Studien gjordes med magnetröntgen (fMRI)
En ny studie kan förklara hur utvandring till ett annat land ökar risken för schizofreni genom att höja dopamin i hjärnan.
Förhöjt dopamin i hjärnan är kopplat till psykos vid schizofreni och dopamin ökar också vid stress.
Försökspersonerna utsattes för mild stress och invandrare hade högre dopamin i hjärnan än icke-invandrare.
Denna ökning var kopplad till socialstress, som högre arbetsbelastning, socialt tryck och socialisolering.
Bildningen av dopamin i hjärnan var också högre bland invandrare.
Stress kan orsakas av diskriminering, social isolering och boende i städer.
Läs mer hos MedicalXpress.
Uppdaterad: 8 maj 2024
Tandhälsan vid svår psykisk sjukdom är inte så väl känd och inte heller vilka konsekvenser dålig tandhälsa har på den kroppsliga hälsan.
För psykiskt friska har dålig tandhälsa kopplats till hjärt-kärlsjukdom, diabetes och lungsjukdomar.
Dåliga tänder påverkar också tal, ätande och kan ge negativa sociala- och psykologiska effekter, när de upptäcks av andra.
Vid svår psykisk sjukdom är risken att förlora alla tänder 2,8 gånger större än normalt. Fler tänder saknades, var lagade eller hade hål och var 5 stycken (maximalt antal tänder är 32).
Dålig tandhälsan kan bero på rökning, dålig diet med mycket socker och mediciner, som ger muntorrhet. Men även stress, ångest och depression kan ge muntorrhet. Den kan vid måltider ge obehag, sveda och smärta i munnen. Karies (tandröta) är en infektionssjukdom och vid schizofreni finns ofta en ökad mottaglighet för infektioner.
Du har möjlighet att få billigare tandvård, om du har schizofreni.
Särskilt tandvårdsstöd ges till de med antipsykotika, som minskar salivbildningen och gör att risken för hål ökar. 600 kr per halvår ges till förebyggande tandvård. Psykiatern ger dig ett intyg, som du visar för tandläkaren eller tandhygienisten, som ger dig rabatt om mindre saliv bildas. Ibland kan rabatten glömmas, så du måste påminna om den.
Grönt kort gör att tandvården räknas in i högkostnadsskyddet för vård och blir därför mycket billigare och t.o.m gratis vid frikort för vård. Det verkar vara finansierat av regionen eller landstinget och kallas ibland för regionfinansierat tandvårdsstöd.
Det är svårare att få grönt kort, därför att det krävs stort behov av tandvård och minst svår funktionsnedsättning (nedsatt kognitiv förmåga) med svårigheter att klara sig själv. För 10 år sedan var grönt kort mycket lättare att få för idag verkar de flesta psykiatrer känna till bestämmelserna.
Uppdaterad: 20 oktober 2017
Självkänsla innebär att uppleva sig ha ett eget värde och att lita på sig själv utan att få beröm av andra. Har väldigt lite att göra med vad som uträttas. God självkänsla ger ett tryggt intryck och omgivningen uppfattas som vänlig och accepterande. Kontakter med andra underlättas, medan låg självkänsla ger känslighet för kritik och motgångar.
En god självkänsla leder ofta till att sömn, mat och hälsa sköts väl. Att sätta rimliga gränser fungerar och att du tar inte överdrivet stort ansvar över saker. Ju mer makt du har över ditt liv desto bättre självkänsla.
Låg självkänsla kan göra det svårt att må bra för att man blir för upptagen av att inte göra fel och prestera. Händelser kan tolkas negativt och som bevis för att man är dålig. Vid schizofreni talas om att låg självkänsla skapar stress vid samvaro med andra. Låg självkänsla ger en ökad sårbarhet för oro, depression, ångest och psykossymptom.
Självkänslan kan försämras på grund av diagnosen och den negativa bild den har i samhället. Dessutom har nog de flesta på grund av sjukdomen drabbats av händelser, som minskar självkänslan, som förlust av arbete, relationer m.m.
