Att prata om stress, depressioner och psykisk ohälsa i allmänhet kan minska stigmat och få fler att söka hjälp tidigare hoppas sjukvårdsminister Gabriel Wikström (S).
Han anser också att staten kan göra mycket för att minska stressen i samhället, särskilt hos personer som arbetar inom välfärden.
Psykiatrin kan inte göra sitt jobb fullt ut eftersom det är så stark tryck från patienter som borde ha fått hjälp i primärvården eller som aldrig ens borde ha blivit patienter om det förebyggande arbetet varit bättre.
Läs mer i Dagens Nyheter.
Psykofarmaka brukar inte ge effekt mot lindriga symptom. Som inlagd är effekten bäst
Onödiga ingrepp och överkonsumtion på sjukhusen är ett växande problem, globalt och i Sverige.
Rätt vård är minst lika viktigt som rätten till vård.
Särskilt i den psykiatriska vården spills pengar på ovissa behandlingar av lindriga besvär medan riktigt sjuka patienter löper risken att försummas.
Det som bland landstingspolitiker kallas ökad tillgänglighet är ofta liktydigt med att medicinska prioriteringar sätts ur spel.
Röstsvaga patienter hamnar sist i kön.
Läs ledaren i Dagens Nyheter.
Nyligen avslutades PRIO-projektet Medarbetare med brukarerfarenhet på Norra Stockholms psykiatri och Psykiatri Södra Stockholm.
De egenerfarnas insatser har uppskattats av såväl patienter som personal.
Läs mer hos Norra Stockholms Psykiatri. Tack tryskey för tipset!
Det finns inga hopplösa fall, säger Päivi Rissanen, som doktorerade på sina egna upplevelser inom den psykiatriska vården.
Efter åratal av felaktig behandling och bl.a schizofrenidiagnos landade hon själv på den rätta diagnosen dissociativ störning.
Läs mer i Ny tid. Tack aspie för tipset!
Studien gjordes med magnetröntgen (fMRI)
En ny studie kan förklara hur utvandring till ett annat land ökar risken för schizofreni genom att höja dopamin i hjärnan.
Förhöjt dopamin i hjärnan är kopplat till psykos vid schizofreni och dopamin ökar också vid stress.
Försökspersonerna utsattes för mild stress och invandrare hade högre dopamin i hjärnan än icke-invandrare.
Denna ökning var kopplad till socialstress, som högre arbetsbelastning, socialt tryck och socialisolering.
Bildningen av dopamin i hjärnan var också högre bland invandrare.
Stress kan orsakas av diskriminering, social isolering och boende i städer.
Läs mer hos MedicalXpress.
Uppdaterad: 8 maj 2024
Tandhälsan vid svår psykisk sjukdom är inte så väl känd och inte heller vilka konsekvenser dålig tandhälsa har på den kroppsliga hälsan.
För psykiskt friska har dålig tandhälsa kopplats till hjärt-kärlsjukdom, diabetes och lungsjukdomar.
Dåliga tänder påverkar också tal, ätande och kan ge negativa sociala- och psykologiska effekter, när de upptäcks av andra.
Vid svår psykisk sjukdom är risken att förlora alla tänder 2,8 gånger större än normalt. Fler tänder saknades, var lagade eller hade hål och var 5 stycken (maximalt antal tänder är 32).
Dålig tandhälsan kan bero på rökning, dålig diet med mycket socker och mediciner, som ger muntorrhet. Men även stress, ångest och depression kan ge muntorrhet. Den kan vid måltider ge obehag, sveda och smärta i munnen. Karies (tandröta) är en infektionssjukdom och vid schizofreni finns ofta en ökad mottaglighet för infektioner.
Du har möjlighet att få billigare tandvård, om du har schizofreni.
Särskilt tandvårdsstöd ges till de med antipsykotika, som minskar salivbildningen och gör att risken för hål ökar. 600 kr per halvår ges till förebyggande tandvård. Psykiatern ger dig ett intyg, som du visar för tandläkaren eller tandhygienisten, som ger dig rabatt om mindre saliv bildas. Ibland kan rabatten glömmas, så du måste påminna om den.
