Nästan, för mig åtminstone så är det utan ord. Typ en känsla som beskriver en osagd tanke utan ord. Som kommer från ingenstans, så det blir typ röster utan röster.
Edit: Händer också att jag får tankar som jag inte känner igen som mina egna.
Men det är nog mer dissociation än något annat.
Nej, tankar är tal, detta går över det. Detta är utan ord, en känsla som kan ge olust eller att man känner det här är bra. Inga uttalade ord, detta är en förstålse utan ord, en aha upplevelse och man förstår direkt vad som menas.
Det kan vara främmande tankar, som inplanteras i en. Förekommer hos en del. Det finns också tvångstankar med tankar som ständigt åter kommer automatiskt, vilket kan vara jobbigt.
