Uppdaterad: 3 september 2018

paranoia

Vanföreställningar behöver inte finnas vid schizofreni och inte heller hallucinationer för andra symptom kan förekomma som tankestörningar, beteendestörningar, talstörningar och humörstörningar. Men de ingår som ett av fem symptom, som kan ge schizofrenidiagnos.

Många lider av förföljelseidéer eller paranoia t.ex. att någon är ute efter att skada en. De kan vara mycket intensiva och långvariga och kan övergå i vanföreställningar. Ibland kan de vara vaga och inte riktigt färdigutvecklade – misstänksam och känner sig hotad, men vet ej av vem. 

Vanföreställningar anses oftast alltid ingå i psykos. De utmärks av fyra saker: felaktiga, egendomliga (idiosynkratiska), ologiska och envist försvarade. 

I princip är det omöjligt att bevisa för personen att vanföreställningen är felaktig och denne kan bli arg om man säger så. Därför säg inte att den är fel, men inte heller att den är rätt. Säg att även om den är verklig för dig så uppfattar många andra det annorlunda, vilket psykologer brukar säga.

Svårigheter för personen att genomskåda vanföreställningen kan bero på överbelastad hjärna och stört tänkande. Ofta kombineras vanföreställningar med misstänksamhet. De behöver inte förekomma hela tiden utan kan poppa upp då och då.

Tre grupper finns:

  1. Inflytande vanföreställningar (kontrollerad utifrån, tankeinsättning, tankeutdragning)

  2. Självbetydelse vanföreställningar (grandiositet, skuld/synd, hänsyftning). Grandiositet kan vara farligt om man tror sig kunna flyga och hoppar ut genom fönstret.

  3. Förföljelse vanföreställningar (vanligast vid schizofreni). Kan vara farliga om man tror sig hotad och handlar i självförsvar.

En bisarr vanföreställning är otrolig och obegriplig samt ej baserad på normal livserfarenhet t.ex tankeinsättning, tankeutdragning, kontrollförluster av kropp eller psyke, eller kropp och handlingar kontrolleras utifrån av en yttre kraft. I DSM IV räckte det med enbart bisarra vanföreställningar för att få schizofrenidiagnos, men ej enligt nya DSM 5.

Vid schizofreni är ofta vanföreställningarna bisarrare än vid vanföreställningssyndrom (paranoid psykos), där ofta personer i omgivningen anklagas och polisanmäls för olika saker, som teoretiskt kan vara sanna t.ex grannen leder ett pedofilnätverk. Efteråt kan det vara mycket jobbigt med de som är arga på en p.g.a polisanmälningarna.

En vanföreställning kan uppstå av en slumpmässig händelse i omgivningen, som får en speciell betydelse av förföljelse. Ofta ges tillfälligheter större betydelse än normalt – en person som hostar kan t.ex vara en signal till SÄPO att nu kommer han.

Exempel på vanföreställningar är förföljelse, spionerande, förgiftning, lurad, inopererade chips eller radiosändare samt att vara en känd person, Hitler eller Jesus. De kan ge ångest, men 25 % av psykoserna är positiva och skapar inte ångest.

Hos vissa kan depression eller mani påverka vanföreställningarna, så att de blir depressiva eller maniska.

Kverulansparanoia är missnöje och misstänksamhet mot samhälle, psykiatrin, sjukvård, rättsväsende mm. Polisanmälningar, överklagande mm kan förekomma och drabbar oftare män än kvinnor.

Hänsyftningsparanoia är att TV, radio, film, musiktexter och händelser i omgivningen egentligen handlar om en själv på ett illvilligt sätt. Kan kanske orsakas av förhöjd självreflektion och för stor fokus på en själv.

Kroppsliga vanföreställningar är att tro sig ha en sjukdom eller kroppsligt fel fastän läkaren friskförklarar en. 

Oro kan kanske vara ett förstadium till paranoia enligt en undersökning från 2015. Att försöka minska ångest med KBT och förbättra sömnen kan kanske minska paranoian. 

På viska.se var det en man som läste mycket om UFO:n. Han blev ombordtagen på ett UFO, som var så skräckfyllt att han efteråt måste lägga in sig. En annan ringde Rymdstyrelsen och frågade vilken satellit han hade i huvudet. De kunde inte svara på det. En tredje gick till polisstationen för ett år sedan och erkände mordet på Olof Palme. Utan frågor fick han direkt skjuts till psyket och vård där en månad.

Själv trodde jag att folk på stan pratade om mig när jag använde antidepressivat Aurorix, som höjer dopamin. Jag tänkte då varje gång så här: Jag känner inte dem, så om de träffas pratar de om saker som handlar om dem själva. Jag hör heller inte att de pratar om mig, så det är bara paranoia. Det hjälpte bra, men jag slutade senare med Aurorix.

 

Hur stora besvär av vanföreställningar har du?

Minimal = Tveksam och nästan normalt.

