Tarmfloran och hjärnan kommunicerar genom nervsystemet, inflammatoriska och endokrina signalsubstanser samt metaboliter från tarmen.

Tarmflorans betydelse för vår psykiska hälsa har på senare år rönt stort forskningsintresse.

Det är dock fortfarande oklart hur tarmfloran skiljer sig mellan personer med psykiatriska diagnoser och friska kontrollpersoner.

Vi genomförde därför en systematisk översikt (enligt Prismas riktlinjer) av studier som jämför tarmfloran mellan personer med psykiatriska diagnoser och friska försökspersoner.

Läs mer i Läkartidningen.

Hög genetisk risk för en rad psykiska sjukdomar verkar påverka individers val av stads- eller landsbygdsliv, tyder ny forskning på.

Individer med en genetisk ökad risk att få schizofreni, bipolär, autism eller anorexia nervosa är betydligt mer benägna att flytta från landsbygd till en stad, medan de med hög genetisk risk för uppmärksamhetsbrist hyperaktivitetsstörning (ADHD) var mer benägna att göra det motsatta.

Läs mer hos Medscape.

Åsa Konradsson Geukens storebror Mats insjuknade i schizofreni när hon var 14 år, vilket har präglat stora delar av hennes liv.

När hon var yngre kände hon så mycket skam kring hans sjukdom att hon inte pratade om det med någon utanför familjen.

När hon blev äldre och började forska i farmakologi insåg hon att hennes och hennes brors erfarenheter kunde betraktas som en stor tillgång.

Plötsligt var hon en värdefull resurs, som visste betydligt mer om sjukdomen än vad som kan hittas i uppsatserna.

Lyssna till ett 44 minuters samtal om forskning hos NSPH.

EEG och fMRI tyder på att schizofreni är kopplad till minskad synaptisk förstärkning (en förlust av nervexcitation), medan hallucinationer och andra symtom är associerade med en förlust av nervinhibering.

Dessa fynd stöder hypotesen att vid schizofreni kompenseras en primär minskad synaptisk förstärkning på pyramidceller genom interneuron-nedreglering.

Vidare föreslår de att psykotiska symptom, såsom hallucinationer, relaterar till denna sekundära nedreglering.

Läs mer hos BioTechniques.

 

En metaanalys med 192 studier på 709 000 individer kom fram till detta:

Sjukdomsgrupp Topp ålder
Median ålder
Neuroutveckling 5.5 12
Ångest / rädsla 5.5 17
OCD 14.5 18
Ätstörning 15.5 18
Stress 15.5 30
Missbruk 19.5 25
Schizofreni / primär psykos 20.5 25
Förstämningssyndrom 20.5 31

Median = värdet för 50 % av individerna

Läs mer i The Mantal Elf.

Det kan finnas ett samband mellan ljus under graviditeten och hur fostrets hjärna utvecklas.

Upptäckten av  ljusreceptorn Opsin3:s uttrycksmönster tyder på att ljus spelar en viktig roll för utveckling och senare funktion hos hjärnan.

Det skulle kunna förklara varför risken för vissa neurologiska eller psykiska sjukdomar, som t.ex schizofreni varierar beroende på när på året man är född.

Ljusstimulering under graviditeten kan på sikt bli ett sätt att förebygga neurologiska störningar senare livet, tror forskarna.

Läs mer hos forskning.se.