I USA heter Reagila Vraylar, som har svagare dopaminstimulerande effekt än Abilify
Vid längre tids behandling på max ett år är Reagila (kariprazin) både säkert och vältolererat enligt en öppen studie.
Biverkningar, som ledde till avbruten medicinering fanns hos 2 % och bestod av akatisi, förvärrade symptom och psykos.
Biverkningar fanns hos 10 % och var akatisi (16 %), sömnsvårigheter (13 %), viktuppgång (11 %) och huvudvärk (13 %).
Extrapyramidala biverkningar fanns hos 5 % och var akatisi (16 %), darrningar (6 %), rastlöshet (6 %) och andra extrapyramidala störningar (6 %).
Prolaktin, kolesterol och blodfetter minskade. Kroppsvikten ökade mer än 7 % hos 27 % och minskade mer än 7 % hos 11 %.
Läs mer hos PsychiatryAdvisor.
Läs originalartikeln hos BMC Psychiatry.
Ett samarbete mellan vuxenpsykiatrin, socialpsykologin och beroendevården i Norrtälje kommun, med fokus på ickemedicinskt stöd, har satt igång.
– Samarbetet trampar upp nya stigar för patienten med fokus på stärkande individ- och gruppinsatser, säger Fokushusets enhetschef Isabel Andersson.
– De senaste årens forskning visar att hälsosamma beteenden, så som motion, sömn, tekniker som mindfulness och andra ickemedicinska insatser påverkar och förbättrar livskvalitet och hälsa.
Det känns roligt att vi nu kan utveckla och erbjuda sådana insatser för patienter inom psykiatri och beroende i Norrtälje.
Läs mer i Norrtelje Tidning.
Den finska Open Dialogue behandlingen för nyinsjuknade är utarbetad av en finsk psykolog Jaakko Seikkula, som fick stor uppmärksamhet för 20 år sedan.
Enligt psykologen var resultaten väldigt goda, medan professorer i psykiatri var tveksamma.
Behandlingen handlar om samtal tillsammans med familjen, ökad delaktighet i behandlingen och hallucinationer diskuteras också.
Nu på Irland har sedan 2012 denna behandling använts på 134 persone och erfarenheterna är goda.
En dokumentär har gjorts om behandlingen.
Läs mer hos Irish Examiner.
Metformin kan ges som tillägg till antipsykotika och minskar viktuppgång med 4 kg och normaliserar ämnesomsättningen
Svenska forskare har nyligen funnit belägg för att diabetesmedlet metformins hittills okända verkningsmekanism kan vara en påverkan på tarmflorans sammansättning.
Läs mer i Svenska Farmaci.
RSMH:s förbundsordförande Jimmie Trevett skriver
I dag är det självmordspreventiva dagen, och det är med sorg som vi kan konstatera att samhällets skyddsnät än en gång har brakat för dem som mår sämst psykiskt. Den här gången – Josefin, som bara blev 14 år.
Josefin skulle tas om hand, men samhället gjorde precis tvärtom.
Vården och omhändertagandet förde hen bara närmre den punkt då hen inte orkade leva längre.
Ska det få fortsätta vara så här?
Läs mer i Aftonbladet.
Uppdaterad: 2 september 2018
Ångest och depression är de symptom vid schizofreni, som mest negativt påverkar livskvalitén. Egentligen är ångest en uråldrigt skydd för att reagera snabbare på faror. Normalt får folk ångest när de överstimuleras av händelser eller vid obehagliga situationer.
Det kan finnas över 15 olika former av ångest, som kan vara dubbelt så vanliga (38 %) än normalt vid schizofreni.
Generaliserad ångest är ständig och överdriven oro i minst 6 månader.
Fobier är ångest över särskilda saker eller situationer. Socialfobi är ångest när man är tillsammans med andra eller vid framträdanden då andra tittar på en.
Paniksyndrom ger återkommande panikattacker med oro eller rädsla, men även andnöd, hjärtklappning, bröstsmärta och kvävning kan finnas.
