Lindha Holmqvist minns sina semesterveckor och skriver på RSMH-bloggen om att slitas mellan familjemedlemmar som vill göra olika saker.
Hon försöker ta vara på de fina stunderna.
Läs mer i RSMHBloggen.
Jag heter Nicole Shojadoost och är ny på kansliet!
Jag är socionom och kommer att arbeta deltid på RSMH under juli-december.
Resterande tid arbetar jag för närvarande som skolkurator.
I höst kommer jag, inom ramen för Anhörigprojektet, att leda digitala träffpunkter där du får möjlighet att träffa andra i liknande situation.
Är du intresserad av att prata om ditt anhörigskap?
Läs mer hos RSMH.
Ing-Marie Wieselgren var lika mycket eldsjäl som byråkrat. Så kan minnena av henne sammanfattas i Läkartidningen.
Mördaren föreslagen rättspsykiatrisk vård enligt Svenska Dagbladet.
29 juli hölls begravning för psykiatrisamordnaren Ing-Marie Wieselgren, som mördades i centrala Visby den 6 juli. Läs mer i Dagens Medicin.
Mordet på Ing-Marie Wieselgren rubriceras som terrorbrott och SÄPO tar över. Läs mer hos SVT.
RSMH:s nyhetsbrev för juli kan du läsa på webben.
RSMH:s nyhetsbrev för juni kan du läsa på webben.
RSMH:s nyhetsbrev för maj kan du läsa på webben.
RSMH:s nyhetsbrev för april kan du läsa på webben.
När Västra Götalandsregionen ville införa obligatorisk sidotjänstgöring i primärvården för ST-läkare blev det nationellt ramaskri och regionen tvingades backa.
På en vårdcentral i Borås har blivande psykiatrer däremot jobbat kort tid länge – och båda sidor ser fördelar med utbildningssamarbetet.
Läs mer i Läkartidningen.
I juni i år tillkännagavs att FDA i USA hade beviljat företaget OxfordVR granskning för sin gameChangeVR-behandling för att ge kognitiv beteendeterapi (KBT) mot schizofreni och andra psykiska sjukdomar.
OxfordVR använder VR-headset för att simulera verkliga vardagshändelser för patienter som ofta ger ökad ångest och stress.
VR-headseten har en virtuell coach som guidar patienten genom händelser med hjälp av KBT-metoder.
346 patienter med schizofrenispektrumstörning eller en affektiv störning med psykotiska symptom i en studie fann bevis för att VR-terapi minskade oroligt undvikande och ångest i vardagliga situationer.
Läs mer i Pharmaceutical Technology.
Enligt nya föreskrifter från Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, ska chefsöverläkare lämna uppgifter om patienter som är fastspända var fjärde timme.
För barn under 18 år ska det ske varje timme.
De nya föreskrifterna träder i kraft den 1 september.
Läs mer i Läkartidningen.
Chefsöverläkare Carina Occasus ställer sig kritisk till remissförfarandet och kommunikationen kring Ivo:s nya föreskrifter inom psykiatrin.
Blanketterna kommer att bli fler, men vi tror inte att det kommer att förbättra rättssäkerheten, säger hon.
Läs mer i Läkartidningen.
Det har visats att tidsbearbetning förändras vid schizofreni.
Denna översiktsartikel handlar om sådana tidsmässiga brister och belyser dess koppling till sensoriska förändringar på låg nivå, som ofta förbises i rehabilitering av psykoser.
Men om tidsförsämring på sensorisk nivå är inneboende i sjukdomen bör nya insatser fokusera på detta.
Utöver mer vanliga behandlingar, granskar vi här de senaste digitala teknikerna för rehabilitering och de mest lovande för sensorisk träning.
Artikeln granskar litteraturen och kopplar samman psykopatologi, psykofysik och teknologi för att hjälpa framtida utveckling.
Läs hela artikeln i Nature.
Barn med diabetes typ 1 och medlemmar i deras familj löper en högre risk för att drabbas av depression och ångest, visar en ny studie från Karolinska institutet.
Risken minskar för halvsyskon och kusiner, vilket kan tyda på att gener är en bidragande faktor, menar forskarna.
Men sambandsförhållandet är fortsättningsvis oklart.
Läs mer i Läkartidningen.
Rekommendationerna gäller evidensbaserade behandlingar både för läkemedel och annan behandling, men också om bedömning och behandlingsplanering.
Läkemedlet Ingrezza (finns i USA) rekommenderas vid moderat till svår tardiv dyskinesi.
KBTp mot psykos rekommenderas samt stödjande psykoterapi.
Kognitiv-träning rekommenderas också.
Läs mer hos Medical Dialogues.
Läs originalartikeln.
Att sätta hanknål var en vanlig behandlingsmetod ända fram till mitten av 1800-talet.
Den användes framför allt vid psykiska sjukdomar och sjukdomar hos djur.
Den platta, grova nålen försedd med en tygremsa eller tråd fördes genom ett hudveck i nacken och tråden eller tygremsan fördes fram och tillbaka flera gånger dagligen, och man fick en kraftig varbildning.
Efter att nålen satts återkom synen vid malariablindhet inom 1–2 dygn och ibland snabbare
Läs mer i Läkartidningen.