Hur ser närstående på dig?

Mina föräldrar tror jag inte tänker så mycket på att jag är/varit sjuk. Ett syskon tror jag tänker på mig när hon hittar något om psykisk sjukdom, då denne brukar skicka länkar.

De som behanldar mig annorlunda är mina före detta arbetskamrater och det gillar jag inte. Jag har bland annat kallats förvirrad.

Behandlas du som vem som helst? Behandlas du som du gjorde innan du insjuknade?

Ja jag behandlas som vem som helst som har full prestationsförmåga av mina föräldrar...... men de har förståelse för när jag inte orkar........ De kan nog inte riktigt förstå vidden av handikappet som kan vara tror jag...... man vill ju inte gnälla och klaga varje dag. Jag tycker att jag bemöts på ett bra sätt av mina föräldrar och min familj. De vill väl precis som jag att min kapacitet ska vara bättre än vad den är men de accepterar mig som jag är....... när jag blir sjuk blir det lite gnissel dock

Jag får villkorslös kärlek från mina föräldrar.
Med andra närstående är det inte lika bra.

Min mamma ville inte ha kontakt med mig längre när jag berättade att jag var sjuk. Men hon har inte funnits i mitt liv ändå, så jag bryr mig inte.

Mina föräldrar låtsades inte om min sjukdom, därför gjorde inte jag det heller de första femton åren.

Mina föräldrar är döda men jag har två bröder. Och en egen liten familj. De behandlar mig som en hundvalp. Det jag har att säga lyssnar de inte på. Jag får strida ibland. Fast min ene bror behandlar mig som innan, fast lite snällare.

Min mamma säger "du är ju frisk". Har bra relation med släkt som jag känner. Dom i kyrkan sa "du är ju frisk" (5 år sedan nu).

Men inuti så har jag någonting som fungerar intellektuellt, trots att jag har så många av schizofrenisymtomen. Och detta extremt...

Men jag börjar förstå att mina relationer känns fina, fast egentligen så har jag haft kontaktsvårigheter hela livet, kanske.

/notwoodstock

Vuxit upp i fosterfamilj men ingen kontakt med fostermamma då hon bara la skuld på mig, bl.a för min sjukdom. Min biologiska mamma är själv sjuk men verkar inte fatta varken det eller att jag är det också. Vi jobbar på vår relation (som är bra). Mina halvsyskon behandlar mig som vanligt. Min far tog jag kontakt med när jag insjuknade för jag ville se var jag ärvt det ifrån då han också haft perioder av psykisk ohälsa.