Uppdaterad: 19 december 2017

Hjärnan är kroppens mest komplexa organ och mycket om hur den fungerar är okänt, liksom de sjukdomar som drabbar hjärnan, som psykossjukdomar t.ex schizofreni. Eftersom hjärnan styr både sig själv och kroppen kan fel där skapa många olika typer av problem. Sedan påverkas hjärnan också av resten av kroppen och även omgivningen.

Vårdbehov 

Schizofreni är svårt att beskriva, eftersom besvären varierar väldigt mycket från individ till individ och dessutom förekommer många olika symptom och problem, som inte drabbar alla. Redan för 100 år sedan ansåg psykiatern Bleuler, som namngav schizofreni att det var schizofrenierna dvs flera likartade sjukdomar. Symptomen kan förändras över tid och de första 6 åren brukar vara värst. Bäst är att först beskriva vårdbehovet.

I Sverige får en med psykossjukdom årligen:

träffa psykiater 1,4 gånger,

träffa sjuksköterska 19 gånger 

inlagd 6,4 dagar per år.

1,6 % av sin tid tillbringas inom psykiatrin (vård), 8 % arbetar, 55 % bor hemma utan stöd, 25 % får hjälp av boendestöd hemma, 20 % bor i gruppboende (egentligen inte vård) och 70 - 75 % är ensamstående. Varje år får 3,4 % tvångsvård och 1 % sitter på rättspsyk. Läs mer statistik här.

Slutsats: Inte särskilt farlig eller vårdbehövande, men 92 % klarar inte av att arbeta och 45 % har svårigheter att klara vanligt boende.

Det största problemet - handikappet  

Nedsättning av arbetsförmåga och socialförmåga är det mest typiska symptomet, som finns hela tiden och är orsakad av kognitiva och negativa symptom. De kan finnas redan år före den första psykosen och redan då försvåra arbete och studier. Kognitiv nedsättning brukar vara konstant över tiden, medan många negativa symptom kan minska med åren, som motivation och apati.

Socialkognition är viktigt för att idag kunna arbeta och är förmågan att förstå andra. Andra kognitiva brister finns också som nedsatt närminne, koncentrationsförmåga, problemlösning, förmåga att omsätta tanke i handling och händelseminne. Dessutom jobbar hjärnan långsammare. Ungefär 75 % har kognitiv nedsättning som varierar från måttlig till svår. (En video om kognitiva problem

Negativa symptom liknar en depression, men är långvarigare och inte övergående som en depression. Kan vara oförmåga att känna glädje, dålig motivation, uttryckslöshet, stumhet, ouppmärksamhet och ointresse av andra. I början finns ofta depressioner, men efter några år brukar det som verkar vara depression vara negativa symptom. En med depression kan känna känslor, vilket saknas vid negativa symptom.

Särskilt schizofreni är handikappande medan andra psykossjukdomar ger lindrigare handikapp tex schizoaffektiv, vanföreställningssyndrom och bipolär. Dessa problem verkar sitta i främre delen av hjärnan och gör arbete nästan omöjligt, behöver hjälp i hemmet (boendestöd) eller måste bo på gruppboende. 

Handikappen kan först lösas om bättre behandlingar eller medicinering mot kognitiva och negativa symptom kommer. Samtidigt kan dessa handikapp ge vissa positiva effekter - kanske mindre självmord, mindre våld, mindre allvarligt missbruk m.m dvs sämre på allt inklusive negativa saker.

Behandling: 

Konditionsträning verkar just nu bäst på att minska kognitiva symptom med c:a 40 %. Kognitiv träning (IPT-k) används mest av psykiatrin idag och har också effekt. Rökning och snusning kan kanske via nikotin ge viss förbättring av kognitiva symptom. Hjärnträning med dataprogram verkar inte ge effekt på kognitionen. Antipsykotika ger en liten minskning av negativa och kognitiva symptom. Kognitiva hjälpmedel finns att få för att motverka handikappet. En ny typ av arbetsrehabilitering IPS-modellen kan göra att 30 % kan arbeta.

