Psykiatrin i Sverige - Vägval och vägvisare

Professorn i psykiatri Jan-Otto Ottosson är i 75 års åldern och har därför varit verksam i psykiatrin i 50 år. Boken är välskriven och det märks tydligt att författaren har skrivit läroböcker samt avsnitt om psykiatri i uppslagsverk.

Boken handlar huvudsakligen om psykiatriska forskningen och forskare i Sverige under 50 år. Kan låta tråkigt, men det är både intressant och samtidigt lärorikt för det ger en väldigt bred information om psykiatrin och olika psykiska sjukdomar.

Även om bara en liten del av boken handlar om schizofreni, så finns det intressant information. Per Bergås (s 42) avhandling visade att schizofrenin i Stockholm var vanligare i centrum än i förorten eller skärgården. De i centrum hade också högre neuroleptikadoser, men ändå inte färre sjukhusintagningar. Egendomligt nog ökade neuroleptikadoserigen med ålder, när det egentligen borde vara tvärtom.

Andelen tvångsvårdade var 1997 12 gånger högre i Göteborg, som var högst i landet, jämfört med Kristianstad, som var lägst (s 57).

Bensodiazepiner vid psykosbehandling kan göra det möjligt att sänka neuroleptikadosen och t.o.m helt ersätta neuroleptika (s 124).

Lundbyprojektet visade att 11 % av männen och 19 % av kvinnorna skulle bli intagna för psykiatrisk vård. 30 % av männen och 42 % av kvinnorna skulle ha kontakt med psykiatriker, men 43 % av männen och 73 % av kvinnorn hade haft symptom, som motiverade psykiatrisk vård (s 165).

Professor Eberhard Nyman, Lund forskade på pseudoneurotisk schizofreni, som numera kallas för schizotyp och ingår i klassificeringssystemen (s 182).

F.d. sektmedlemmar kan efter de lämnat sekten få psykiska besvär och bli felaktigt diagnosticerade som schizofrena (s 200).

Intressant också är kapitlet om framträdande svenska forskare i psykiatri. Johan Cullberg t.ex. hade svårt att få sin professur, även den som var tänkt för honom. I slutet av boken finns ett spännande kapitel, där kristallkulan plockas fram och utvecklingen i området om 50 år skisseras.

Boken handlar bara delvis om schizofreni, men är väldigt värdefull att läsa för att få en överblick av psykiatrin i Sverige under 50 år. Tyvärr är kanske fokusen för stor på psykiatriker och patienterna kommer för mycket i skymundan. T.ex. inget kapitel handlar om patient- och intresseföreningar.

Pris: 240 kr