Sök efter symptom
Självhjälp
- Kategori: Självhjälp
Uppdaterad: 23 oktober 2017
Missnöje med psykiatrin, annan vård och omsorg uppstår ibland.
-
Bäst är att diskutera med den läkare, sjuksköterska eller vårdare, som berörs för att få en lösning på problemet. Du kan ha missuppfattat eller misstolkat vad som sagts. Det kan också gällt någon annan. När man är riktigt dålig kan man tro att allt handlar om en själv (även TV, musik och radio).
-
Hjälper inte det vänd dig till klinikchefen.
-
Om inte heller det hjälper, kontakta Landstingets patientnämnd, patientombud eller patientombudsman (olika namn i olika landsting). De kan hjälpa dig vidare på olika sätt.
Adress eller e-postadress till patientnämnd/patientombud finns hos Inspektionen för Vård och Omsorg (Ivo).
- Till Ivo anmäler du vid vårdskada eller risk för vårdskada. Dåligt bemötande skall inte anmälas till Ivo utan till Patientnämnden.
Ekonomisk ersättning kan fås vid vårdskada via Patientförsäkringen och vid skador av läkemedel via Läkemedelsförsäkringen.
Den kommunala psykiatrin är dubbelt så stor, som landstingets psykiatri och missnöje med den finns också.
-
Hos cheferna eller hos din handläggare där, får du reda på var du kan lämna in ditt klagomål eller dina synpunkter, som de måste ta emot.
-
Vid allvarliga brister i den kommunala verksamheten kan du anmäla till Ivo.
Att anmäla vård eller omsorg till Ivo eller Patientnämnden är ovanligt vid schizofreni. Missnöje förekommer dock ibland och kan bero på många olika saker: får inte göra som man vill, otrevlig personal, personalen har stulit, hjälpen är onödig, felaktig tvångsvård, för lite vårdinsatser, blir inte inlagd, dålig hjälp mot kroppsliga sjukdomar, boendestödet kommer inte som utlovat, får inte önskad medicin eller att man anser sig frisk utan hjälpbehov.
400 anmälningar om fel i psykiatrin görs till Ivo per år, men i 97 % av fallen anses inte psykiatrin ha gjort fel.
- Kategori: Självhjälp
Uppdaterad: 20 oktober 2017
Från 1700-talet och framåt flyttade folk in till städerna, samtidigt ökade det vi idag kallar schizofreni, som knappt märkts tidigare. Medellivslängden var dock kortare då och 34 år för män och 29 år för kvinnor, men med hög barndödlighet. Eftersom schizofreni idag kommer vid 20-25 års ålder och förkortar livet med 19 % så levde man säkert inte länge med schizofreni då.
Mentalsjukhus började byggas och byggandet fortsatte in på 1900-talet. Idag talas mest om stadens stress, som orsak, men brist på motion och läkande natur kan också inverkat. Redan i slutet av 1700-talet kom en motreaktion mot stadslivet i form av filosofen Rousseau, som ville tillbaka till naturen och också till kroppsarbetet (aerobisk motion). Men redan kring år 100 sa romaren och tänkaren Juvenalis: En sund själ i en sund kropp.
Motion är inte lika väl bevisad som andra behandlingar mot schizofreni. De studier som finns tyder på effekt mot:
-
kognitiva symptom med bättre koncentration, närminne och bättre förståelse för sociala situationer fås av konditionsträning (aerobisk motion).
-
negativa symptom.
-
positiva symptom (t.ex röster) med c:a 30 %.
-
mindre risk för återfall i psykos.
-
ångest och depression.
-
ger viktminskning och motverkar viktuppgång, särskilt i kombination med dietråd.
-
bättre livskvalité och funktionsförmåga.
-
motverkar kroppsliga sjukdomar, som fetma och diabetes.
Motion kan också minska stresskänsligheten. Höga doser av antipsykotika kan kanske minska effekten av träning. Inga kända risker finns med psykofarmaka i FASS-doser och träning.
Två typer av motion finns:
-
Aerobisk motion (konditionsträning) är raska promenader, cykling, jogging, löpband, simning och dans eller annan aktivitet som gör att hjärtat slår snabbare och ger flås. Den verkar kunna öka bildningen av nya nervceller via faktorn BDNF i hjärnan och ger fler kontakter i hjärnan, vilket är bra eftersom hjärnan vid schizofreni kan ha för få kontakter.
-
Muskelstärkande motion för bättre balans, muskelspänning och benstomme. Kan vara att gå i trappor eller uppförsbacke, bära matkassar, trädgårdsarbete eller yoga.
WHO anser att dålig diet och brist på motion är en av de ledande orsakerna till förtida död i västvärlden. De som inte får minst moderat motion och tittar 4 timmar per dag på TV har ökad risk för fetma och hjärtkärlsjukdomar. Dubbelt så många dör av brist på motion, som av fetma.
WHO:s krav på motion med 150 minuter per vecka uppfyller 64 % (män 50 %) med schizofreni. Brist på stöd är vanligaste orsaken till att motion inte blir av. Vid psykisk sjukdom verkar också trötthet, psykiska symptom och brist på självförtroende hämma motionsaktiviteter.
