Uppdaterad: 1 oktober 2017
En krisplan eller handlingsplan är viktig för att du snabbt får hjälp vid en kraftig försämring. Den beskriver vad du tycker skall hända före och under en inläggning.
Planen är också viktig för anhöriga om du har kontakt med dem, så de vet hur du mår när du behöver hjälp. Visserligen upptäcker anhöriga c:a 30 % fler psykoser än vad vi själva gör. Syftet med planen är att du skall få färre psykoser och inläggningar.
Du kan utforma planen själv naturligtvis, men alltid bra att ha med andra som anhöriga och sjuksköterska. Inte alltid lätt att skriva själv och minnas allt. Att utarbeta krisplan brukar ingå i psykiatrins psykosociala behandlingar, som sjukdomshantering (IMR) och familjeutbildning.
Brukarna är nöjda med krisplaner för de skapar större kontroll över sjukdomen samtidigt känner man sig respekterad och mer värd som person.
I år har lagen om framtidsfullmakter kommit, men verkar vara för att utse god man innan man blir dement. Skall bevittnas av två personer och man skall vara vid sina sinnens fulla bruk.
En utvärdering effekten av krisplaner (Advanced directives) av Cochrane år 2009 kunde inte bevisa några fördelar, men få undersökningar var gjorda då. En mer intensiv krisplan med också psykiater, familj och en neutral förhandlare (Gemensam krisplan, JCP) testas och anses vara effektivare och ger mindre tvångsvård.
Kanske är man mer stressad?
Högt blodtryck och hög vilopuls i ungdomen har ett samband med senare utbrott av psykiska besvär, som schizofreni och tvångssyndrom.
Det visar en studie som inbegriper över en miljon svenska män.
Läs mer hos Sveriges Radio.
Kent Lundholm, författare och journalist
Jo, det finns fog att diskutera psykisk ohälsa, inte minst utifrån att vi har en grupp människor som på grund av sin sjukdom har en ökad överdödlighet.
I ett civiliserat samhälle låter vi inte unga människor ta sina liv på grund av de inte får hjälp eller att medelålders får dö 20-25 år förtidigt på grund av att det finns ett krondike mellan somatisk vård och psykiatrin.
Läs mer hos VK Bloggen.
Flera namnkunniga personer har på senare tid kritiserat både behandling och diagnoser inom psykiatrin, vissa går så långt som att säga att vården gör mer skada än nytta för många patienter.
Läs mer hos Sveriges Radio. Tack Geta för tipset!
Uppdaterad: 19 september 2017
Stress har en central roll för den kan utlösa schizofreni hos de med ärftlig benägenhet, förvärra psykossymptom och utlösa psykoser. En vanlig orsak till återfall i psykos är oförmåga att klara hög stress. Under världskrigen märktes att vissa soldater under extrem stress i strid fick korta psykoser, som liknade schizofreni.
För 40 år sedan kom stress-sårbarhetsteorin, som lärde att efter sjukdomsutbrottet skall stressfaktorer i omgivningen identifieras och motverkas för att minskad stress skall minska psykossymptom och återfall i psykos.
Dagens teori liknar stress-sårbarhetsteorin men social stress i tonåren ökar dopamin i hjärnan, som rensar bort för mycket nervkontakter och så uppstår schizofreni senare. Stress kan alltså öka dopamin. Kroppen försöker motverka stress genom att frisätta kortisol och ACTH. Kortisol verkar vara förhöjt vid schizofreni och är kopplat till mer symptom.
Lite stress kan vara positivt och öka dina prestationer. Sedan beror det på hur du mår. Känner du dig stark, avslappnad och positiv tål du mer stress än när du är trött, sårbar eller deppad, då kan ringa stress ge problem. Korta perioder av hög stress kan ge små problem om vila sker efteråt. Att helt undvika stress genom att isolera sig och inte aktivera sig är heller inte bra i längden, eftersom isolering kan skapa stress.
Stress kan vara både för mycket och för lite stimulans. Vid stress kan problem finnas med sömn, ätande (för mycket eller för lite), irritation, ilska, ångest, ledsenhet, trötthet, huvudvärk, hjärtklappning, muskelspänning, ökad andning, förvirring och ointresse även för trevliga aktiviteter.
Abstrakt konst om människans kognition
Under en period med hög risk för psykos (prodromala stadiet) finns kogntiva brister visar en ny stor studie.
Dessa brister kan vara ett tidigt varningstecken för schizofreni och det kan bli en måltavla för behandlingar, som förbättrar kognitionen och lindrar eller fördröjer utbrotten av psykos.
I kognitiva tester hade de med hög risk för psykos nedsättning i kognition på alla 19 mått.
Nedsatt närminne och minnet för de som hänt de sista minuterna (deklarativt minne) var de två viktigaste kognitiva bristerna.
Det är främst nedsatt kognition, som är orsaken till att i Sverige bara 8 % med schizofreni arbetar.
Läs mer i MedicalXpress.
Nuplazid är en selektiv invers serotoninagonist (blockerar serotonin)
Den amerikanska myndigheten FDA har godkänt Nuplazid (pimavanserin) mot psykoser med hallucinationer och vanföreställningar vid Parkinsons sjukdom, som drabbar 50 % av dem.
Det är ett allvarligt symptom, som kan göra att tänkande och känslor blir så störda att kontakten med anhöriga försämras kraftigt och kan göra det svårt att ta hand om sig själv.
Nuplazid är en viktig behandling av Parkinsons med dessa symptom säger en representant för FDA.
Preparatet har en varning om risk för dödsfall vid demenspsykoser, som också finns för nyare antipsykotika.
Nuplazid verkar via serotonin och alltså ej dopamin. Vanliga biverkningar är vätskeansamling i anklar, ben och fötter, illamående och konfusion.
Nuplazid genomgår tester mot schizofreni.
Läs mer hos FDA.
Läs mer om Nuplazid på Viska.
NYTTNuplazid skall testas mot schizofreni, som inte får effekt av andra antipsykotika och mot schizofreni med effekt av antipsykotika och jämföra med placebo hos 380 personer. Läs mer hos Seeking Alpha.
Jimmie Trevett, Förbundsordförande RSMH
Det är tufft att vara ung idag.
Om man till exempel inte har haft ork att avsluta sina gymnasiestudier, eller kanske inte ens börjat, och därför inte heller kan komma in på arbetsmarknaden, så riskerar man att tidigt i livet bli stämplad som någon som inte duger till eller håller måttet.
Självförtroendet får sig en knäck.
Läs mer i RSMHBloggen.
Robert Bodén, som inte verkar behöva behandlingen själv iaf
Patienter med depression och anhedoni (ingen lust/glädje) vid schizofreni kan få livslusten tillbaka med hjälp av magnetfältsbehandling (rTMS).
Uppsalaforskaren Robert Bodén tilldelas nu sex miljoner kronor i etableringsbidrag för sin forskning.
Läs mer hos ERGO.
Läs Viska:s Negativa symptom.
Missbruk och ärftlig våldsamhet brukar öka våldsrisken vid schizofreni
Behandling med antipsykotiska och centralstimulerande läkemedel och läkemedel för drogberoende har tydliga samband med minskad risk för återfall i våldsbrott hos personer som avtjänat fängelsestraff.
Det visar en studie gjord på över 20 000 personer som suttit på anstalt i Sverige.
Läs mer i Läkemedelsvärlden.
Sida 338 av 439
Läs mer: När är det kris?