Den lärdom jag drar av detta blir att man inte ska ge antipsykotiska läkemedel på andra indikationer än pågående psykos, skriver Henrik Jonsson, apropå huruvida antipsykotiska läkemedel ger olika aspekter av hjärnatrofi.
Läs mer i Läkartidningen.
Idag släpps en ung man med upprepade våldsbrott och drogsug utan vidare ut från fängelset efter två tredjedelar av straffet trots en maximal återfallsrisk medan en person med en psykisk sjukdom som begått ett våldsbrott (eller inget) och därmed har mycket lägre risk, kan bli sittande decennier inom rättspsykiatrin.
Det skriver Henrik Anckarsäter, professor i rättspsykiatri vid Göteborgs Universitet.
Läs mer i Svenska Dagbladet. Tack Geta för tipset!
Schizofreni är ofta förödande för den som drabbas och forskare lär sig allt mer om vad som orsakar sjukdomen, som till stor del är ärftlig.
Men en ny studie visar att mutationer, alltså enskilda förändringar i arvsmassan, som inte är nedärvda, verkar ligga bakom många fall av schizofreni.
Läs mer hos Sveriges Radio. Tack Nissegossen för tipset!
Efter våldsdåd ställs frågan till psykiater och psykologer: Hur ska vi kunna identifiera de farliga männen innan någon fått sätta livet till?
Låt mig förklara vad vi faktiskt kan veta och inte veta om detta.
Läs mer i Svenska Dagbladet.
En amerikansk undersökning på 20 personer med schizofreni, som hade använt antipsykotika i 15 +/- 12 år, visade att 95 % hade minst en lång tidsperiod, när de inte tagit antipsykotika.
En komplex bild av medicinanvändning eller medicinvägran beskrevs av personerna.
En rad yttre faktorer influerade initieringen av medicineringen och den fortsatta användningen - tryck från familj eller läkare, sekundära förmåner för att ta medicinen samt olika tvingande faktorer.
Personliga faktorer övertrumfade rationella modeller när beslut om medicinen skulle tas och patientens svar underströk betydelsen av tillit, emotionella reaktioner och subjektiva erfarenheter med mediciner och stigma.
Forskarna är tveksamma till att medicineringen skall ske så frivilligt som den sker idag. Medicinavbrotten ses som en del av inlärningen i att ta sin medicin.
Läs mer på Psychiatric Services.
En ny studie visar att tDCS eller transkraniell direkt elektrisk stimulering kan förbättra inlärningen vid schizofreni efter bara kortare stimulering på 20 minuter.
Behandlingen sker genom att fästa elektroder på främre delarna av huvudet och det är en mild elektrisk stimulering.
Läs mer på News Medical.
Psykofarmaka har blivit för riskfyllda för de stora läkemedelsföretagen.
Det tar 18 år att ta ett nytt läkemedel från laboratoriet till apoteket och det är bara 8,2 % av preparaten som lyckas med detta.
Hälften av preparaten, som når Fas III i utvecklingen klarar detta steg.
Läkemedelsmyndigheternas granskning tar 1,9 år.
Läs mer i Scientific American.
Forskare har upptäckt en molekylär mekanism i hjärnan, som är påverkad och nedsatt vid schizofreni och har lyckats påverka denna mekanism och minska symptomen hos möss med en medicin som nu testas mot cancer.
Det är främst kognitiva symptom vid schizofreni som kan kanske påverkas med denna medicin.
Läs mer på EurekAlert.
10-30 % av de med schizofreni får mer än ett antipsykotikum trots att det inte är bevisat bättre.
En studie visade att de som gick från två till ett antipsykotikum gick ner i vikt och utan att psykossymptomen förvärrades.
De som hade två preparat ökade i vikt. Det blir också billigare med bara ett preparat.
Det fanns dock de i studien (c:a 30 %) som återgick till att använda två preparat.
Läs mer på Medscape.
Ett amerikanskt företag håller på att utveckla ett depåpreparat med risperidon (Risperdal), som kan ges en gång i månaden utan injektion.
Läkemedlet tillförs underhuden via komprimerad kvävgas och det hela liknar en subkutan injektion.
Testerna av preparatet skall påbörjas nästa år.
Läs mer på Signon.
Sida 439 av 440