Aerobisk motion, som jogging och cykling mot schizofreni verkar mycket lovande. Tros kanske kunna förebygga psykos för de utan tidigare psykos och också lindra handikappande kognitiva symptom hos nyinsjuknade och därmed underlätta återhämtningen. De som varit sjuka länge kan också få minskade kognitiva symptom. Hur arbetsförmåga och socialförmåga samt förmåga att klara vardagen är otillräckligt undersökt ännu. Aerobisk motion rankades därför, som en av de största framstegen under 2016 vad gäller schizofrenivården.
- Kategori: Självhjälp
Uppdaterad: 5 september 2017
Depression drabbar 50 % med schizofreni och särskilt i början av sjukdomen efter en psykos får många en depression efteråt - postpsykotisk depression. Första depressionen är svårare att bli kvitt än de som kommer senare. Depression drabbar främst i början av sjukdomen och senare är ”depressionen” ofta negativa symptom.
Vid schizoaffektiv skall depression finnas minst 50 % av tiden enligt DSM 5 och mani kan också förekomma. I DSM 5 för schizofreni bedöms depression, som ett av många symptom (dimensioner), som gör det lättare att skilja mellan schizofreni och schizoaffektiv. Vid depression finns symptom, som depression och/eller förlorat intresse, förändrad aptit, vikt, aktivitet, energi, dämpad affekt, socialtillbakadragenhet, koncentrationssvårigheter, svårt fatta beslut, värdelöshet, hopplöshet, skuld och självmordstankar.
Depressionerna kan orsakas av sjukdomen, men också av de problem som sjukdomen skapar för individen. Depressiv personlighet kan vara orsak till längre depressioner vid schizofreni. Depression kan förväxlas med negativa symptom, men de är långvarigare men minskar ofta med åren. Avsaknad av känslor finns vid negativa symptom, men ej vid depression, vilket är den tydligaste skillnaden. Tidiga tecken på återfall i psykos och akatisi kan ibland förväxlas med depression. Kroppsliga sjukdomar t.ex blodbrist och infektioner, missbruk och andra mediciner kan förvärra depression.
Schizofreni gör en inaktiv och inaktivitet kan skapa depressioner. En behandling - beteendeaktivering, som går ut på att aktivera sig genom att göra roliga saker och därmed minska depressionen.
- Kategori: Självhjälp
Uppdaterad: 3 september 2018
Att lära sig känna igen tecken på återfall i psykos är viktigast av allt. Alla får inte återfall för 25 % med schizofreni får bara en psykos i livet och kan leva nästan normala liv. Ha en psykos i livet som ditt mål.
Om antipsykotika är enda behandlingen, sjunker psykosrisken från 80 % till 40 %. Är du noga med att ta medicinen blir psykosrisken 20 % och depåinjektioner ger 20 - 30 % färre psykoser än tabletter. Bäst på att förhindra återfall är Clozapin/Leponex och depåinjektioner. Antipsykotika förebygger risken att få psykoser och den effekten är högst efter första psykosen och bara 3 % då. Ingen behandling kan ersätta antipsykotika för att förhindra återfall.
Psykosociala behandlingar kan sänka psykosrisken ytterligare till c:a 5 %.
Återfall orsakas oftast av att medicineringen med antipsykotika avbrutits på egen hand. Missbruk ökar också risken för återfall med 5 gånger. 75 % av de som får tvångsvård har missbruk. Långvariga tankestörningar tyder på hög risk för återfall i psykos och akut akatisi ökar också risken för återfall.
Psykoser orsakas oftast av miljön. Stress kan också trigga psykossymptom och psykoser. Om ens familj stressar, skäller och kritiserar kan psykosrisken fördubblas. Unga och nyinsjuknade har större risk för återfall än de som varit sjuka länge. Får du psykos kan felet vara på din miljö och inte dig.
Vid återfall kan symptomen öka långsamt under en månad hos 50 % och då märks försämringen, men det är svårare när psykossymptomen kommer plötsligt utan förvarning, vilket också kan hända. 70 % kan själv upptäcka att en psykos är på gång, men anhöriga upptäcker 93 %. Symptomen före återfall kan variera mellan individer och samma individ har ofta samma symptom innan återfall.
Sömnen krånglar ofta före ett återfall. Dygnet kan vändas och hög aktivitet råder under den vakna tiden.
Psykoser är bra att undvika för ju fler återfall desto längre tid tar det att återhämta sig. Första psykosen tar återhämtningen 6 månader, andra 12 månader osv.
Psykoser kan försämra förmågan att klara vardagen och göra att boendestöd eller gruppboende krävs. Förlust av hjärnceller kan också förekomma.
Var 6:e psykos leder till förlorad effekt av antipsykotikan.
Vräkning från bostaden kan ske efter hot eller störningar av grannar. Att köra bil under psykos kan ge indraget körkort.
Arbetsförmågan kan förloras, så att arbete blir omöjligt och psykos på jobbet kan ge problem på jobbet.
Självmordsrisken ökar flera gånger liksom risken att hota eller skada andra, vilket kan ge rättspsyk.
40 % av psykoserna sker hemma utan inläggning, som sker främst vid självmordsförsök (hot mot sig själv) eller hot mot andra. Är man ensam och isolerad hemma kan nog en psykos undgå upptäckt.
Läs mer: Missnöjd med hjälpen du får?