Studier finns som tyder på att förbättrad självkänsla, mindre depression och självkontroll är viktigast för att minska tillfälliga psykotiska symptom och särskilt i 30 års åldern. God självkänsla ger färre återfall i psykos och bättre livskvalité.
Doktorn i psykologi Ann Olsen har schizofreni och skriver i boken Illuminating schizophrenia att låg självkänsla kan leda till överkompensation och en överdrivet positiv självbild liknande en vanföreställning. Sedan inre tvivel om sig själv i kombination med omgivningens negativa attityder kan leda till ett självdestruktivt och självskadande beteende på olika sätt och när man protesterar över lidandet skylls det gärna på något eller någon utanför sig själv.
Hon menar också att dåligt självförtroende och låg självkänsla kan bidraga till socialångest över att uppträda konstigt bland folk och det kan framkalla just det beteende som man är rädd för.
Självförtroende är att tro sig klara av att göra saker, men behöver inte innebära god självkänsla. Genom att bli duktig på något kan låg självkänsla döljas.
Självbild är den bild du har av dig själv och hur du uppträder utåt. Självbilden påverkas av saker i ens tidigare liv samt självkänsla och självförtroende.
Läs mer om detta hos 1177.se.
Schizophreniaforum.org har en mycket intressant och läsvärd artikel om att dela schizofrenin i grupper, som kan kräva speciella behandlingar.
Gruppindelning är endast nödvändig om det leder till en annorlunda terapi av gruppen.
Mest lovande idag verkar att korrelera kognition eller IQ till hjärnförändringar observerade med magnetröntgen. Där hittades specifika hjärnförändringar hos de med sämst kognitiv förmåga, men det går att utveckla denna indelning med tillägg av genetiska faktorer och andra faktorer.
En grupp som särskiljer sig från annan schizofreni är de behandlingsresistenta, som inte får effekt av vanliga antipsykotika.
Denna grupp har ej förhöjt dopamin och därför ger antagligen inte antipsykotika effekt.
Däremot kan de ha förhöjt glutamat och Clozapine, som har effekt mot behandlingsresistens verkar via glutamat och serotonin. Problemet med att dela upp schizofrenin i mindre grupper är att det blir svårare att få tag i patienter, när kliniska tester skall göras.
Förhöjt dopamin förekommer vid psykoser vid schizofreni, men även bipolär. Hittills har man hittat 3 undergrupper eller biotyper för bipolär och schizofreni, men antagligen kommer grupperna öka om fler patienter testas. Det intressanta med biotyperna hittills var att varje biotyp innehöll alltid mer än en diagnos.
Läs mer hos Schizophreniaforum.org.
Uppdaterad: 9 januari 2017
Jag följde landstingets dietisters råd för att gå ner i vikt. Jag beräknar detta på en person som väger normalt ca. 80 kilo och mäter 175 - 180 cm.
Man bestämmer sig för en lågkaloridiet på som lägst 1650 kcal och fördelar det på frukost (400 kcal), morgonfika (100 kcal), lunch (400 kcal), lunchfika (100 kcal) och middag (400 kcal) och eventuellt kvällsmål (300 kcal).
Alla andra tidpunkter när man blir sugen på nåt så ska man äta råa morötter. Man kan skära till dem i mindre stavar eller riva dem fint i rivjärn och äta dem med gaffel. Man får äta så mycket morötter man vill. De kan vara väldigt söta och goda.
Man får räkna på att en man får äta 30 kcal per kilo kroppsvikt vid normal aktivitet utan att gå ner eller upp i vikt. För kvinnor är det 25 kcal. I början av dieten går man ner mer i vikt än i slutet av dieten. Detta eftersom skillnaden mellan hur mycket man får äta utan att gå ner i vikt och hur mycket man äter blir mindre.
Under hela tiden man går på diet så ska man motionera, eftersom man då ökar antalet kalorier man kan äta utan att gå upp i vikt och om man då håller dieten så går man ner fortare i vikt.
Det är viktigt att fortsätta motionera efter dieten eftersom det är genom motion man motverkar att gå upp i vikt igen. Samt att man tänker på vad man äter. Man kan bryta ner motionen i 30 minuters promenader. 15 minuter åt ett håll och 15 minuter tillbaka. Försök klämma in så många sådana promenader om dan som möjligt.
