Att patienter låter bli att söka vård för psykisk ohälsa på grund av rädsla för att smittas av coronavirus har skapat ett ökat behov av bättre hjälp på distans.

Läs mer hos Sveriges Radio.

Inom allmänpsykiatrin finns i dag cirka 2 900 fastställda vårdplatser i landet, som dessutom prioriteras till patienter där slutenvård sannolikt är negativt.

Hur ska då en person i Sverige kunna få den slutenvård som hen upplever sig behöva?

En möjlighet är att begå ett brott som kan leda till dom om rättspsykiatrisk vård.

I mitten av 1930-talet allokerades cirka 35 procent av alla sjukvårdsresurser till psykiatrin, i dag kanske 5 procent.

Naturligtvis har detta fått konsekvenser.

Läs mer i Läkartidningen.

Patient Talks Anders Åkesson samtalar med Schizofreniförbundets 1e Vice Ordförande Lennart Lundin om hur vården av personer med svårare psykisk sjukdom kan bli bättre och mer kunskapsstyrd.

Nu finns stöd för arbetssätt under pandemin för personal och chefer i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS.

Nytt material finns även för dig som behöver prata om covid-19 med personer med intellektuell funktionsnedsättning eller autism.

Läs mer hos Socialstyrelsen.

 
Det är nu 25 år sedan psykiatrireformen genomfördes.
 
I media framställs den ofta som orsaken till att människor med psykisk ohälsa hamnar mellan stolarna.
Men är det verkligen reformens fel?

I det här numret av Revansch, RSMH:s organisationstidning, går vi på djupet med psykiatrireformen.

Du får läsa om flera bra saker som den förde med sig, såsom yrkena boendestöd och personligt ombud.

Samtidigt tar flera artiklar upp att dagens stöd ofta är för dåligt för de psykiskt sköra som har långvariga sociala problem – den grupp som psykiatrireformen främst riktade sig till. 

Läs mer hos RSMH.

Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, har kartlagt utvecklingen inom barn-, ungdoms- och vuxenpsykiatrin, och funnit att antalet besök ökat med 920 000 totalt för hela landet mellan 2016 och 2019.

Läs mer hos Dagens Medicin.