Psykiatri är värre än apartheid

Hej allihopa!

Kan vi vara överens om att psykiatri är instutitionaliserat strukturellt våld på samma sätt som apartheid, fast värre. Låt oss börja med att definiera vad psykiatri är: Psykiatri är vetenskapen om hur man bryter ner en människa för att därefter bygga upp henne. Kan vi också vara överens om att de fulaste människorna i samhället är dom som utbildar sig till läkare. Så vi har alltså läkare som är ansvariga för att bryta ner och bygga upp människor inom psykiatrin. Läkaren måste ju vara det perfekta valet när det gäller att bryta ner en människa eftersom han saknar samvete. För att bygga upp en människa måste läkaren vara det sämsta valet eftersom han är den fulaste människan i samhället.

Frågan som dyker upp är huruvida vi skall ha ett samhälle som bryter ner människor för att därefter bygga upp dom på ett för samhället acceptabelt vis eller om vi skall acceptera mångfald och hjälpa dom svaga på deras villkor?

I den bifogade filen finns ett diskussions förslag till hur man kan tänka sig vården av mentalt svaga individer i framtiden.

M.v.h.
Per-Erik Larsson

Psykiatri är apartheid.
Psykiatriker är sadister.
Läkare är rövslickande luder.

Ovanstående mejl skickades till alla riksdagsledamöter i social utskottet.

Vad tror ni om det?

Du måste ha haft otur när du träffat läkare när
du har så dåliga erfarenheter.

Jag håller med dig om att det parallellt pågår ett
nedbrytande och ett uppbyggande i psykiatrin.
Mina erfarenheter är att det används alldeles för
mycket våld i tvångsvården.
För mycket mediciner kan vara nedbrytande.
Att bli avvisad när man är urdålig och söker vård
är nedbrytande.
Samtidigt pågår ett uppbyggnadsarbete av tålmodig
personal som försöker hitta behandlingsmetoder som
hjälper istället för stjälper.
Det är inte klokt men så motsägelsefullt är det.

Jag tror också att Per-Erik har haft otur med sina kontakter med psykiatrin. Alla läkare är inte perfekta psykologer och det finns individer, som kan reta gallfeber på även den tålmodigaste.

Jag håller med i stort med Geta att psykiatrin och hela vården för den delen är motsägelsefull ibland. Jag tror det är viktigt att komma ihåg att vården i Sverige har anor från Gustav Vasas dagar - 500 år. Mycket idag sker enligt gammal tradition och mycket skulle vara annorlunda om man startade vården från scratch.

Det mest föråldrade i dagens vård är nog attityderna till patienterna gissar jag. Även om yngre patienters attityder säkert har en transformerande inverkan. Så lever nog mycket gammalt gods kvar. Det är nog därför en del blir så förbannade.

En nackdel med psykiatrin är att vården är kombinerad med myndighetsutövning och frihetsberövande också. Sådana saker bidrar ju inte precis till att göra saken bättre. Konstigt nog verkar inte psykiatrikerna besvärade av denna situation, som ju knappast kan vara särskilt trevlig och positiv för dem egentligen.

För psykiatrins egen skull skulle det nog vara ett lyft att slippa förknippas med tvång, men jag förstår inte riktigt hur man skulle agera för att slippa det. Kanske kunde läkare utanför psykiatrin besluta om tvångsvård ungefär som Försäkringskassans läkare beslutar om sjukpenning.

Big Up till Per-Eric! Skönt att se att någon gör något kreativt och bra här i samhället, själv har jag dock snöat in mig mycket i bilden i att psykiatrier är den nya tidens knarklangare... men jag måste säga att jag håller med mycket i det du säger. Jag vill även varna folk för att kontakta psykiatrier, främmande män som gör allt i sin makt för att få sätta diagnoser på folk och därefter (gärna med tvång, enl. egna erfarenheter) mata dom med mediciner som egentligen inte skulle behövas om bara personen i fråga fick lite mer av livets goda; sex, miljöombyte, soliga stränder, god mat, vitaminer(speciellt mkt C-vitamin som minskar stress, och indirekt då ångest etc. etc... ÄT MYCKET CITRUS! (om du inte är allergisk) om du är, drick mycket vitamin-brus, enl. uppslagsverket susning.nu ( susning.nu/Schizofreni ) kan vitaminbrist ge schizofreni). Droger ska alltid vara sista utvägen! Och chansen att du får en vettig psykolog att prata med är väldigt väldigt minimal, om du ens får någon... och om du får det kan du räkna med kanske 1 timme/vecka på sin höjd... försök ansluta dig till ett kollektiv eller skaffa livskamrater att prata med under tråkiga stunder, eller se porrfilm och ligga hemma och onna, betydligt hälsosammare än som ofta neuroleptika gör dig fet, segtänkt, upphov till parkinsonism osv.

-

Inom varje ämbete finns det människor som är dåliga, jag är inte helt säker på att alla som läser medicin är helt dedikerade till att hjäpa andra människor. Men att dra alla över en kam är lika dåligt som att tro att alla vi män är dåliga pga att några misshandlar deras egen hustru.

Jag är mkt övertygad om att de vill hjälpa oss men, kanske inte alltid har makten til det.
/S