Sök efter symptom
Självhjälp
- Kategori: Självhjälp
Uppdatering: 19 november 2017
Agitation förekommer någon gång under livet hos 90 % med schizofreni, schizoaffektiv och bipolär (särskilt vid mani). Akut agitation kan komma 12 gånger per år. Agitation mäts i PANSS-testet, som ett av sju olika positiva symptom, som kan förekomma vid psykos. Den kan förekomma vid missbruk, huvudskador, infektioner, depression och fel på sköldkörteln också.
Flera definitioner på agitation finns, men ofta finns ökat tal och ökande rörelser med olika symptom som varierar i intensitet mellan mild till extremt.
Agitation karaktäriseras av rastlöshet, irritation, hyperaktiva rörelser, hyperaktivt tal, samarbetssvårigheter och ibland aggressiva gester eller beteenden.
De som upplever agitation beskriver det själva som en inre stress som stegras till en nivå där de inte längre kan fungera normalt
Agitation kan komma plötsligt eller utvecklas över längre tid. Olika lång tid (minuter, timmar eller dagar) tar det innan behandling krävs, men när agitationen ökar krävs ofta behandling direkt. Kan utlösas av stress och trauman. Personen kan vara omedveten om sin agitation, men har svårt att fokusera och samtala med andra.
Risk finns för att skada sig själv och andra eftersom agitationen kan snabbt förvärras, vilket gör att agitation skall snabbt behandlas. Ofta finns agitation före aggression, men inte hos alla. På grund av aggressionsrisken är det viktigt att snabbt behandla agitation.
Beteendeterapi med de-eskalering kan fungera, men vid svårare agitation krävs läkemedel. De-eskalering är att respektera patientens egen sfär, undvika provokation, skapa samtalskontakt, ge information, lugna ner, samtala enkelt och kortfattat, identifiera önskemål och känslor, lyssna till patienten, sätta gränser, erbjuda valmöjligheter och debriefa efter tvångsåtgärder.
- Kategori: Självhjälp
Uppdaterad: 20 november 2017
Schizofreni anses vara en utvecklingsstörning, som innebär att kring de tre första månaderna av graviditeten blir hjärnans utveckling störd, så att kommunikationen mellan vissa av hjärnans olika delar försämras. Vissa nervtrådar har hamnat fel och inte i hjärnbarken där bl.a tänkande sker. Redan här kan genetiska faktorer inverka. Men dessutom i tonåren inträffar bortrensning av onödiga nervkontakter (pruning), som blir för kraftig så att även nödvändiga nervkontakter försvinner. Det försämrar också kontakten mellan hjärnans nervceller och olika delar av hjärnan.
Senare i livet kan miljöfaktorer göra att första psykosen utbryter tack vare att de tidigare förändringarna skett och 75 % drabbas av ytterligare psykoser. De 25 % med bara en psykos kan ha nästan normala liv. Problemet med schizofreni är den stora variationen mellan individer och att det kan vara olika sjukdomar, som var och en kan kanske ha olika orsaker.
Förebygga under graviditet eller hos nyfödda
Miljöfaktorer kan utlösa schizofreni och bättre kost under graviditeten, mindre infektioner och vitamin D kan kanske förhindra vissa fall. Även omega-3 till nyfödda diskuteras som ett sätt att minska schizofrenirisken om mamman haft infektioner under graviditeten. Kosttillskottet kolin under graviditeten har också testats som förebyggande.
Nackdelen är att det tar lång tid 30 år att bevisa att sådana behandlingar fungerar och sedan risken att få schizofreni är bara 0,75 %, så den är onödig för över 99 %. Kanske kan det bli ett alternativ för de med hög ärftlig risk för schizofreni, som om båda föräldrarna har schizofreni är barnets risk 50 %. 80 % av schizofrenirisken orsakas av ärftliga faktorer.
- Kategori: Självhjälp
Uppdaterad: 19 november 2017
Länge har personer med schizofreni ansetts farliga och säkert av många olika orsaker. Livslång vård förr på mentalsjukhus, filmer typ Psycho, media som kopplar våld till schizofreni vid domar till rättspsyk och enstaka vansinnesdåd, som väcker stor uppmärksamhet och indignation. Innan antipsykotika kom var våldsrisken större p.g.a psykoser nästan varje år. Idag med rätt behandling och ej avbruten medicinering förekommer psykosen vart 10:e till 20:e år. I uländer än idag kan de med schizofreni kedjas fast av anhöriga för att de varit våldsamma. När de får antipsykotika och vård så slipper de kedjorna.
Idag sitter 1 % av de med schizofreni på rättspsyk, men i genomsnitt 5 gånger än längre medeltiden för fängelse, som är ett år. Det gör att man verkar vara 5 gånger brottsligare än vad man egentligen är. Oftast är orsaken lindrigare brott, som hot och misshandel. 75 % av de på rättspsyk har missbruk, 87 % är män mellan 25 - 34 år. Troligen kommer färre få rättspsyk och fler få fängelse istället och en minskning med 90 % har diskuterats. Schizofreni är vanligaste diagnosen på rättspsyk men autism ökar. Rättspsyk är inte ett tidsbestämt straff till skillnad från fängelse. För 8 år sedan satt en medlem på viska.se på rättspsyk och en missbrukare, som stulit en hund utanför Konsum hade suttit där 9 år för detta brott.
