Förintelsen

Fick i 20-års åldern diagnosen schizoaffektiv psykos.Brevväxlade under
den tiden med en amerikansk-judisk tjej och var väldigt kär.Fick senare
reda på att jag hade ett judiskt påbrå själv.Under det att tiden gick läste
jag allt som gick att komma över om det judiska folket.Och inte minst om
Förintelsen.På nåt vis fick jag när jag var sjuk för mig att jag satt i ett
koncentrations läger och att det fanns gaskammare på sjukhusområdet.
Jag upplevde en väldigt stark ångest och trodde jag skulle mördas.
Undrar om någon haft liknande upplevelser?

Nej, jag har inte haft just den vanföreställningen, men däremot mycket paranoia periodvis... jag förstår vilken skräck det måste ha varit för dig att leva med all paranoia och alla vanföreställningar om att sjukhuset hade gaskammare och var ute efter dig.... urjobbigt...

Jag tror att många psykoser är just skräckupplevelser... det är sällan som man upplever något riktigt positivt i psykosen...

På TV var det för en tid sedan ett program om den judiska författarinnan Nelly Sachs, som fick Nobelpriset. Marika Lagercranz berättade att hon och hennes pappa hade besökt Nelly, som då måste fått en psykos för hon hade barrikaderat sig i en garderob och vägrade komma ut p.g.a att det fanns gas i ledningarna. Marikas pappa var förtvivlad och grät. Till slut ringde han en psykiatriker, som lyckades få ut henne efter det han hade sagt att han gassanerat lägenheten. Nelly vårdades i perioder på mentalsjukhus.

"Förintelsen" i sig är en konspiration

Ja, jag är inte Judisk men hade för mig att de körde mig till gaskammaren när jag åkte buss med min mamma. Under tiden hade jag den föreställningom att min mamma var tysk, eller såg tysk ut i alla fall och jag var judisk, och att hon sa till mig att jag måste spela och se tysk ut för annars så skulle jag avslöja oss. Det var riktigt hemskt. Kanske har jag levt ett förra liv under nazityskland eller så har alla de filmer jag sett om förintelsen påverkat mig djupt.

Men kanske är det en spegling hur jag upplevt detta livet i Sverige när jag egentligen är Kroatisk. Kanske berodde den vanföreställningen på att jag kände mig utstött som en invandrare utan att jag varit medveten om det.

Det är konstigt men jag tyckte att jag såg
Marika Lagercranz för inte så länge sedan.
Det var i våras.