Igår eftermiddags så trodde jag att det var slut för gott. Jag satt nere vid datorn och kände att min hand började domna bort. Sedan så började synen rubbas och jag såg allt i ett sick-sack mönser och synen började domna bort, precis som den kan göra när man tittat upp i solen och sen ner igen. Sedan kunde jag inte prata längre, kunde endast få fram en del ord. Jag trodde att jag hade fått en hjärnblödning. Detta var som tur va ganska övergående och satt i i en 25 minuter ungefär. Min läkare gav ett lugnande besked om att detta inte var en propp eller hjärnblödning utan sånt här kan man få om man har mycket ångest och oro i kroppen. Har ni upplevt något liknande?
Mår dåligt nu. Är rädd för att det kan vara något som tumör eller blödning. Känner stickningar i högre arm och hand. Jag vill ta livet av mig och jag menar det. "Hard life to love". "See you on the other side".
Hej Jeff,
Nu måste du förklara dig, du är rädd för att du kan ha en blödning eller tumör och då vill du ta livet av dig. Jag förstår inte, tanken på en tumör skrämmer väl dig därför att tumören kan vara dödlig, då är väl inte lösningen att ta livet av sig. Hur tänkte du nu? .?
Jag har mått horribelt idag. Men en läkare kom hem till mig för en stund sedan akut. Han lugnade mig igen och sa att detta inte är någon blödning,utan jag oroar mig väldigt mycket att få ett anfall igen. Allt är psykiskt tror han, men jag ska genomgå en datortomografi igen för att ändå vara på den säkra sidan. Han tror nu att detta är som tvångstankar för jag grubblar jämt på detta. ska få medicin snart. Vet inte vilken bara. Det verkar som att det blir Seroxat eller Fevarin.
