Sömnproblem

Uppdaterad: 26 september 2017

sömnproblem

 

Varje människa som inte får sova börjar redan efter 1 dygn förlora sin verklighetsuppfattning. Sinnesintrycken blir osäkra och förvrängda. Självbilden liksom tolkningen av omvärlden förändras starkt och feltolkningar blir accepterade. Ökande bevis tyder på att onormal sömn kan bidraga till insjuknandet i schizofreni, återfall i psykos och för att skapa symptom.

 

Redan före första psykosen kan sömnproblem finnas. De flesta psykoser börjar med en period av sömnsvårigheter. Troligen är sömnbrist den faktor som är viktigast för att utlösa en psykos. Sömnproblem uppstår också ofta före återfall i psykos.

 

80 % av de med schizofreni har sömnproblem jämfört med 20-30 % hos övrig befolkning. Ofta är sömnproblem kopplat till försämrad kognition, ökad dödlighet, försämrad livskvalité och sämre effekt av antipsykotika. De med sömnproblem får också värre psykossymptom om antipsykotikan avbryts tvärt. Personer med schizofreni kan rapportera sömnproblem, men när sömnen mäts hittas inga fel - subjektiva sömnproblem.

 

Flera olika typer av sömnstörningar finns vid schizofreni:

 

  • insomnia (sömnsvårigheter) är viktigast och antipsykotika passar bra då.

     

  • obstruktiv sömnapné (tilltäppta luftvägar oftast vid övervikt som ger andningsuppehåll under sömnen, som ger bl.a trötthet dagtid). Sömnmedicin används ej. 14 % kan ha detta och vissa nya antipsykotika kan kanske ge större risk t.ex Clozapine och Risperdal.

     

  • dygnsrytmstörningar (kan vara insomning kl 3 på natten och sedan normal sömn i 7-8 timmar). Sömnmedicin används ej, men melantonin, ljusterapi och minskad sömn. Höga doser antipsykotika lång tid kan ge svagare dygnsrytm.

     

  • rastlösa ben (RLS) där obehagen i benen gör det svårt att somna in och sova. Periodiska Limb Movement Disorder (PLMD) där armar och ben rör sig under sömnen. Båda kan framkallas av antipsykotika. RLS kan förväxlas med akatisi.

     

  • hypersomni dvs för mycket sömn kan drabba 30 %.

     

  • parasomnier, som gå i sömnen, mardrömmar, ätande nattetid och hypnapompa/hypnagoga hallucinationer. Sällan problem, men kan behandlas med Iktorivil.  

Försök lista ut vilken typ av sömnstörning du har, eftersom behandlingarna skiljer sig åt. Typiskt vid schizofreni är problem med insomning och att upprätthålla sömnen hela natten. Dessa problem finns också utan antipsykotika. Kan orsakas av dopaminöveraktivitet, men också brist på GABA.

 

Tillfälliga sömnproblem enstaka nätter orsakas troligen av stress. Ångest kan störa insomningen, liksom psykotiska symptom, som ger ångest och oro. För inaktiv under dagtid kan försämra sömnen, mardrömmar, dålig sovmiljö samt rädsla för sängen, som förknippas med sömnlöshet.

 

Överdriven energi dagtid kan ge mindre sömnbehov, vilket kanske kan vara hypomani. Är du vaken natt och maniskt aktiv då eller vänder på dygnet, så kan psykotiska symptom vara orsaken.

 

Störd sömn kan försämra förmågan att hantera sjukdomen, att arbeta och vara tillsammans med andra personer. Sömnen har betydelse för minnet, infektionsförsvar och hormoner. En tupplur kan vara lika bra för minnet som 6 timmars sömn.

 

Om sömnen förbättras är uppfattningen idag att positiva symptom också förbättras och framförallt paranoida vanföreställningar, men mer forskning krävs.

 

Alla behöver inte läkemedel mot sömnstörningar utan råd hur man får god sömn (sömnhygien) och psykologiska behandlingar, som KBT kan hjälpa. Vid en negativ attityd mot sömnen kan KBT vara bra.

 

Antipsykotika har en viktig roll i behandlingen av sömnstörningar och särskilt vid psykos och tecken på återfall i psykos. Vissa nyare antipsykotika kan förbättra sömnen och särskilt hos äldre. Antipsykotika kan ha olika effekter på sömnen. 

 

Uppiggande: Latuda och Reagila (kariprazin)
Tröttande: Clozapine/Leponex, Zyprexa/Olanzapin, Seroquel/Quetiapine, Zeldox/Ziprasidon.
Uppiggande eller tröttande: Abilify/Aripiprazol, Risperdal/Risperidon
Varken tröttande eller uppiggande: Invega

 

Studier stödjer att Invega, Olanzapin/Zyprexa och Seroquel/Quetiapin kan ha en positiv effekt på sömnen.
Liksom Zoplikon/Imovane, men även Zolpidem/Stilnoct rekommenderas vid tillfälliga sömnbesvär. 

Propavan och Theralen nvänds för sömnen då de ej beroende. Lergigan fungerar om uppehåll görs var fjärde dag för annars förloras effekten på sömnen. Bensodiazepin kan användas om insomningen störs av ångest.

