symptomen är och kunna få rätt behandling tidigt , vilket kan ge en lindrigare sjukdom. Utomlands finns speciella team early detection teams, som är specialiserade på snabba specialistbedömningar. Ju tidigare behandling ges desto bättre.

Tidig behandling av psykos

I Sverige har Socialstyrelsen kommit med förslag på riktlinjer. Viktiga behandlingar vid första psykosen är teamvård med:

• låg dos av antipsykotika

• utbildning om psykossjukdom och dess behandling

• psykologisk behandling

• social färdighetsträning (ESL)

• stöd till studier eller arbete (IPS-modellen).

• involvera familj eller andra närstående, vilket också kan öka chansen att personerna stannar kvar i behandling.

I Sverige finns bara ett fåtal sådana mottagningar. Fördelen är att psykostiden förkortas och att återhämtning underlättas. Man blir friskare kort sagt. En teammedlem kan ha hand om 10-15 personer.

Utomlands finns Early Intervention in Psychosis, EIP t.ex England, Danmark, Australien och Norge. I England är det speciella öppenvårdsteam med psykiater, psykolog och psyksjuksköterskor. De försöker att minimera tiden med psykos. 

De behandlar:

Personer med prodromala symptom dvs tidiga tecken på psykos utan psykos tidigare behandlas för att förhindra psykos. Här verkar KBT och antipsykotika ge viss effekt.

Nyinsjuknade i schizofreni får effektiva behandlingar inklusive psykosociala behandlingar, så tidigt som möjligt för att få en lindrigare sjukdom. 

En studie i England, där 831 personer med schizofreni fick EIP visade att: 

• 116 % fler kunde arbeta.

• 52 % fler hade normalt boende.

• 17 % hade förbättrat sitt emotionella välbefinnande

• 46 000 kr per år i lägre vårdkostnader. 

Behandlingen pågår i 3 år med hembesök av teamet varje vecka och också av psykologisk behandling och familjeutbildning. Denna behandling kan antagligen förbättras och bli mer effektiv än vad den är idag.

Det som kan läggas till ytterligare är depåinjektioner och kanske också konditionsträning. Under 2016 ansågs just denna typ av vård vara ett av de stora framstegen inom schizofrenivården.