Uppdaterad: 18 september 2022
Vid schizofreni och andra psykiska sjukdomar är rökning vanligare än normalt. Det röks mer, nikotinberoendet är större och färre lyckas sluta röka vid schizofreni. I England använder de med psykisk sjukdom och missbrukare 42 % av all tobak.
I USA röker 80 - 90 % med schizofreni medan bara 30 % av befolkningen. I Sverige röker 13 % av befolkningen, så här kanske röker 30 % med schizofreni. Att du röker dagligen tyder på ett nikotinberoende. Annat missbruk är ofta lindrigare vid schizofreni, men tobaksmissbruk är värre än normalt. Kanske ger rökning mer positiva effekter därför än annat missbruk. De läkemedel mot kognitiva symptom, som utvecklas har ofta nikotinlik effekt.
Att färre i Sverige röker beror nog på kostnaden och att många snusar istället. Rökningen anses vara en form av självmedicinering för att förbättra kognitiv förmåga, som koncentration.
Genetiska studier tyder att rökning och schizofreni är genetiskt olika, men att rökning kanske kan vara en riskfaktor för schizofreni.
Livet förkortas med 10 år p.g.a rökning hos normalbefolkningen (men vi röker mer än dem).
Nackdelen med rökning är att risken för lungsjukdomar och hjärt-kärlsjukdomar ökar samt förstås kostnaden – att röka kostar 1000 - 2000 kr per månad. Sedan finns risk för bränder t.ex vid sängrökning. Att medellivslängden är förkortad vid schizofreni beror nog till c:a 25 % på rökningen. Om du har diabetes, högt blodtryck, hjärtsjukdom och KOL har du extra stark orsak att sluta röka.
Uppdaterad: 18 oktober 2017
Missbruk är 5 gånger vanligare vid schizofreni än normalt – 25 % kan ha missbruk och 25 % har haft problem med missbruk av alkohol och droger tidigare. Men enligt Psykosregistret har bara 2 % av kvinnorna och 6 % av männen missbruk, vilket är väldigt lågt jämfört med litteraturen. Dessutom är risken för spelmissbruk högre, liksom matmissbruk i form av överätning finns rapporterat. Rökning är 3 gånger vanligare vid schizofreni, men räknas oftast inte som missbruk. Störst risk för missbruk har unga män. Dubbeldiagnos är när både psykossjukdom och missbruk finns.
Praktiskt taget allt missbruk, men värst cannabis och alkohol, verkar ge förhöjd risk för att få schizofreni. Det verkar ofta ha ärftliga orsaker, som delvis kommer från gener som ökar risken för schizofreni, men även för missbruk. Tidigare har andra orsaker angivits – självmedicinering för att minska vissa symptom, ger sociala kontakter med mindre isolering och sysselsättning. Själva uppger de med missbruk att orsaken är leda och ledsamhet. Men även utan schizofreni förekommer missbruk ganska ofta, så man hade kunnat bli missbrukare ändå.
Missbruk ger höga nivåer av socialstress, som är viktigt att försöka minska. Det kan skapa samma problem som hos vanliga människor, men kan göra dig sjukare med mer symptom, självskador, aggression, våld, inläggningar, avbrott av antipsykotikabehandlingen, 5 gånger fler psykoser och försämrad funktionsförmåga. På symptomen har hallucinogener, amfetaminer och cannabis värst effekt. De med missbruk konsumerar mer psykiatrisk vård, gruppboende och anhörigainsatser.
Oftast är inte missbruket allvarligt, men även lindrigare missbruk kan ge kraftiga negativa effekter på schizofrenin. Positivt är att funktionsförmåga kan ha varit bättre än normalt innan och upptäcks missbruket tidigt kan prognosen vara god. Lindrigare missbruk beror på dålig ekonomi med mindre pengar till missbruk samt värre biverkningar av droger/alkohol.
Kognitiva symptom, som dåligt minne och problemlösning, negativa symptom samt depression kan försvåra avbryta ett missbruk.
Ett problem med missbruk och schizofreni att man kan falla mellan stolarna – psykiatrin tycker det är missbruk, som kommunen skall behandla och kommunen tycker att schizofrenin måste behandlas av psykiatrin först. Så trots att du är sjukare kan du bli utan tillräcklig vård.
Viktigt att minnas är att drogmissbruk kan ge schizofrenisymptom hos psykiskt friska och kan förväxlas med schizofreni och därför skall missbruk alltid uteslutas före schizofrenidiagnos. Särskilt kokain och amfetaminlika droger kan framkalla psykoser.
Missbruk ökar också risken för självmord och kroppsliga sjukdomar. Det och rökning kan orsaka kanske 75 % av överdödligheten vid schizofreni och förkorta livslängden. Missbruk kan stå för 50 % av överdödligheten.