Hög risk för våld finns om du är våldsoffer, mycket aggressivt språk, multimissbruk, behandlingsavbrott och inläggningar. Annat, som hemlöshet, psykopati, antisocial personlighetsstörning, aggression, missbruk, dålig impulskontroll, fängelse, tvångsvård, dålig barndom och överfall ger måttlig riskökning. Självskada kan också öka risken för att utöva våld.
Aggression och svår aggression finns hos 31 % resp 16 % vid första psykosen. Vid första psykosen begår 0,16 % mord om de är obehandlade, men de som fått vård har bara 0,01 % risk.
Avbruten behandling med antipsykotika och antidepressiva kan öka risken för dödligt våld 6 – 7 gånger, men att använda bensodiazepiner eller Imovane/Stilnoct ökar risken både att bli mordoffer och att utöva dödligt våld.
Viktigt också att de med schizofreni oftare drabbas av brott än de själva begår brott. Antagligen för att de är ett lätt byte. Inte bra att bli misshandlad för att de kan ge paranoia och kanske att situationer kan misstolkas och utlösa våld för att själv slippa våld. Personer med schizofreni bör inte placeras i bostadsområden med högre brottslighet och missbruk för att minska utsattheten för våld, brott, rädsla och paranoia.
- Kategori: Självhjälp
Uppdaterad: 7 november 2017
Vid första psykosen kan arbetsförmågan vara nedsatt i ofta 1 – 2 år, vilket försvårar arbete och att få inkomst. Men flera år innan psykosen kan arbetsförmågan försämrats. Personer med funktionsnedsättning har bara 65 % av en normallön i ersättning. Olika bidrag utjämnar och skillnaden blir till slut 10 - 15 % enligt Socialstyrelsen. Har du schizofrenidiagnos enligt DSM 5 har du alltid nedsatt arbetsförmåga, men ej vid ICD-10. Bra att veta vid t.ex. överklagning. Bara 8 % med psykossjukdom i Sverige arbetar mer än 50 %. Idag anses att chansen att komma i arbete ökar ju tidigare man försöker.
Sjukskrivning får de som arbetat innan och sjukpenning fås från Försäkringskassan. Tidigare fanns en maxgräns för sjukskrivning på ett år, men undantag fanns för schizofreni som kunde ge längre sjukskrivning. Det bör därför gå lätt att få sjukpenning lång tid efter psykos. Om du arbetar och är sjukskriven ofta kan du ansöka hos Försäkringskassan om att slippa karensdagarna och din arbetsgivare slipper betala för din sjuktid.
Arbetslösa får själv anmäla till Försäkringskassan redan första dagen. Du får ett läkarintyg, som skall lämnas in till Arbetsförmedlingen om att du är sjuk och inte kan söka arbete.
Försörjningsstöd. Du skall själv skicka ett läkarintyg till din handläggare på Soc för att bevisa att du är sjuk och inte arbetsför.
Läs mer här.
Om du inte har någon av sjukpenning eller A-kassa kan du ansöka om försörjningsstöd hos kommunen. Inget att skämmas för när sjukdom är orsaken. Rehabiliteringen skall förbättras för denna grupp för de skall få annan ersättning än försörjningsstöd. Kommuner, Arbetsförmedling och Försäkringskassan skall samarbeta. Socialstyrelsen har ett test, där du kan räkna ut hur mycket du kan få i försörjningsstöd.
Aktivitetsersättning får de under 30 år, som inte kommer att kunna arbeta heltid på grund av sjukdom under minst ett år. Om du inte har någon inkomst, kan det vara klokt att snabbt ansöka om aktivitetsersättning för efter psykos kan du nog inte arbeta på ett år. Nu sägs att nyinsjuknade skall få arbete direkt, eftersom det gör dem friskare. Problemet är att bara 17 % av psykiatrin kan erbjuda den arbetsrehabilitering som krävs.
Aktivitetsersättningen är högre för de som arbetat innan och de kan få extraersättning via fack eller arbetsgivare också. För de som inte jobbat blir det 7800 – 8700 kr/mån före skatt.
Läs mer om Aktivitetsersättning.
Du kan också få bostadstillägg (max 95 % av hyran och max 4 750 kr/mån (2017) för ensamstående), men dessutom skall ett visst minimibelopp finnas kvar efter betald hyra (särskilt bostadstillägg).
Extra ersättning för fritidsaktiviteter t.ex gym, ridning mm kan fås via Försäkringskassan. Aktivitetsersättningen ges i 1 - 3 års perioder, men den brukar alltid förlängas. 4 månader tar det innan du får besked.
Försäkring, som dina föräldrar haft på dig kan ge ersättning om du insjuknar i schizofreni och en person här fick ganska stor ersättning.
Läs mer: Agitation (upphetsning)