Mediciner som verkar mot negativa symptom kommer troligen och kanske också mot kognitiva symptom, men oklart hur bra de kan bli. Det nya antipsykotikat Reagila (kariprazin) liknar Abilify och anses vara det första läkemedlet med effekt mot negativa symptom. Mediciner mot kognitiva symptom, som nu testas, brukar ofta ha nikotinlik effekt. Andra behandlingar som testats mot negativa symptom är KBT, socialfärdighetsträning, bildterapi och loving-kindness meditation.

Ytterligare mediciner kan komma senare, som antiinflammatoriska läkemedel och även nya typer av antipsykotika som också kan ha effekt mot kognitiva symptom. Magnetsfältsbehandling har givit lovande resultat. 

Psykos 

Psykoser förknippas främst med schizofreni,  men en liten andel har aldrig haft psykos (schizofreni simplex) och 20-25 % får bara en psykos i livet. Med rätt behandling kan psykoserna komma bara vart 10:e-20:e år.

Psykoser förekommer inte ständigt utan attackvis och kanske vartannat eller vart fjärde år. I samband med psykos kan man bli arg och aggressiv. Men efter med stigande ålder kan psykoserna avta och bli mindre vanliga. Psykossymptom kan dock dyka upp tillfälligt t.ex vid stress eller ångest. Mellan psykoserna kan man vara ganska normal. En psykos kan vara en skräckupplevelse och en del får PTSD eller posttraumatisk stress efteråt. Egentligen är det fel att kalla schizofreni för en psykossjukdom, eftersom alla inte har psykoser.

Vanföreställningar ingår oftast i psykos men ofta också hallucinationer och tankestörningar. Nu hävdar forskare att psykos utan vanföreställningar kan finnas, men tidigare sas ingen psykos utan vanföreställningar. Vanföreställningar är delvist samma sak som paranoia (förföljelse/konspiration) och de är ofta overkligare vid schizofreni än vid andra psykoser. Ofta består de av att man är förföljd eller spionerad på. Problemet med vanföreställningar är att det inte går att övertyga personen om att de är felaktiga, vilket kan vara frustrerande för omgivningen.

Hallucinationer är oftast röster, men kan omfatta ibland syn, lukt, smärta och känsel också. Vid schizofreni finns nästan unika hörselhallucinationer, som röster som ständigt kommenterar vad som görs och röster som samtalar med varandra. Röster som kommenderar till handlingar anses vara den farligaste rösthallucinationen, eftersom farliga saker kan göras, som att hoppa från en bro. Läs mer om psykotiska röster och röster hos psykiskt friska

Tankestörningar varierar mycket, men vanligast är tankerusningar (för mycket tankar) och tankestopp (inga tankar alls). Läs mer här

Upphetsning kan vara ökande rörelser, ökat svar på stimulans, känsligare för sinnesintryck eller ökande humörväxlingar.

Grandiositet. Överdriven uppfattning om sig själv och orealistisk överlägsenhet med vanföreställningar om ovanliga förmågor, rikedom, kunskap, berömdhet, kraft och moral. 

Misstänksamhet/förföljelse. Orealistiska eller överdrivna idéer om förföljelse, som att vara på sin vakt, misstroende, ökande misstänksamhet eller rena vanföreställningar att någon vill skada en.

Fientlighet. Uttrycker ilska eller förargelse, inklusive sarkasm, passivt-aggressivt beteende, glåpord och överfallsbenägen.

Dessa 7 symptom utgör de positiva symptomen i PANSS-testet, som används för att mäta symptomen vid psykossjukdomar. 

Andra symptom 

Katatoni är inte lika vanligt som förr, men kan innebära att man ligger orörlig och varken äter eller dricker, vilket kan vara livshotande. Men upprepade kroppsrörelser kan också utföras.

Stört tal eller stört beteende (disorganiserade symptom). Stört tal innebär att tänkandet också är stört. Orsakas främst av svårigheter att uppdatera hjärnans lagrade information under talet, sedan kan kognitiva problem som dåligt närminne, ordminne och svårigheter att se sammanhang störa dessutom. Ordsallad är att talet blir obegripligt liksom skrift. Personerna brukar bli väldigt arga och frustrerade när de inte blir förstådda. 

