Kommer snart hem!

Hej allihop!

Jag kommer antagligen snart att bli utskriven. Först testar vi med längre permissioner, så nu har jag permission tills på måndag.

Läkaren har sänkt min Efexor till 75 mg och förutom att jag har mer ångest så märker jag ingen skillnad i måendet, jag känner mig inte mer nedstämd. Alltså har jag ätit 150 mg i onödan länge kanske.
Ångesten är förvisso ett problem, men för det mesta kan jag hantera den med hjälp av Sobril.
Sömnen har blivit lite bättre också nu, på dubbel dos Propavan iofs men ändå.
Det känns jätteskönt att jag snart nog blir utskriven, för PRE är helt fullbelagt just nu och det finns en del rätt jobbiga patienter där.

Vår-hälsningar!!

///Abzu

Kan vi inte träffas då och stödja varandra - syster i kampen?!

Jovisst kan vi träffas igen, det vore trevligt, om du orkar.
Jag skall säkert in till Malmö sen när jag kommer ut, har inte träffat min bäste vän där på två månader nu.

Ja, det är ju väldigt mycket. Egentligen borde jag vara inlagd säger alla, men eftersom det händer så mycket just nu att jag inte kan det, så får man föröska hålla igång som fan och bara gå på utan närmare reflektion. Min psykolog är orolig. Han tror att jag kommer kracha totalt endera dagen...Han säger att man inte kan hålla på som jag tvingas göra när man mår som jag gör..

Jag förstår att psykologen är orolig, för det är jag med.
Typiskt att du inte har föräldrar som hjälper dig eller nån sån.
Men du behöver även vänner som du kan lita på tycker jag.

Kan inte du bli min vän och jag din?