Grönt kort gör att tandvården räknas in i högkostnadsskyddet för vård och blir därför mycket billigare och t.o.m gratis vid frikort för vård. Det verkar vara finansierat av regionen eller landstinget och kallas ibland för regionfinansierat tandvårdsstöd.
Det är svårare att få grönt kort, därför att det krävs stort behov av tandvård och minst svår funktionsnedsättning (nedsatt kognitiv förmåga) med svårigheter att klara sig själv. För 10 år sedan var grönt kort mycket lättare att få för idag verkar de flesta psykiatrer känna till bestämmelserna.
Uppdaterad: 20 oktober 2017
Självkänsla innebär att uppleva sig ha ett eget värde och att lita på sig själv utan att få beröm av andra. Har väldigt lite att göra med vad som uträttas. God självkänsla ger ett tryggt intryck och omgivningen uppfattas som vänlig och accepterande. Kontakter med andra underlättas, medan låg självkänsla ger känslighet för kritik och motgångar.
En god självkänsla leder ofta till att sömn, mat och hälsa sköts väl. Att sätta rimliga gränser fungerar och att du tar inte överdrivet stort ansvar över saker. Ju mer makt du har över ditt liv desto bättre självkänsla.
Låg självkänsla kan göra det svårt att må bra för att man blir för upptagen av att inte göra fel och prestera. Händelser kan tolkas negativt och som bevis för att man är dålig. Vid schizofreni talas om att låg självkänsla skapar stress vid samvaro med andra. Låg självkänsla ger en ökad sårbarhet för oro, depression, ångest och psykossymptom.
Självkänslan kan försämras på grund av diagnosen och den negativa bild den har i samhället. Dessutom har nog de flesta på grund av sjukdomen drabbats av händelser, som minskar självkänslan, som förlust av arbete, relationer m.m.
Studier finns som tyder på att förbättrad självkänsla, mindre depression och självkontroll är viktigast för att minska tillfälliga psykotiska symptom och särskilt i 30 års åldern. God självkänsla ger färre återfall i psykos och bättre livskvalité.
Doktorn i psykologi Ann Olsen har schizofreni och skriver i boken Illuminating schizophrenia att låg självkänsla kan leda till överkompensation och en överdrivet positiv självbild liknande en vanföreställning. Sedan inre tvivel om sig själv i kombination med omgivningens negativa attityder kan leda till ett självdestruktivt och självskadande beteende på olika sätt och när man protesterar över lidandet skylls det gärna på något eller någon utanför sig själv.
Hon menar också att dåligt självförtroende och låg självkänsla kan bidraga till socialångest över att uppträda konstigt bland folk och det kan framkalla just det beteende som man är rädd för.
Självförtroende är att tro sig klara av att göra saker, men behöver inte innebära god självkänsla. Genom att bli duktig på något kan låg självkänsla döljas.
Självbild är den bild du har av dig själv och hur du uppträder utåt. Självbilden påverkas av saker i ens tidigare liv samt självkänsla och självförtroende.
Läs mer om detta hos 1177.se.
Schizophreniaforum.org har en mycket intressant och läsvärd artikel om att dela schizofrenin i grupper, som kan kräva speciella behandlingar.
Gruppindelning är endast nödvändig om det leder till en annorlunda terapi av gruppen.
Mest lovande idag verkar att korrelera kognition eller IQ till hjärnförändringar observerade med magnetröntgen. Där hittades specifika hjärnförändringar hos de med sämst kognitiv förmåga, men det går att utveckla denna indelning med tillägg av genetiska faktorer och andra faktorer.
En grupp som särskiljer sig från annan schizofreni är de behandlingsresistenta, som inte får effekt av vanliga antipsykotika.
Denna grupp har ej förhöjt dopamin och därför ger antagligen inte antipsykotika effekt.
