Personer med schizofreni och deras friska anhöriga visar en signifikant uttunning av hjärnbarken jämfört med psykiskt friska personer utan schizofreni i släkten.
Vidare både vid schizofreni och hos anhöriga sågs en koppling mellan kognitiv dysfunktion och reduktion av tjockleken av frontala hjärnbarken och mellan predisposition till hallucinationer och minskad tjocklek av superior temporala gyrus.
Läs mer hos NEWSMedical.
Anhöriga till personer med icke-affektiv psykos (schizofreni) har en 1,6 gånger förhöjd risk för att få diabetes.
Risken var även ännu högre för anhöriga över 50 år. Det tyder på att genetiska faktorer kan bidraga till den diabetes som förekommer vid schizofreni.
Läs mer hos NEWSMedical.
Färre människor dör i dag av infektioner, barnsjukdomar, förlossningskomplikationer och undernäring jämfört med för tjugo år sedan.
Men fler lever med sjukdom. Det är två slutsatser i den hittills största studien av folkhälsan i hela världen.
När mer än 30 000 människor runt om i världen tillfrågades om hur de såg på olika sjukdomstillstånd framstod akut schizofreni och svår MS som de allvarligaste, med så kallade sjukdomsvikter på 0,76 respektive 0,71, där 0 är mildast och 1 värst.
Svår demens fick värdet 0,44, medan svår spridd cancer och svår hjärtsvikt fick 0,48 respektive 0,19.
Läs mer i Dagens Medicin.
Vansinnesmålarna fjäskar aldrig för någon. Deras bilder visar en ocensurerad och magisk värld, en glimt av psykosens föreställningar. Många av konstnärerna är rösthörare.
- Bilderna lämnar mig aldrig oberörd, även om jag inte helt kan förstå dem, säger Lis-Bodil Karlsson.
Hon är universitetslektor och forskare vid Karlstad universitet och har skrivit en doktorsavhandling om att höra röster.
På konferensen den 14 september berättade hon om vansinnesmåleriet.
Från Schizofreniförbundet.
En intressant artikel om återhämtning, återfall i psykos och hjärnförändringar vid schizofreni.
70-74 % är symptomfria (remission) efter första året.
Nio år senare är remissionen 78 %, men för de som avbryter medicineringen tidigt är återfallsrisken i psykos 78 % jämfört med 0-12 % för de som fortsätter medicinera. 17 % återhämtar sig och 40 % får funktionell återhämtning.
Försämring orsakas av olika faktorer, som medicinavbrott, fattigdom, hemlöshet, arbetslöshet och dåligt socialt stöd samt andra tillstötande sjukdomar.
Minskning av hjärnvolymen sker som ett led i sjukdomsprocessen och redan innan antipsykotika använts.
Hjärnförändringar kan också orsakas av rökning och cannabis.
En minskning av hjärnvolymen kan också orsakas av passiv livsstil och stress.
En viss minskning av hjärnvolymen kan ske av antipsykotika, men mediciner mot Parkinsons, epilepsi och andra hjärnsjukdomar kan också framkalla liknande förändringar.
Läs mer hos Huffington Post.
Den nya diagnosmanualen DSM-5 har godkänts och den innehåller flera omstridda förändringar.
Risken är att fler tillstånd psykiatriseras, anser psykiatern Jörgen Herlofson.
Läs mer i Dagens Medicin.
Atypiska antipsykotika kanske inte fungerar hos äldre och de medför hög risk för biverkningar rapporterar forskare.
I en randomiserad studie var det frånvaro av signifikant förbättring av psykopatologi och en hög andel av metaboliskt syndrom (37 % på 1 år) samt 24 % allvarliga och 51 % icke-allvarliga biverkningar.
Seroquel, Zyprexa, Risperdal och Abilify ingick i studien, där särskilt Seroquel hade allvarligare biverkningar än övriga preparat.
Läs mer hos Medpage Today.
Psykiatripersonalen behöver visa mer ömhet, menar Örebroaren Lisa Hellström.
Hon borde veta eftersom hon varit inlagd på psykiatrisk avdelning ett tiotal gånger för sin sjukdom schizofreni.
Läs mer i Nerikes Allehanda.
Kognitiv dysfunktion som ofta ses vid schizofreni kan vara kopplad till negativa symptom och läkemedelsframkallade extrapyramidala symptom visar en ny japansk studie.
Eftersom rapporter finns om att kognitiv nedsättning är kopplad till lägre socialförmåga och livskvalité är behandling för att förbättra den kognitiva förmågan fundamental.
Ansträngningar bör göras för att minimera antipsykotikaframkallade extrapyramidala symptom för att förbättra den kognitiva förmågan.
Läs mer i NEWSMedical.
SBU har idag publicerat två böcker som berör schizofreni. Läkemedelsbehandling vid schizofreni och Patientens delaktighet vid schizofreni.
I Läkemedelsbehandling vid schizofreni står:
För personer med schizofreni kan bättre läkemedelsbehandling rädda liv.
Av andra generationens läkemedel har klozapin (Clozapine), olanzapin (Zyprexa) och risperidon (Risperdal) bättre effekt på psykotiska symtom vid schizofreni än första generationens läkemedel. Därför bör rekommendationerna om läkemedelsbehandling vid schizofreni ses över.
Förekomsten av såväl allvarliga som mindre allvarliga biverkningar är olika hos olika läkemedel. Biverkningarna är vanligen dosberoende.
Läkemedelsbehandling är generellt sett kostnadseffektivt, men det brister i jämförelser mellan enskilda preparat.
Läs artikel som också nämner amisulprid (Solian) i Läkemedelsvärlden.
Byte till klozapin kan minska självmordsrisken i Dagens Medicin.
Sida 426 av 444