Tyska forskare har utvecklat metakognitivträning för att motverka vanföreställningar vid schizofreni.
Träningen sker med dator enligt ett program som finns gratis i många olika språk däribland svenska.
Syftet med behandlingen är att man inte skall dra slutsatser med minimala bevis och att minska störningarna i sinnesintrycken.
Metakognitivträning verkar ge liknande resultat som kognitivrehabilitering, men minskar dessutom positiva symptom.
Forskarna har även nyligen lagt till KBT till metakognitivträning och då blir resultatet bättre preliminärt än vid kognitiv rehabilitering.
Metakognitiv träning påverkar dock inte minne och koncentrationsförmåga som kognitivrehabilitering förbättrar.
Från Schizophreniaforum.org.
Tidigare har kommit rapporter om att antipsykotika kan göra att hjärnvolymen minskar eller krymper.
Nu har en undersökning granskat personer med schizofreni som inte fått antipsykotika och resultatet tyder på att hjärnvolymen minskar där också och att minskningen som setts tidigare skulle inte vara orsakad av antipsykotikan utan av själva sjukdomsförloppet
Från Schizophreniaforum.org.
Barn som föddes för tidigt under 1970- och 80-talen löper ökad risk för allvarlig psykisk sjukdom.
En ny studie som gjorts av svenska och brittiska forskare visar på samband mellan för tidig födsel och bland annat psykos och bipolär sjukdom.
Läs mer hos Sveriges Radio. Tack vnv för tipset!
Arbetsterapeuten Ulla Nygren har skrivit avhandligen: Individual Placement and Support (IPS) inom en socialpsykiatrisk kontext.
En väg till arbete för personer med psykiskt funktionshinder?, som är det effektivaste sättet att få arbete om man har schizofreni.
Läs mer här. Avhandlingen finns att läsa som pdf-fil.
Länge har sagts att antipsykotika skall trappas ut långsamt och att man inte skall avbryta medicineringen tvärt för att inte en psykos snabbt skall flamma upp.
Det beror på att antipsykotikabehandling gör dopaminreceptorerna överkänsliga.
Nu har detta studerats kliniskt och man fann ingen skillnad i återfall i psykos om man avbröt medicineringen tvärt eller om man trappade ner långsamt.
Det verkar som om det inte är så olämpligt att avbryta medicineringen tvärt som man sagt tidigare.
Från Schizophreniaforum.org.
Transkraniell direkt-strömstimulering (tDCS) är en behandling som kan ge signifikanta och långvariga fördelar hos personer med schizofreni med röster, som antipsykotika inte ger effekt mot enligt en ny studie.
Forskarna fann att rösterna minskade i genomsnitt med 31 % i en studie med placebokontroller och effekten varade i upp till 3 månader och också några andra schizofrenisymptom minskade.
Denna behandling verkar vara bättre än TMS och kan också i framtiden troligen ges i hemmet och av personerna själva.
Läs mer i Medscape.
Utopin om ett samhälle där människor inte lever i utanförskap är möjlig.
Solkraft i Skellefteå startade för att möta patienterna när mentalsjukhusen lades ner.
Där finns 700 människor som arbetar och är behövda, även fd kriminella och missbrukare är välkomna.
Psykiatri, kommun, försäkringskassa, arbetsförmedling och många andra samarbetar runt de enskilda, då minskar återinläggningarna hos psykiatrin drastiskt.
Istället går 10 procent varje år vidare till vanliga arbeten eller studier.
En film av Leif Stenberg och Håkan Pieniowski.
Sändningstider: En plats i solen
SVT2 tor 24 maj kl 20.00
SVT2 fre 25 maj kl 16.20
SVT2 lör 26 maj kl 13.10
SVT2 sön 27 maj kl 01.20
Efter två års kartläggning är omfattningen av tvångsåtgärder inom psykiatrin fortfarande okänd.
Regeringen vill nu stärka rättssäkerheten för de här patienterna.
Under förra året spändes patienter i psykiatrin fast i bältessängar mer än 3.300 gånger, enligt färska siffror från Socialstyrelsen. Men det skedde egentligen oftare än så.
– Vi vet i dag inte hur många tvångsåtgärder som utförs.
Underrapporteringen är fortfarande ett problem, säger Herman Holm, som är överläkare i psykiatri i Malmö och arbetar med projektet ”Bättre vård, mindre tvång” på Sveriges Kommuner och landsting, SKL.
Läs mer i Dagens Nyheter.
Schizofreni där panikångest förekommer också känd som panikpsykos verkar vara en särskild subtyp av schizofreni enligt en ny studie.
Personer med panikpsykos har tydliga kognitiva och neuropsykologiska drag och kommer troligen ha en annorlunda prognos och en annan biologi än andra med schizofreni.
Personer med panikpsykos verkar ha mindre kognitiva problem och mer av sin IQ intakt.
De hade också bättre sjukdomsinsikt.
Läs mer iClinical Psychiatry News.
Ett internationellt forskarteam har identifierat och prioriterat en grupp gener som är oftast kopplad till schizofreni som tillsammans kan ge ett poängtal som indikerar om en individ har högre eller lägre risk att utveckla sjukdomen.
Det första testet som utvecklats kunde förutse om en person hade högre eller lägre risk för schizofreni i 66 % av fallen.
Läs mer hos ScienceBlog.
Sida 434 av 444