Bristande sjukdomsinsikt (anosognosi) är att  inte anse sig vara sjuk. De flesta förlorar sjukdomsinsikten under psykos, men sedan när den upphör återkommer den, men inte för alla. 50 % har medel eller svårt nedsatt sjukdomsinsikt och de får oftare tvångsvård och anses sjukare än andra, trots att de anser sig friska själva. Ofta är de arga på psykiatrin för att de fått onödig vård och felaktig diagnos. De har dock färre depressioner och därför kanske lägre självmordsrisk.

Ångest, depression och sömnstörningar är vanliga vid schizofreni. Ångest och depression räknas som de besvärligaste symptomen och värre än psykossymptom. Förutom vanlig ångest kan ångestsjukdomar förekomma som tvångssyndrom, socialfobi, panikångest, PTSD mm. Depression kan kan göra rösterna deppiga och kan komma efter en psykos. Oro kan vara ett förstadium till paranoia och sömnbrist kan öka paranoia.

Dissociativa besvär finns hos 25-40 % och visar sig oftast som overklighetskänslor eller att vara avskiljd från kroppen eller omgivningen. Kan leda till att man inte känner igen sig själv eller att omgivningen upplevs overklig.

Andra problem finns som lässvårigheter, andra språket dvs engelskan blir svårt att förstå, problem med tidsuppfattningen, yrsel, svårt att förstå ordspråkkan inte se vanliga filmer/TV-program, felidentifiering av lukter, överdrivet vätskeintag, avvikande rörelser, felaktig kroppstemperaturreglering och maten kan hamna i fel strupe

Kroppsliga sjukdomar kan tillstöta och diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och infektioner är vanligare än normalt. Livslängden är 12 - 15 år kortare vid schizofreni, vilket orsakas mest av kroppsliga sjukdomar, som kan orsakas av rökning, missbruk och dålig livsstil. Men annat kan troligen också påverka livslängden för schizofrenin ger snabbare åldrande och därför tidigare död. Antipsykotika och antidepressiva verkar minska dödligheten med 15 % resp. 40 %, medan dagligt bruk av bensodiazepiner kan öka dödligheten med upp mot 70 %.

Missbruk har 25 % och 25 % till har haft det tidigare. Missbruk kan öka risken för våld och självmord, men också förvärra psykossjukdomen. Det är mildare p.g.a dålig ekonomi och att det ger mer biverkningar. Våldet som förknippas med schizofreni beror oftast på missbruk eller att våld förekom innan insjuknandet. Spelmissbruk är också vanligare vid schizofreni. Rökning är 3 gånger vanligare än normalt och man röker också mer.

Självmord drabbar 10 %, vilket är högre än normala 1 %, men lägre än vid bipolär. Missbruk, psykos och depression anses vara huvudorsaker. Risken är störst de första 6 – 10 åren och också förhöjd i minst 6 månader efter inläggning.

Behandling

Viktigast för behandling av psykos är antipsykotika, som har effekt mot vanföreställningar, hallucinationer, tankestörningar, aggressivitet och neurologiska förändringar.

Nyare antipsykotika kan också ha effekt mot negativa symptom och ångest. Enbart Clozapine har effekt mot depression vid schizofreni, men andra antipsykotika har effekt mot depression vid bipolär. Nyare antipsykotika har en nervskyddande effekt, medan gamla antipsykotika ökar förlusterna av hjärnceller något, men inga negativa effekter av detta har setts ännu.

De har två effekter dämpning av psykossymptom och dessutom förebygger de psykoser. Antipsykotika minskar också dödligheten med 15 % jämfört med ingen medicinering. Bäst på att minska dödligheten är Clozapine, trots viktökningen och det kan också minska missbruk och rökning.

Antipsykotika ger bäst effekt hos nyinsjuknade och 90 % får effekt, men sedan tyvärr avbryter många medicineringen får psykoser och efter några år får bara 70 - 80 % effekt. Men en liten grupp kan klara sig utan antipsykotika efter första psykosen och efter 10 år kan det kanske vara 20-30 %. Under första året är psykosrisken bara 3 % om medicinen tas regelbundet. En annan nackdel är att bara 20-25 % blir helt symptomfria. Medan resten har kvar vissa symptom så dagens effekt är ofta otillräcklig.

