Gunilla Gerland är en välkänd handledare och författare med lång erfarenhet av autismspektrumtillstånd, i denna bok har hon breddat sig och visar på hjälpmedel och strategier som kan förenkla livet och stödja vuxna med psykiska funktionsnedsättningar generellt.
Läs mer på Bokus. Tack Geta för tipset!
Författaren har meddelat att boken är 35 % billigare om man köper den direkt från förlaget pavus.se.
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd publicerades i februari 2011.
De är avsedda i första hand för chefer som ett stöd för styrning och ledning inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten.
Riktlinjerna syftar också till att stödja införandet av evidensbaserade metoder.
Riktlinjerna är de första officiella rekommendationerna i Sverige om insatser som bör finnas tillgängliga.
Insatserna bör, enligt Socialstyrelsens rekommendationer, ges i tillägg till lämplig läkemedelsbehandling för att minimera symtomen, förbättra funktionsförmågan och förbättra prognosen.
Riktlinjerna omfattar insatser från både kommun och landsting och förutsätter ett nära samarbete mellan huvudmännen.
I dag finns inte alla insatser som riktlinjerna rekommenderar tillgängliga inom psykiatrin eller socialtjänsten.
Samtidigt finns det anledning att tro att många av de insatser som ges i dag inte har stöd i forskningsresultat.
Läs mer i Läkartidningen. Tack Geta för tipset!
Professor Grace har studerat neuroleptikas effekter i 30 år och har nu kommit på hur de fungerar.
Det är inte för mycket dopamin utan hjärncellerna är för känsliga för dopamin.
Neuroleptikas effekt är att göra hjärncellerna mindre känsliga för dopamin och inaktiverar dem.
Detta stämmer med att effekten av neuroleptika stegras under flera veckor och kommer inte direkt för att sedan minska, vilket skulle hända om effekten var dopaminblockad och för mycket dopamin.
Professor Grace skulle vilja ha läkemedel som direkt förhindrade överreaktiviteten.
Möjligen kan vissa läkemedel som verkar via GABA minska överreaktiviteten för dopamin och därmed ha antipsykotisk effekt och vara bättre än dagens neuroleptika.
Läs mer på EurekAlert.
Den nya boken Omsorgsstrategier för svåra beteendeproblem vid psykisk funktionsnedsättning – utvecklingsstörning, asperger och schizofreni är väldigt värdefull.
Den ger råd till dig som arbetar med personer som har psykiska funktionsnedsättningar och utåtagerande beteende.
I boken ges flera exempel på hur man kan förebygga hur våldsamma situationer uppstår, men också hur man kan hantera våld när det förekommer.
Det handlar om en mental inställning, organisatoriska faktorer och tydliga metoder och arbetssätt.
Köp boken hos Bokus.
Tvångsvård vid allvarlig psykisk ohälsa finns i stort sett i alla länder och har funnits sedan sen medeltid.
Det har ofta handlat om att skydda samhället från psykiskt störda lagöverträdare och/eller att skydda psykiskt sjuka personer från att skada sig eller ta sitt liv.
Tvångsvården utgör cirka hälften av alla vårddagar inom psykiatrin och omfattar cirka en femtedel av alla vårdade.
Det beror på att den stora andelen, cirka 80 procent, som vårdas frivilligt har kortare vårdtider.
Läs mer i Läkartidningen.
Den lärdom jag drar av detta blir att man inte ska ge antipsykotiska läkemedel på andra indikationer än pågående psykos, skriver Henrik Jonsson, apropå huruvida antipsykotiska läkemedel ger olika aspekter av hjärnatrofi.
Läs mer i Läkartidningen.
Idag släpps en ung man med upprepade våldsbrott och drogsug utan vidare ut från fängelset efter två tredjedelar av straffet trots en maximal återfallsrisk medan en person med en psykisk sjukdom som begått ett våldsbrott (eller inget) och därmed har mycket lägre risk, kan bli sittande decennier inom rättspsykiatrin.
Det skriver Henrik Anckarsäter, professor i rättspsykiatri vid Göteborgs Universitet.
Läs mer i Svenska Dagbladet. Tack Geta för tipset!
Schizofreni är ofta förödande för den som drabbas och forskare lär sig allt mer om vad som orsakar sjukdomen, som till stor del är ärftlig.
Men en ny studie visar att mutationer, alltså enskilda förändringar i arvsmassan, som inte är nedärvda, verkar ligga bakom många fall av schizofreni.
Läs mer hos Sveriges Radio. Tack Nissegossen för tipset!
Efter våldsdåd ställs frågan till psykiater och psykologer: Hur ska vi kunna identifiera de farliga männen innan någon fått sätta livet till?
Låt mig förklara vad vi faktiskt kan veta och inte veta om detta.
Läs mer i Svenska Dagbladet.
En amerikansk undersökning på 20 personer med schizofreni, som hade använt antipsykotika i 15 +/- 12 år, visade att 95 % hade minst en lång tidsperiod, när de inte tagit antipsykotika.
En komplex bild av medicinanvändning eller medicinvägran beskrevs av personerna.
En rad yttre faktorer influerade initieringen av medicineringen och den fortsatta användningen - tryck från familj eller läkare, sekundära förmåner för att ta medicinen samt olika tvingande faktorer.
Personliga faktorer övertrumfade rationella modeller när beslut om medicinen skulle tas och patientens svar underströk betydelsen av tillit, emotionella reaktioner och subjektiva erfarenheter med mediciner och stigma.
Forskarna är tveksamma till att medicineringen skall ske så frivilligt som den sker idag. Medicinavbrotten ses som en del av inlärningen i att ta sin medicin.
Läs mer på Psychiatric Services.
Sida 439 av 441