Min medicinering var 1ml/200mg Cisordinol injektion varannan vecka, Akineton och Propavan vid tillfället.
Märk väl, det finns nästan ingen metod som hjälper mot vissa mediciner som orsakar viktuppgång. Att motionera, utan överdrivet ätande, är viktigare än att äta mindre kalorier.
Melun
Uppdaterad: 8 januari 2016
De flesta dagar ser ungefär likadana ut. Varje dag njuter jag av att kunna sova så länge jag vill. Går upp vid 9.00 cirka. Äter frukost vid TV:n, där jag kollar nyheterna på Text-TV.
Sedan läser jag lokaltidningen. Slår på datorn, där jag söker på Viska om någon fyller år.
Betar av senaste inläggen på Viska.
Lagar lunch vid 12.00 cirka.
Därefter brukar jag cykla till biblioteket, där jag läser ett flertal tidningar. Handlar på ICA.
Jag gymmar hemma. Dels har jag fått träningsprogram av sjukgymnast och dels har jag lagt till eget. Dessutom har jag en enkel träningscykel. Om blodsockret verkar att vara för högt, så tar jag några varv på den.
Varannan dag talar jag med min syster i telefon. Det är väldigt sällan som jag träffar någon person IRL. Det kan gå flera veckor mellan gångerna. Känner mig ändå inte ensam.
En eller ett par gånger per vecka går jag på något nöje som bio, konsert eller teater.
Jag löser korsord och sudoku för att hålla igång hjärnan. Det är inte ofta som jag har tråkigt. Är nyfiken och "forskar" mest hela tiden.
Geta
Uppdaterad: 18 september 2022
Vid schizofreni och andra psykiska sjukdomar är rökning vanligare än normalt. Det röks mer, nikotinberoendet är större och färre lyckas sluta röka vid schizofreni. I England använder de med psykisk sjukdom och missbrukare 42 % av all tobak.
I USA röker 80 - 90 % med schizofreni medan bara 30 % av befolkningen. I Sverige röker 13 % av befolkningen, så här kanske röker 30 % med schizofreni. Att du röker dagligen tyder på ett nikotinberoende. Annat missbruk är ofta lindrigare vid schizofreni, men tobaksmissbruk är värre än normalt. Kanske ger rökning mer positiva effekter därför än annat missbruk. De läkemedel mot kognitiva symptom, som utvecklas har ofta nikotinlik effekt.
Att färre i Sverige röker beror nog på kostnaden och att många snusar istället. Rökningen anses vara en form av självmedicinering för att förbättra kognitiv förmåga, som koncentration.
Genetiska studier tyder att rökning och schizofreni är genetiskt olika, men att rökning kanske kan vara en riskfaktor för schizofreni.
Livet förkortas med 10 år p.g.a rökning hos normalbefolkningen (men vi röker mer än dem).
Nackdelen med rökning är att risken för lungsjukdomar och hjärt-kärlsjukdomar ökar samt förstås kostnaden – att röka kostar 1000 - 2000 kr per månad. Sedan finns risk för bränder t.ex vid sängrökning. Att medellivslängden är förkortad vid schizofreni beror nog till c:a 25 % på rökningen. Om du har diabetes, högt blodtryck, hjärtsjukdom och KOL har du extra stark orsak att sluta röka.
Uppdaterad: 18 oktober 2017
Missbruk är 5 gånger vanligare vid schizofreni än normalt – 25 % kan ha missbruk och 25 % har haft problem med missbruk av alkohol och droger tidigare. Men enligt Psykosregistret har bara 2 % av kvinnorna och 6 % av männen missbruk, vilket är väldigt lågt jämfört med litteraturen. Dessutom är risken för spelmissbruk högre, liksom matmissbruk i form av överätning finns rapporterat. Rökning är 3 gånger vanligare vid schizofreni, men räknas oftast inte som missbruk. Störst risk för missbruk har unga män. Dubbeldiagnos är när både psykossjukdom och missbruk finns.
