Hur bemöter man oroliga anhöriga i vården?

Vi är nästan alla berörda. 3 av 4 har egen erfarenhet eller står nära någon med psykisk ohälsa.

Men hur bemöter man oroliga anhöriga i vården?

Hur kan man få en effektivare vård genom att involvera anhöriga?

Och hur hanterar man sekretessen?

Det här är en film skapad för att ge tips och råd till dig som möter anhöriga i ditt yrke - och ge verktyg till en effektivare vård.

Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa

Utbildning om psykos för anhöriga anordnas

Eva Sedov arbetar som skötare i psykosvårdens öppenvårdsmottagning på Länssjukhuset Ryhov. Foto: SVT/TT

I höst kan den som är anhörig till en person med psykos gå en utbildning i Jönköpings Län.

Ett sätt för att träffa andra anhöriga och lära sig situationen kan hanteras.

Läs mer hos SVT.

Personligt ombud - på klientens uppdrag?

Bromsa den felaktiga inriktning och utveckling av PO-verksamheterna som pågår.

Ställ krav på att de medel som finns avsatta för verksamheterna används till det som var tanken med PO och inte till att lösa andra brister i samhället.

Vi efterlyser därför tydligare uppföljning och ansvarstagande från länsstyrelserna och Socialstyrelsen.

Läs mer vad RSMH-Schizofreniförbundet säger här. (pdf-fil)

Kommunala kompisar är en dålig idé

Karin Pihl ledarskribent

Ingen människa förtjänar att vara ensam.

Men människors brist på vänner är inget staten borde försöka lösa, skriver Karin Pihl.

Läs mer i Dagens Samhälle. Tack Geta för tipset!

Det är bara några procent här som har kontaktperson.

Svårt att mäta värdet av insatser då patienten också får besluta

Enligt en uppdaterad Cochraneöversikt är bevisen för metoder för att öka användandet av delat beslutsfattande inom vård och omsorg svag eller mycket svag.

Det är dock svårt att mäta värdet av sådana metoder, konstaterar Rickard Lehman, professor vid Shared Understanding of Medicine, universitetet i Birmingham, Storbritannien, i ett blogginlägg.

Läs mer i Läkartidningen.

Hälften av unga i Norge blir återhämtade från schizofreni

Viktigt att få fram budskapet att schizofreni inte är en hopplös sjukdom säger professor Kenneth Hugdahl vid Universitetet i Bergen

Efter 4 år av olika behandlingar var 55 % delvist eller fullständigt återställda.

Resultatet är mycket bättre än vad tidigare angivits och inger hopp.

Genomsnittsåldern var 21 år för de som påbörjade studien.

Alla patienter hade fått psykosociala behandlingar, som sjukdomshantering, familjeutbildning och familjeintervention.

Alla hade fått gruppsamtal och en del hade fått KBT mot psykossymptom.

De hade också fått hjälp med att kunna arbeta.

De som tillfrisknade hade större motståndskraft för att hantera kriser och påfrestningar. Kanske kan behandling komma som stärker motståndskraften.

Att kunna lägga sjukdomen bakom sig och se framåt är viktigt för att kunna tillfriskna.

Läs mer hos forskning.no.

Det är nog bara ett par procent i Sverige som fått denna intensiva behandling som nyinsjuknade.