Framstående forskargrupper har tidigare hävdat att hjärnan genomgår tydliga minskningar i hjärnbarken redan under det första året efter sjukdomsutbrottet vid schizofreni samt att den negativa trenden fortsätter med tiden.
Omkring 50 svenska patienter med kronisk schizofreni, som hade redan varit under långtidsbehandling, följdes upp med magnetröntgen under en femårsperiod. Dessa jämfördes med friska personer.
Här fann norska forskare att hjärnbarkens tjocklek förblev stabil i alla hjärnans områden. Minskningen av hjärnbarksvolymen var inte större än hos friska personer. Resultaten visade lätta tecken på förstorade ventriklar.
Forskarna undersökte också en grupp på cirka 100 norska patienter som haft psykos för första gången. Preliminära resultat visar att hjärnans utveckling är stabil under det första året efter psykosen.
Professor Agartz säger resultaten kan vara viktiga för kommunikationen med patienterna. Schizofreni upptäcks ofta hos unga vuxna.
De nya resultaten kan möjliggöra en mer positiv inställning hos patienter under behandling. - Snarare tvärtom, kan man meddela patienten att hjärnan troligen inte genomgå fysiska förändringar så stor som man tidigare trott, säger Agartz.
Artikeln från Forskning.no. Eftersom en del kan ha svårt att förstå norska finns en översatt version på svenska om du klickar på Läs mer.
Kortex utgör hjärnans yttre skikt och en grå substans som huvudsakligen består av nervceller som är anordnade i olika skikt.
Dessa kan studeras med MRI (magnetisk resonanstomografi ), som är en metod för att producera bilder av kroppens inre. Från tidigare vetenskapliga studier vet vi att patienter med schizofreni har mindre grå materia än normalt, detta kallas kortikal reduktion.
Framstående forskargrupper, däribland Nederländerna, har tidigare hävdat att hjärnan genomgår observerbara minskningar i hjärnbarken redan under det första året efter sjukdomsutbrottet samt att den negativa trenden fortsätter med tiden.
I ett internationellt forskningsprojekt finansierat av Vetenskapsrådets program för mental hälsa, undersökte professor Ingrid Agartz vid Institutionen för klinisk forskning vid universitetet i Oslo, denna hypotes.
Hjärnans utveckling stabil
Omkring 50 svenska patienter med kronisk schizofreni, som hade redan varit under långtidsbehandling, följdes upp med MRI under en femårsperiod. Dessa jämfördes med friska kontroller.
I motsats till vad andra forskare har rapporterat, fann forskarna att den kortikala tjockleken av patienterna förblev stabil i alla regioner.
Minskningen av kortikala volymen var inte större än i kontrollgruppen. Resultaten visade lätta tecken på förstorade ventriklar, ventriklarna är vätskefyllda hålrum i hjärnan. Utökad ventrikelvolym hos patienter med schizofreni är kända från tidigare studier.
Forskarna undersökte också en grupp på cirka 100 norska patienter som haft psykos för första gången. Preliminära resultat visar att hjärnans utveckling är stabil under det första året efter psykosen.
Agartz resultat försvagar således antagandet att kortex minskar kraftigt i volym snabbt efter sjukdomsutbrott och att den negativa utvecklingen fortsätter under tiden.
- Våra resultat stödjer en mer stabil hjärnans utveckling av sjukdomsutbrott, säger Agartz.
Forskarna fann inga progressiva effekter vare sig i kortikal tjocklek eller ökade ventrikelvolymer jämfört med friska försökspersoner. Agartz tillägger att det är viktigt att följa upp med flera studier som sträcker sig över tid, för att se om resultaten står sig.
Positiva nyheter för patienterna
Personer med schizofreni har tunnare kortex än normalt.
Professorn säger resultaten kan vara viktiga för kommunikationen med patienterna. Schizofreni upptäcks ofta hos unga vuxna.
De nya resultaten möjliggöra en mer positiv inställning för patienter under behandling.
- Snarare tvärtom, kan man meddela patienten att hjärnan troligen inte genomgå fysiska förändringar så stor som man tidigare trott, säger Agartz.
Forskarnas resultat gäller på gruppnivå. Hjärnförändringar kan alltså upptäckas från ett genomsnitt i stora grupper och inte baserat på MRT-undersökningar för den enskilde.
- Schizofreni är en klinisk diagnos och kan inte bestämmas från MR-bilden, åtminstone inte ännu, säger Agartz.
Unikt för schizofreni?
För att studera hjärnans utveckling, har forskare använt en metod som gör det möjligt att baserat på MR-bilder, skilja mellan tjockleken av hjärnbarken och kortikala distribution inom samma område.
Denna metod har möjliggjort en mer detaljerad undersökning av hur hjärnan förändras, jämfört med mätningar av grå substans som använts tidigare .
Med dessa metoder fann forskarna att personer med schizofreni inte bara har tunnare kortex i vissa områden i hjärnan, men också att barkytan är mindre utbredd än hos friska.
Dessutom har patienter med bipolär sjukdom utvärderats . Av bipolär sjukdom typ 1 , en typ av bipolär sjukdom där glada perioden är uppenbarligen sjuka, fann forskarna tunnare kortex i den främre delen av hjärnan, liknande den som ses vid schizofreni . Dessa patienter hade dock ingen minskning av kortikala distributionen.
- Förändringarna är mer uttalad i gruppen med schizofreni. Minskning av kortikala distribution kan vara unika för schizofrena patienter, säger Ingrid Agartz.
I dessa studier har forskarna använt ett material på 500 patienter med schizofreni och bipolär sjukdom och finansierades av Norges forskningsråd och Helse Sør-Øst.