Agorafobi - torgskräck - är ångest där flykt kan vara svår eller där hjälp saknas.
Ångest finns ofta tillsammans med depression före den första psykosen. Vid schizofreni uppstår ångest som en del av sjukdomen. Den kan bero på hallucinationer och/eller vanföreställningar, som är skrämmande eller på tankar och känslor, som kan vara svåra att förstå. Nyinsjuknade som får antipsykotika får minskad ångest inom 5 dagar. Kraftig ångest eller oro kan ibland uppstå utan egentlig orsak. Det kan störa insomningen och sömnen, som gör att paranoian ökar.
När somliga förbättras, får de ångest över att de skall försämras.
För vissa blir ångest ett tecken på återfall och de får ångest för att känna ångest. Ångest kan ge mer röster.
Appen CopeSmart för att bevaka känslor och främja coping
20 % av barn och ungdomar har en psykiatrisk diagnos och 75 % av all psykisk ohälsa startar före 18 års ålder.
De har också nästan alla smartphone och därför är psykappar intressanta för dem.
Samtidigt utvecklas få appar och hemsidor för dem av psykiatrin.
Det fanns bara 22 publicerade undersökningar om 15 appar för barn och ungdomar.
Apparna var CopeSmart, Crisis Care, Daybuilder, Mayo Clinic Anxiety Coach, Mobiletype, Mobile Mood Diary, Pretty, REACH, Recovery Record, Safety Plan, SmartCAT, The ACT och TickiT.
Bevis finns för att appar är användbara, men inga bevis för effekt och säkerhet. Det finns indikationer om en ganska stor placeboeffekt för appar.
Läs mer hos The Menthal Elf.
Läs originalartikeln hos JMIR.org.
Höga doser bensodiazepiner under lång tid är kopplade till sämre kognitiv förmåga och skall därför undvikas
En långtidsstudie på 60 personer från Finland i 43 års åldern fann låga doser av bensodiazepiner och antidepressiva tycks inte påverka kognitionen vid schizofreni.
Höga doser av antipsykotika under lång tid verkar försämra kognitionen, men relativt långa uppehåll i antipsykotikan gav då bättre kognitiv förmåga.
De med svårare sjukdom får ofta högre doser av antipsykotika och svårare sjukdom kan försämra kognitionen också.
Det gäller att använda minsta effektiva dosen och lägga till psykossociala behandlingar och kognitiv rehabilitering.
Höga doser bensodiazepiner under lång tid är kopplade till sämre kognitiv förmåga och skall därför undvikas.
Läs mer i EurekAlert.
Nära 35 % av dem som fått den riktiga behandlingen upplevde en förbättring medan 9 % hos placebogruppen.
Att höra röster i huvudet är ett av symtomen vid schizofreni.
Nu kan franska forskare ha lyckats hitta den plats i hjärnan som kopplas till hallucinationerna — och funnit ett sätt att tysta dem.
Läs mer i Dagens Medicin.
Genom att framkalla schizofreni hos möss med att ta bort 22q11.2 genen kunde amerikanska forskare påvisa störningar i hjärnans centrum för navigering i rummet (en del av hippocampus) - hjärnans interna GPS - kan orsaka i några av de allvarliga minnesstörningar, som finns vid schizofreni.
Det minne som studerades var händelseminne dvs minne var en viss händelse inträffade.
Om mössens vattenställe flyttades så flyttades hos normala möss stället i hjärnan där vattenstället markerades, men mössen med schizofreni klarade inte av flytten i hjärnan utan blev kvar på det gamla stället.
Det är första gången något liknande har observerats i en djurmodell av schizofreni.
Fyndet kan ge en möjlighet att behandla minnesstörningar vid schizofreni, vilket ännu inte lyckats med läkemedel.
Läs mer hos EurekAlert.
Läs Abstract i Neuroscience.
Sida 314 av 442