Däremot kan de ha förhöjt glutamat och Clozapine, som har effekt mot behandlingsresistens verkar via glutamat och serotonin. Problemet med att dela upp schizofrenin i mindre grupper är att det blir svårare att få tag i patienter, när kliniska tester skall göras.
Förhöjt dopamin förekommer vid psykoser vid schizofreni, men även bipolär. Hittills har man hittat 3 undergrupper eller biotyper för bipolär och schizofreni, men antagligen kommer grupperna öka om fler patienter testas. Det intressanta med biotyperna hittills var att varje biotyp innehöll alltid mer än en diagnos.
Läs mer hos Schizophreniaforum.org.
Uppdaterad: 9 januari 2017
Jag följde landstingets dietisters råd för att gå ner i vikt. Jag beräknar detta på en person som väger normalt ca. 80 kilo och mäter 175 - 180 cm.
Man bestämmer sig för en lågkaloridiet på som lägst 1650 kcal och fördelar det på frukost (400 kcal), morgonfika (100 kcal), lunch (400 kcal), lunchfika (100 kcal) och middag (400 kcal) och eventuellt kvällsmål (300 kcal).
Alla andra tidpunkter när man blir sugen på nåt så ska man äta råa morötter. Man kan skära till dem i mindre stavar eller riva dem fint i rivjärn och äta dem med gaffel. Man får äta så mycket morötter man vill. De kan vara väldigt söta och goda.
Man får räkna på att en man får äta 30 kcal per kilo kroppsvikt vid normal aktivitet utan att gå ner eller upp i vikt. För kvinnor är det 25 kcal. I början av dieten går man ner mer i vikt än i slutet av dieten. Detta eftersom skillnaden mellan hur mycket man får äta utan att gå ner i vikt och hur mycket man äter blir mindre.
Under hela tiden man går på diet så ska man motionera, eftersom man då ökar antalet kalorier man kan äta utan att gå upp i vikt och om man då håller dieten så går man ner fortare i vikt.
Det är viktigt att fortsätta motionera efter dieten eftersom det är genom motion man motverkar att gå upp i vikt igen. Samt att man tänker på vad man äter. Man kan bryta ner motionen i 30 minuters promenader. 15 minuter åt ett håll och 15 minuter tillbaka. Försök klämma in så många sådana promenader om dan som möjligt.
Min medicinering var 1ml/200mg Cisordinol injektion varannan vecka, Akineton och Propavan vid tillfället.
Märk väl, det finns nästan ingen metod som hjälper mot vissa mediciner som orsakar viktuppgång. Att motionera, utan överdrivet ätande, är viktigare än att äta mindre kalorier.
Melun
Uppdaterad: 8 januari 2016
De flesta dagar ser ungefär likadana ut. Varje dag njuter jag av att kunna sova så länge jag vill. Går upp vid 9.00 cirka. Äter frukost vid TV:n, där jag kollar nyheterna på Text-TV.
Sedan läser jag lokaltidningen. Slår på datorn, där jag söker på Viska om någon fyller år.
Betar av senaste inläggen på Viska.
Lagar lunch vid 12.00 cirka.
Därefter brukar jag cykla till biblioteket, där jag läser ett flertal tidningar. Handlar på ICA.
Jag gymmar hemma. Dels har jag fått träningsprogram av sjukgymnast och dels har jag lagt till eget. Dessutom har jag en enkel träningscykel. Om blodsockret verkar att vara för högt, så tar jag några varv på den.
Varannan dag talar jag med min syster i telefon. Det är väldigt sällan som jag träffar någon person IRL. Det kan gå flera veckor mellan gångerna. Känner mig ändå inte ensam.
En eller ett par gånger per vecka går jag på något nöje som bio, konsert eller teater.
Jag löser korsord och sudoku för att hålla igång hjärnan. Det är inte ofta som jag har tråkigt. Är nyfiken och "forskar" mest hela tiden.
Geta
Sida 333 av 444