Själv är jag ensam för att jag inte orkar socialisera med folk. De flesta är för tråkiga att umgås med. men det finns undantag. En del är det lätt att umgås med och det är dem jag föredrar.
Håller helt med Johannes ovan, jag känner ungefär så o jag håller mig mest i ensamhet. Jag har inte schizofreni visserligen utan min etikett är schizoaffektiv för närvarande. Jag är ensam alldeles för mycket. Träffar mest min mamma o en hyresvärdinna o ingen av de relationerna fungerar bra. Därför är jag nu ännu mer ensam men uppskattar mycket det behagliga sällskapet av hundar. Tror inte att det är bra för mig att vara så mycket ensam som jag är men har liksom inget alternativ här där jag bor ute i bushen. Funderar på att flytta in till stad men det kommer att ta lång tid att fixa allt o jag är rädd att jag ångrar om jag ger upp det här huset som ligger så fint o är billigt att hyra.