Mild = En eller två vaga vanföreställningar, som förändras och inte försvaras ihärdigt. Stör inte tänkande, relationer eller beteende.

Moderat = Endera en flera olika växlande och ostabila vanföreställningar eller ett fåtal välbildade vanföreställningar, som då och då stör tänkande, relationer och beteende.

Moderat svår = Många välbildade vanföreställningar, som försvaras ihärdigt, som då och då stör tänkande, relationer och beteende.

Svår = Många återkommande vanföreställningar, som är detaljerade och återkommande, organiserade idéer, som ger vanföreställning och försvaras ihärdigt och klart stör tänkande, relationer och beteende.

Extremt = Många återkommande vanföreställningar, som är endera är organiserade idéer, som ger vanföreställningar eller många vanföreställning som dominerar viktiga delar av livet. Skapar olämpligt eller oansvarigt beteende, som kan vara en fara för sig själv eller andra.

Från PANSS-testet, som mäter positiva, negativa och andra symptom. Obs! Ju oftare, ju fler vanföreställningar och ju mer de nedsätter ens tänkande, relationer och beteende desto värre. Kan vara svårt att bedöma vanföreställningar själv, men be en anhörig göra detta.

 

 Självhjälp:

  • Tänk på eller skriv ner bevisen för och mot dina idéer. Om du koncentrerar dig på saker som tyder på att känslorna är felaktiga kan besvären minska. 

  • Kolla dina tankar med en person du litar på för ett verklighetstest av dem. 

  • Säg till dig själv: Det här är ett symptom på en biologisk sjukdom. Det kommer bli bättre. 

  • Ändra vad du gör när det är jobbigt – lyssna på musik, se på TV eller ta en promenad.

  • Ångest kan kanske vara ett förstadium till paranoia. Försök därför att minska din ångest och läs kapitlet Motverka ångest!

  • Sömnbrist kan öka paranoian. Viktigt att sova tillräckligt, även vanliga personer får ökad paranoia vid otillräcklig sömn.

  • Stress kan öka dopamin, som kan ge paranoia. Är du stressad försök minska på stressen med t.ex avslappningsövningar. 

  • Lyssna på musik utan text, som jazz eller klassisk musik. Musik med text kan göra att du tror att musiken handlar om dig = hänsyftningsparanoia.

  • Titta inte på TV-program eller filmer, som kan öka din paranoia eller vanföreställningar – som nyhetsprogram, fantasy eller annat som kan störa din verklighetsförankring.

  • Undvik isolering. Att träffa och samtala med andra kan lindra paranoian.

  • Undvik droger (särskilt cannabis, amfetaminer och kokain) och alkohol, som kan förvärra besvären.

  • Om du har antipsykotika. Fråga din läkare om du kan få höja dosen tillfälligt när besvären är särskilt allvarliga.

  • Boken Overcoming Paranoid and Suspicious Thoughts av Daniel Freeman. Jason Freeman och Filippa Garety är en KBT inriktad självhjälpsbok mot paranoia, som finns hos Adlibris.

  • Vissa vågar inte gå ut från sin lägenhet p.g.a paranoia. Ring kommunens biståndshandläggare om du kan få boendestöd eller ledsagare, som följer med dig ut så du känner dig trygg. Oftast gratis i de flesta kommuner.

  • Vissa mediciner kan som biverkan öka vanföreställningar t.ex ADHD-medicin. Kolla i FASS

  • SlowMo är en app, som testas i England mot paranoia. Gör en mer eftertänksam, vilket minskar paranoia.

 

Kontakta läkare: 

  • Om dina vanföreställningar är Svår till Extremt och klart stör tänkande, beteende och relationer finns skäl att kontakta din läkare för att försöka minska besvären. Att höja dosen eller byta antipsykotika kan vara värt att testa. Antipsykotika har bättre effekt mot vanföreställningar än mot röster. Diskutera även dina sömnproblem och ångestbesvär om du har det.

  • Det är viktigt att inte dröja med att söka hjälp om det är ett stort problem eller om det varat i flera dagar, eftersom det kan vara ett tecken på att ett återfall i psykos kan komma.

  • Kunskap kan minska psykossymptom och psykoserna. Du kan få kurser, som sjukdomshantering (IMR), familjeutbildning och familjeintervention, som har bevisad effekt via psykiatrin.

  • Kognitiv beteendeterapi mot psykossymptom (KBTp) kan också vara värt att prova om det är den nya starkare versionen, liksom KBT mot ångest.

  

Kontakta läkare direkt: 

Om du tror att någon tänker skada dig och du planerar ett motangrepp mot personen. Ring genast psykiatrin om råd. Du kan nog få skydd hos dem då. 

 

Framtida behandling: 

  • Starkare KBT mot psykossymptom är under utveckling och den skall också minska psykoser.

 

Kommentar  
Särskilt om man är schizoid.
Låt människor vara... De behöver få va ifred! (Också...)