Nozinan tabletter eller Heminevrin kapslar brukar ges vid svåra sömnproblem. 

Ett för snabbt byte från Risperidon till Abilify kan ge sömnlöshet. SSRI-antidepressiva kan störa sömnen. Vissa kan gå i sömnen, som antipsykotikabiverkan.

 

Läs mer om sömnproblem vid schizofreni i Nature and Science of Sleep från 2017.

 

Vilken typ av sömnproblem har jag?

 

Apoteket har ett självtest med 15 frågor som ger besked om vilken typ av sömnstörning, som du kan ha.

 

Pittsburgh Sleep Quality Index och Epworth Sleepiness Scale kan användas för att mäta sömnkvalité.

  

Självhjälp: 

 

  • Ha tagit antipsykotikan eller sömnmedicinen? Glömmer du kan det vara svårt att somna eller du får bara några timmars sömn. Att ta lägre dos av antipsykotikan kan också ge sömnproblem.

     

  • Kontrollera om du har tecken på återfall i psykos för då kan en tillfällig höjning av antipsykotikan och självhjälpsråd mot psykossymptomen krävas. Gör detta återfallstest. Bäst är en överenskommelse med läkaren om hur antipsykotikadosen skall höjas vid försämring.

     

  • Dålig sovmiljö kan ge dålig sömn – inga persienner, ostädat eller dålig/ingen säng.

     

  • Gå till sängs alltid samma tid. Försök att varva ner innan du försöker somna genom att läsa eller lyssna till lugn musik i en timme.

     

  • Om du sover på dagen kan sömnen nattetid bli kortare.

     

  • Tillfälliga sömnproblem enstaka nätter kan bero på stress. Motion, avslappning och mindre kaffe kan mildra stressen.

     

  • Försök vara aktiv dagtid. Om du ligger hela dagen och tar tupplurar kan det bli svårt att somna. 

     

  • Försök vara aktiv på kvällen också, så att du inte lägger dig för tidigt. Om du lägger dig senare somnar du tidigare. 

     

  • Kontrollera i FASS om dina läkemedel kan ge sömnstörningar som biverkan.

     

  • Stör röster insomningen ligg på sidan med högra örat mot kudden.

     

  • Bolltäcke eller kedjetäcke kan förbättra sömnen och kan fås via psykiatrins arbetsterapeuter.

     

  • Drick inte kaffe, te eller Coca cola efter kl 16, eftersom det verkar uppiggande och kan störa sömnen.

     

  • Sömnproblem kan uppstå p.g.a. depression och då särskilt tidigt uppvaknande t.ex. vid 3-tiden på natten. Testa dig på

    Calgarys depressionstest för schizofreni. Kanske sömnproblemen minskar om din depression blir behandlad.

     

  • Sover du för länge (hypersomni) för att slippa psykossymptom försök istället med självhjälpsråd mot psykossymptom för hypersomni kan störa sömnen. 

     

  • Mardrömmar kan minska om du känner dig lugn och i säkerhet. Hypersomni och vissa antidepressiva ger ökad risk för mardrömmar.  Att sova kortare tid minskar risken för mardrömmar. 

     

  • Nattliga uppvaknanden kan ha hypnagoga/hypnapompa hallucinationer, panik och depersonalisation efter uppvaknandet. Tänk att det inte är farligt utan kan hända ibland.  Avslappningsövningar på dagen kan minska dessa besvär.

     

  • Undvik att ta arbeten där du jobbar natt, eftersom det kan störa din sömn. Långa flygningar över tidzoner t.ex till USA kan också störa din sömn.

     

  • Sömn-appar finns, som gratis Sleepbot för Android och Iphone, som anses bäst. 

 

Kontakta din läkare:

 

  • Om du sovit dåligt några dagar, så att du får sömnmedicin. Dra dig inte för att besvära om detta eftersom sömnsvårigheter kan vara ett av tecknen på återfall i psykos. 

     

  • KBT mot dålig sömn anses bäst. 

     

  • Är sömnen konstant dålig finns det lämpliga antipsykotika, som Invega, Zyprexa/Olanzapin och Seroquel/Quetiapin. 

     

  • Om du sover för länge av antipsykotikan kan dossänkning, byte till Latuda eller tillägg av Latuda eller Abilify/Aripiprazol vara ett alternativ. Om du sover för länge för att slippa psykossymptom kan medicinjustering krävas för att minska psykossymptomen.

  

Framtidshopp:

 

  • KBT-I, som är en KBT mot sömnsvårigheter befinner sig under utprovning mot schizofreni. Hos 24 personer blev 41 % helt kvitt sin insomnidiagnos och resten blev förbättrade. 

0
0
0
s2sdefault

Kommentarer   

#1 Admin1 2015-09-16 14:07
Intressant att de som inte får effekt av antipsykotika har ofta kroniskt dålig sömn. Man kan vända på det och har man god sömn har man antagligen god effekt av antipsykotika och att sömnen kan användas kanske för att screena efter dålig antipsykotika effekt. Jag själv höjer alltid dosen av antipsykotika tillfälligt vid dålig sömn och har gjort så ganska länge. Brukar räcka med bara en natts doshöjning.
Anmäl till administratören