Nobelpristagaren Arvid Carlsson formulerade dopaminhypotesen på 60-talet
Tidskriften Biological Psychiatry har ett temanummer om dopaminhypotesen vid schizofreni, som till skillnad från andra hypoteser stöds av kliniska studier på patienter och läkemedelseffekter.
Artiklarna visar på komplexiteten av fynden vid schizofreni och ger möjligheten att dopaminförändringar kan förklara det mesta i inlärning och beteende och kan förklara det mesta i symptom.
Genom att förklara dopamin signaleringen finns möjlighet att utveckla nya läkemedel mot schizofreni.
Det har gjorts datasimuleringar, som visar hur dopamin kan ge en mängd olika symptom vid schizofreni.
Läs mer hos PsychCentral.
Läs ett Abstract av temanumret (pdf)
Både vid autism och schizofreni finns problem att interagera och kommunicera med andra för de kan inte starta socialinteraktion eller ge rätt svar tillbaka.
En studie gjordes på generna vid autism och schizofreni, men vid autism gav generna svårigheter med kommunikation i barnaåren, medan vid schizofreni gav andra generna sociala svårigheter senare i tonåren först, vilket stämmer med hur sjukdomarna uppträder.
Läs artikeln i Translational Psychiatry.
Den psykiatriska mottagningen för patienter med psykos, 114, stängdes utan förvarning ned över julen.
Oroliga patienter har nu tagit till sociala medier efter att ha blivit hänvisade till öppenvården.
Läs mer i Uppsala Nya Tidning.
Docent Johan Jakobsson leder detta projekt
Så kallade retrovirus har under årmiljonernas gång kommit att infogas i människans DNA, där de utgör nära 10 procent av den totala arvsmassan.
En forskargrupp vid Lunds universitet har nu funnit en mekanism genom vilken retrovirus kan påverka hur gener uttrycks.
Det innebär att de kan ha varit viktiga för den mänskliga hjärnans utveckling, och att de även kan spela en roll vid olika neurologiska sjukdomar, exempelvis ALS, schizofreni och bipolär sjukdom.
Läs mer hos forskning.se.
Hur kan samhället i dessa tider av dramatiskt ökande psykisk ohälsa kosta på sig att inte ge alla patienter en erfaren brukare som stödperson?
Systemet minskar lidandet samtidigt som det ger ekonomiska vinster.
Läs mer i Dagens Samhälle. Tack för tipset, MaxMin!
Läs artikeln Brukarstöd verkar inte ha effekt ännu.
Socialstyrelsen uppdaterar de nationella riktlinjerna för vård och stöd vid schizofreni och lägger samman riktlinjerna för psykosociala insatser och antipsykotisk läkemedelsbehandling till en samlad riktlinje.
Just nu tar vi fram kunskapsunderlag; under våren startar arbetet med prioriteringar och rekommendationer.
Vi har exempelvis lagt till några åtgärder som rör kroppslig hälsa och metoder för att hantera och förebygga återinsjuknande, som i likhet med läkemedelsbehandling är viktiga frågor att ge vägledning om för att personer med psykossjukdom ska få ökad möjlighet till återhämtning.
Hösten 2017 publiceras förslaget för nya riktlinjer.
Läs mer i Läkartidningen.
Professorerna Mats Berglund och Leif Lindström tycker att detta nya förslag skall stoppas.
Aripiprazol (Abilify) skall rekommenderas i första hand i kombination med psykosociala behandlingar till både nyinsjuknade och de som varit sjuka länge.
Risperdal och Zyprexa skall inte ges först till de som varit sjuka länge.
Läs mer i Läkartidningen.
En ny studie tyder på att onormal behandling av hörselintryck, som ofta finns vid schizofreni, utlöser en kaskad av dålig kognition, som leder till störd daglig funktionsförmåga.
Studien omfattade hela 1415 personer och använde sig av EEG för att mäta elektrisk aktivitet i hjärnan.
Resultaten tyder på att störningar i behandlingen av hörselintryck är ett allmänt mått på hjärnans funktionsförmåga snarare än enbart försämringar av hörseln.
Att förbättra tidigt hörselinformationsbehandlingen kan ge bättre kognition och senare ge bättre funktionsförmåga.
Läs mer hos Schizophreniaforum.org.
Allmänna arvsfonden har finansierat appen, som är ett kognitivt hjälpmedel
Nu lanseras Matglad-appen - en helt ny sorts kokbok som är banbrytande i sin pedagogik och plattform!
Med appen får man…
Läs mer hos Matglad.
Ny forskning tyder på att personer med schizofreni röker oftare cannabis än normalt.
Dessutom ökar cannabis också risken för psykotiska symptom hos dem.
Användning av cannabis har kopplats till psykossymptom, som paranoia och vanföreställningstänkande hos 40 % av användarna.
Forskarna tror att cannabis kan vara en form av självmedicinring hos de med risk för schizofreni och kanske minskar vissa symptom.
De som använder cannabis är biologiskt och genetiskt annorlunda än andra.
Läs mer hos MedicalNewsToday.
En ny studie i Lancet Psychiatry fann hos allmänheten att genetisk risk för schizofreni är kopplade till störningar i inlärning, social förmåga, beteende och känslor redan i 4 års åldern.
Schizofrenirisk kan upptäckas därför tidigt i befolkningen och som symptom, som inte alls liknar psykos.
Forskningen på detta skall fortsätta om detta ger schizofreni senare i vuxna livet eller om det kan ge andra psykiska sjukdomar också.
Läs mer hos MedicalResearch.com.
Sida 332 av 441