Flera namnkunniga personer har på senare tid kritiserat både behandling och diagnoser inom psykiatrin, vissa går så långt som att säga att vården gör mer skada än nytta för många patienter.
Läs mer hos Sveriges Radio. Tack Geta för tipset!
Uppdaterad: 19 september 2017
Stress har en central roll för den kan utlösa schizofreni hos de med ärftlig benägenhet, förvärra psykossymptom och utlösa psykoser. En vanlig orsak till återfall i psykos är oförmåga att klara hög stress. Under världskrigen märktes att vissa soldater under extrem stress i strid fick korta psykoser, som liknade schizofreni.
För 40 år sedan kom stress-sårbarhetsteorin, som lärde att efter sjukdomsutbrottet skall stressfaktorer i omgivningen identifieras och motverkas för att minskad stress skall minska psykossymptom och återfall i psykos.
Dagens teori liknar stress-sårbarhetsteorin men social stress i tonåren ökar dopamin i hjärnan, som rensar bort för mycket nervkontakter och så uppstår schizofreni senare. Stress kan alltså öka dopamin. Kroppen försöker motverka stress genom att frisätta kortisol och ACTH. Kortisol verkar vara förhöjt vid schizofreni och är kopplat till mer symptom.
Lite stress kan vara positivt och öka dina prestationer. Sedan beror det på hur du mår. Känner du dig stark, avslappnad och positiv tål du mer stress än när du är trött, sårbar eller deppad, då kan ringa stress ge problem. Korta perioder av hög stress kan ge små problem om vila sker efteråt. Att helt undvika stress genom att isolera sig och inte aktivera sig är heller inte bra i längden, eftersom isolering kan skapa stress.
Stress kan vara både för mycket och för lite stimulans. Vid stress kan problem finnas med sömn, ätande (för mycket eller för lite), irritation, ilska, ångest, ledsenhet, trötthet, huvudvärk, hjärtklappning, muskelspänning, ökad andning, förvirring och ointresse även för trevliga aktiviteter.
Abstrakt konst om människans kognition
Under en period med hög risk för psykos (prodromala stadiet) finns kogntiva brister visar en ny stor studie.
Dessa brister kan vara ett tidigt varningstecken för schizofreni och det kan bli en måltavla för behandlingar, som förbättrar kognitionen och lindrar eller fördröjer utbrotten av psykos.
I kognitiva tester hade de med hög risk för psykos nedsättning i kognition på alla 19 mått.
Nedsatt närminne och minnet för de som hänt de sista minuterna (deklarativt minne) var de två viktigaste kognitiva bristerna.
Det är främst nedsatt kognition, som är orsaken till att i Sverige bara 8 % med schizofreni arbetar.
Läs mer i MedicalXpress.
Nuplazid är en selektiv invers serotoninagonist (blockerar serotonin)
Den amerikanska myndigheten FDA har godkänt Nuplazid (pimavanserin) mot psykoser med hallucinationer och vanföreställningar vid Parkinsons sjukdom, som drabbar 50 % av dem.
Det är ett allvarligt symptom, som kan göra att tänkande och känslor blir så störda att kontakten med anhöriga försämras kraftigt och kan göra det svårt att ta hand om sig själv.
Nuplazid är en viktig behandling av Parkinsons med dessa symptom säger en representant för FDA.
Preparatet har en varning om risk för dödsfall vid demenspsykoser, som också finns för nyare antipsykotika.
Nuplazid verkar via serotonin och alltså ej dopamin. Vanliga biverkningar är vätskeansamling i anklar, ben och fötter, illamående och konfusion.
Nuplazid genomgår tester mot schizofreni.
Läs mer hos FDA.
Läs mer om Nuplazid på Viska.
NYTTNuplazid skall testas mot schizofreni, som inte får effekt av andra antipsykotika och mot schizofreni med effekt av antipsykotika och jämföra med placebo hos 380 personer. Läs mer hos Seeking Alpha.
Jimmie Trevett, Förbundsordförande RSMH
Det är tufft att vara ung idag.
Om man till exempel inte har haft ork att avsluta sina gymnasiestudier, eller kanske inte ens börjat, och därför inte heller kan komma in på arbetsmarknaden, så riskerar man att tidigt i livet bli stämplad som någon som inte duger till eller håller måttet.
Självförtroendet får sig en knäck.
Läs mer i RSMHBloggen.
Robert Bodén, som inte verkar behöva behandlingen själv iaf
Patienter med depression och anhedoni (ingen lust/glädje) vid schizofreni kan få livslusten tillbaka med hjälp av magnetfältsbehandling (rTMS).
Uppsalaforskaren Robert Bodén tilldelas nu sex miljoner kronor i etableringsbidrag för sin forskning.
Läs mer hos ERGO.
Läs Viska:s Negativa symptom.
Missbruk och ärftlig våldsamhet brukar öka våldsrisken vid schizofreni
Behandling med antipsykotiska och centralstimulerande läkemedel och läkemedel för drogberoende har tydliga samband med minskad risk för återfall i våldsbrott hos personer som avtjänat fängelsestraff.
Det visar en studie gjord på över 20 000 personer som suttit på anstalt i Sverige.
Läs mer i Läkemedelsvärlden.
Tidigare troddes immunsystemet bara angripa nerverna, men immunceller visar sig vara nödvändiga för centrala nervsystemet funktion.
Läs mer hos The Scientist.
Vad nytt har hänt detta år:
Läs mer hos Psychiatric Times.
Uppdaterad: 18 september 2017
Depersonalisation är att uppleva sig själv overklig - att inte känna igen sig själv, sina armar och ben. Egna känslor eller tankar kan också upplevas inte vara ens egna. Det kan vara som att leva i en dröm eller film eller vara som en robot. De psykiska processerna kan upplevas utifrån, liksom kroppen och kroppsdelar. Kan ge stark ångest, som kan förvärra besvären.
Depersonalisation kan i upplevelser likna schizofreni mycket, men skillnaden är att vid schizofreni är det mer automatiskt eller större brister i förhållandet sig själv kontra omvärld, sig själv kontra andra personer eller sett ur det egna perspektivet.
Depersonalisation kan kanske vara kopplat till hallucinationer. En teori om röster är att egna tankar inte känns igen, som ens egna och därför blir de till röster. Depersonalisation/derealisation är vanligare i början av schizofrenin.
Derealisation innebär att omgivningen upplevs overklig och drömlik. Kan förekomma samtidigt som depersonalisation.
Dessa två symptom är det tredje vanligaste psykiska symptomet efter depression och ångest.
Sida 339 av 440