Nästan alla som avbryter medicineringen själv får psykos efter en tid och ofta tvångsvård. Därför får 30 % depåinjektioner (effekt i 2 veckor – 3 månader), som ger 20-30 % färre psykoser än tabletter. Bland biverkningarna är viktökning, darrningar och rastlöshet besvärligast. 1 % får allvarliga biverkningar av antipsykotika.

20-30 % får ej effekt av antipsykotika (behandlingsresistenta), därför att deras psykos inte har förhöjt dopamin, då används Clozapine/Leponex, som ger effekt hos 75 % via glutamat och serotonin. Förr verkade antipsykotika enbart via dopamin-2-receptor blockering, medan nyare antipsykotika också blockerar serotonin för att minska rörelsebiverkningar.

Förr verkade antipsykotika enbart via dopamin-2-receptor blockering, medan nyare antipsykotika också blockerar serotonin för att minska rörelsebiverkningar. Nu finns antipsykotika under utprovning, som verkar på andra sätt via glutamat, serotonin, natriumkanaler och blockering av dopamin-1 receptorn som kanske kan ge effekt när dagens antipsykotika inte fungerar.

Läkemedel som redan finns, som antiinflammatoriska värktabletter, som acetylsalicylsyra (Bamyl) och Celebra, kan ha viss effekt, liksom östrogen och läkemedlet Evista kan ha viss effekt hos kvinnor.  

Förutom antipsykotika, så är sömnmediciner vanliga, liksom ångestdämpande och antidepressiva mediciner. Antidepressiva minskar dödligheten med 40 %, medan bensodiazepiner dagligen kan öka dödligheten med upp till 70 %. Eftersom många har minnesstörningar, så kan medicinerna vara dosförpackade (ApoDos) så att det är lättare att komma ihåg att ta medicinen.  

Psykosociala behandlingar är enormt viktiga och nödvändiga. Antagligen därför att psykoser triggas av miljöfaktorer oftast. De kan minska symptom och risk för att få psykos. Om psykosociala behandlingar läggs till antipsykotika kan psykosrisken minska från 40 % per år till bara 5 %.

Sjukdomshantering (IMR) är viktigast med utbildning om sjukdomen och hur man hanterar den på bästa sätt.

Familjeutbildning ges nära anhöriga och även patienten själv får ofta deltaga i kursen.

Familjeintervention ges till anhöriga, som genom kritik, skäll och överengagemang ökar psykosrisken. Kan halvera psykosrisken.

Socialfärdighetsträning (Ett självständigt liv, ESL) är också viktig att få.

IPS-modellen för få arbete och stöd för att klara studier.

Kognitiv beteendeterapi (KBT) används mot kvarvarande psykossymptom och brukar bestå av 10 olika terapitillfällen.

ACT-team ger "intensiv" vård i hemmet under ett par år för de med stora problem, som missbruk och mycket inläggningar. I teamet kan ingå psykiater, psyksjuksköterska, skötare, missbruksspecialist och arbetsterapeut. 

Många andra behandlingar, som idag inte är lika viktiga finns: missbruksbehandling, social kognitionsträning, stresshantering, sysselsättning, personligt ombud, adherensterapi (att ta sin medicin), psykodynamisk psykoterapi.mm.

Antagligen kan de psykosociala behandlingarna bli effektivare om behandlingen av kognitiva och negativa symptom förbättras. 

Behandlingarna är inte färdigutvecklade och den optimala behandlingen är inte riktigt känd. Även vad gäller antipsykotika är  ännu inte den bästa behandlingen helt klarlagd. 

Vad orsakar schizofreni? 

70 % av de som insjuknar i schizofreni har en släkting med schizofreni eller bipolär, så det finns genetiska faktorer som verkar öka risken att få sjukdomen. Tvillingstudier tyder på att 80 % av risken för att få schizofreni kommer från gener. Det finns även de utan ärftlighet, men även här kan genetiska förändringar hos individen öka risken för schizofreni.