En stor nackdel med missbruket är våldet som ger skambeläggning för alla med schizofreni, som utan missbruk har knappt någon ökad våldsrisk alls. 75 % av de som får tvångsvård och rättspsykiatrisk vård har missbruk. Missbruk tar en stor del av psykiatrins resurser.
Cannabis kan hos vissa med genetisk sårbarhet för schizofreni utlösa schizofreni.
Nobelpristagaren Arvid Carlsson formulerade dopaminhypotesen på 60-talet
Tidskriften Biological Psychiatry har ett temanummer om dopaminhypotesen vid schizofreni, som till skillnad från andra hypoteser stöds av kliniska studier på patienter och läkemedelseffekter.
Artiklarna visar på komplexiteten av fynden vid schizofreni och ger möjligheten att dopaminförändringar kan förklara det mesta i inlärning och beteende och kan förklara det mesta i symptom.
Genom att förklara dopamin signaleringen finns möjlighet att utveckla nya läkemedel mot schizofreni.
Det har gjorts datasimuleringar, som visar hur dopamin kan ge en mängd olika symptom vid schizofreni.
Läs mer hos PsychCentral.
Läs ett Abstract av temanumret (pdf)
Både vid autism och schizofreni finns problem att interagera och kommunicera med andra för de kan inte starta socialinteraktion eller ge rätt svar tillbaka.
En studie gjordes på generna vid autism och schizofreni, men vid autism gav generna svårigheter med kommunikation i barnaåren, medan vid schizofreni gav andra generna sociala svårigheter senare i tonåren först, vilket stämmer med hur sjukdomarna uppträder.
Läs artikeln i Translational Psychiatry.
Den psykiatriska mottagningen för patienter med psykos, 114, stängdes utan förvarning ned över julen.
Oroliga patienter har nu tagit till sociala medier efter att ha blivit hänvisade till öppenvården.
Läs mer i Uppsala Nya Tidning.
Docent Johan Jakobsson leder detta projekt
Så kallade retrovirus har under årmiljonernas gång kommit att infogas i människans DNA, där de utgör nära 10 procent av den totala arvsmassan.
En forskargrupp vid Lunds universitet har nu funnit en mekanism genom vilken retrovirus kan påverka hur gener uttrycks.
Det innebär att de kan ha varit viktiga för den mänskliga hjärnans utveckling, och att de även kan spela en roll vid olika neurologiska sjukdomar, exempelvis ALS, schizofreni och bipolär sjukdom.
Läs mer hos forskning.se.
Hur kan samhället i dessa tider av dramatiskt ökande psykisk ohälsa kosta på sig att inte ge alla patienter en erfaren brukare som stödperson?
Systemet minskar lidandet samtidigt som det ger ekonomiska vinster.
Läs mer i Dagens Samhälle. Tack för tipset, MaxMin!
Läs artikeln Brukarstöd verkar inte ha effekt ännu.
Socialstyrelsen uppdaterar de nationella riktlinjerna för vård och stöd vid schizofreni och lägger samman riktlinjerna för psykosociala insatser och antipsykotisk läkemedelsbehandling till en samlad riktlinje.
Just nu tar vi fram kunskapsunderlag; under våren startar arbetet med prioriteringar och rekommendationer.
Vi har exempelvis lagt till några åtgärder som rör kroppslig hälsa och metoder för att hantera och förebygga återinsjuknande, som i likhet med läkemedelsbehandling är viktiga frågor att ge vägledning om för att personer med psykossjukdom ska få ökad möjlighet till återhämtning.
Hösten 2017 publiceras förslaget för nya riktlinjer.
Läs mer i Läkartidningen.
Professorerna Mats Berglund och Leif Lindström tycker att detta nya förslag skall stoppas.
Aripiprazol (Abilify) skall rekommenderas i första hand i kombination med psykosociala behandlingar till både nyinsjuknade och de som varit sjuka länge.
Risperdal och Zyprexa skall inte ges först till de som varit sjuka länge.
Läs mer i Läkartidningen.
En ny studie tyder på att onormal behandling av hörselintryck, som ofta finns vid schizofreni, utlöser en kaskad av dålig kognition, som leder till störd daglig funktionsförmåga.
Studien omfattade hela 1415 personer och använde sig av EEG för att mäta elektrisk aktivitet i hjärnan.
Resultaten tyder på att störningar i behandlingen av hörselintryck är ett allmänt mått på hjärnans funktionsförmåga snarare än enbart försämringar av hörseln.
Att förbättra tidigt hörselinformationsbehandlingen kan ge bättre kognition och senare ge bättre funktionsförmåga.
Läs mer hos Schizophreniaforum.org.
Allmänna arvsfonden har finansierat appen, som är ett kognitivt hjälpmedel
Nu lanseras Matglad-appen - en helt ny sorts kokbok som är banbrytande i sin pedagogik och plattform!
Med appen får man…
Läs mer hos Matglad.
Sida 334 av 444
Läs mer: Att sluta röka