Praktiskt taget allt missbruk, men värst cannabis och alkohol, verkar ge förhöjd risk för att få schizofreni. Det verkar ofta ha ärftliga orsaker, som delvis kommer från gener som ökar risken för schizofreni, men även för missbruk. Tidigare har andra orsaker angivits – självmedicinering för att minska vissa symptom, ger sociala kontakter med mindre isolering och sysselsättning. Själva uppger de med missbruk att orsaken är leda och ledsamhet. Men även utan schizofreni förekommer missbruk ganska ofta, så man hade kunnat bli missbrukare ändå.
Missbruk ger höga nivåer av socialstress, som är viktigt att försöka minska. Det kan skapa samma problem som hos vanliga människor, men kan göra dig sjukare med mer symptom, självskador, aggression, våld, inläggningar, avbrott av antipsykotikabehandlingen, 5 gånger fler psykoser och försämrad funktionsförmåga. På symptomen har hallucinogener, amfetaminer och cannabis värst effekt. De med missbruk konsumerar mer psykiatrisk vård, gruppboende och anhörigainsatser.
Oftast är inte missbruket allvarligt, men även lindrigare missbruk kan ge kraftiga negativa effekter på schizofrenin. Positivt är att funktionsförmåga kan ha varit bättre än normalt innan och upptäcks missbruket tidigt kan prognosen vara god. Lindrigare missbruk beror på dålig ekonomi med mindre pengar till missbruk samt värre biverkningar av droger/alkohol.
Kognitiva symptom, som dåligt minne och problemlösning, negativa symptom samt depression kan försvåra avbryta ett missbruk.
Ett problem med missbruk och schizofreni att man kan falla mellan stolarna – psykiatrin tycker det är missbruk, som kommunen skall behandla och kommunen tycker att schizofrenin måste behandlas av psykiatrin först. Så trots att du är sjukare kan du bli utan tillräcklig vård.
Viktigt att minnas är att drogmissbruk kan ge schizofrenisymptom hos psykiskt friska och kan förväxlas med schizofreni och därför skall missbruk alltid uteslutas före schizofrenidiagnos. Särskilt kokain och amfetaminlika droger kan framkalla psykoser.
Missbruk ökar också risken för självmord och kroppsliga sjukdomar. Det och rökning kan orsaka kanske 75 % av överdödligheten vid schizofreni och förkorta livslängden. Missbruk kan stå för 50 % av överdödligheten.
En stor nackdel med missbruket är våldet som ger skambeläggning för alla med schizofreni, som utan missbruk har knappt någon ökad våldsrisk alls. 75 % av de som får tvångsvård och rättspsykiatrisk vård har missbruk. Missbruk tar en stor del av psykiatrins resurser.
Cannabis kan hos vissa med genetisk sårbarhet för schizofreni utlösa schizofreni.
Nobelpristagaren Arvid Carlsson formulerade dopaminhypotesen på 60-talet
Tidskriften Biological Psychiatry har ett temanummer om dopaminhypotesen vid schizofreni, som till skillnad från andra hypoteser stöds av kliniska studier på patienter och läkemedelseffekter.
Artiklarna visar på komplexiteten av fynden vid schizofreni och ger möjligheten att dopaminförändringar kan förklara det mesta i inlärning och beteende och kan förklara det mesta i symptom.
Genom att förklara dopamin signaleringen finns möjlighet att utveckla nya läkemedel mot schizofreni.
Det har gjorts datasimuleringar, som visar hur dopamin kan ge en mängd olika symptom vid schizofreni.
Läs mer hos PsychCentral.
Läs ett Abstract av temanumret (pdf)
Både vid autism och schizofreni finns problem att interagera och kommunicera med andra för de kan inte starta socialinteraktion eller ge rätt svar tillbaka.
En studie gjordes på generna vid autism och schizofreni, men vid autism gav generna svårigheter med kommunikation i barnaåren, medan vid schizofreni gav andra generna sociala svårigheter senare i tonåren först, vilket stämmer med hur sjukdomarna uppträder.
Läs artikeln i Translational Psychiatry.
Sida 332 av 442