Idag verkar autism, ADHD, schizofreni, bipolär och depression vara genetisk besläktade, vilket pekar på likheter, Bipolär har största genetiska likheten med schizofreni och sedan kommer depression. Likheterna med autism är minst. De med OCD (tvångssyndrom) har 6 gånger högre risk att få schizofreni.

Schizofreni innebär kommunikationssvårigheter med omgivningen och samma problem verkar finnas i hjärnan, där kommunikationen mellan nervceller och hjärnans olika delar verkar vara störd. 

Under graviditeten sker onormala hjärnförändringar, som ger en slags utvecklingstörning, men det anses att pruning i tonåren, där onödiga kontakter mellan hjärnans nervceller rensas bort ha blivit för kraftig, så att nödvändiga kontakter tagits bort gör hjärnan mottaglig för psykos. Mycket troligt att det kan vara så för att schizofreni drabbar lite slumpmässigt. Om en enäggstvilling har schizofreni, så är risken bara 28 % för den andra.

Det finns 700 schizofrenigener idag, men de tros öka till tusentals. Men genförändringar finns också som ger visst skydd mot att få schizofreni. Sällsynta varianter av genförändringar förekommer hos 20 % av schizofrenifallen. Dessa förändringar ger tydliga symptom och effekter på proteiner.

Resten av schizofrenin orsakas av mildare genetiska förändringar, som inte ger tydliga symptom utan som är mer droppen som får bägaren att svämma över. Generna tros samspela med miljöfaktorer som utlöser sjukdomen.

Utlösande miljöfaktorer anses kunna vara droganvändning, flytt till land med annan kultur, trauma, svält under graviditet, miljögifter och immunsystemet, men mycket är okänt här.

Miljön kan påverka generna via epigenetiska förändringar av generna (t.ex metylering av DNA), vilket gör att genernas funktion förändras t.ex produktion av specifika proteiner ändras, vilket ger symptomen. Det verkar som genuttrycket förändras av antipsykotika, men också av hur sjuk man är och förändringar sker ständigt. Det kan vara möjligt att radera epigenetiska förändringar och därmed kanske lindra sjukdomen. Läs mer här. 

När och hur många får sjukdomen?

Schizofreni hos barn är sällsynt och står för 2 % av schizofrenifallen. Vanligen drabbas unga personer i övre tonåren eller tidig vuxen ålder. Det är ovanligt med ett första insjuknande före 16 års ålder eller efter 45 års ålder. 0,45 % (c:a 40 000) av befolkningen har schizofreni i Sverige. Ungefär 20 % av psykoserna övergår i schizofreni. Kvinnor får oftast en mildare form av sjukdomen, liksom de som insjuknar efter 40 års ålder. Läs mer om Fakta om schizofreni.

Att förhindra att schizofreni utbryter  

Att försöka upptäcka riskfaktorer och varningstecken som signalerar psykos kan kanske minska schizofrenifallen och lindra sjukdomsförloppet. I framtiden kan kanske kognitivt test på dator, salivprov och blodprov användas för att förutse vilka som får psykos. Mätningar av kognitiv förmåga kan med 90 % säkerhet förutse, vilka som kommer att få psykos. Tidigare fick bara 30 % av de med tidiga tecken på psykos verkligen psykos, vilket gjorde det dyrt med förebyggande behandling eftersom de flesta aldrig insjuknade.

För att förebygga att psykosen utbryter kan KBT samt kanske andra behandlingar också. Här saknas stora kliniska studier, som gjort att denna typ av behandling ännu inte fått genomslag inom vården. 

Hur många tillfrisknar eller återhämtar sig? 

Idag anses 15 % av de relativt nyinsjuknade med schizofreni ha återhämtat sig, men efter 32 år är siffran 68 %. 80-90 % av de med schizofreni står under behandling av psykiatrin. Tidigare har funnits uppgifter om att fler återhämtar sig, men de uppgifterna verkar inte tillförlitliga. 

Positiva symptom är värst första åren och efter 6 år brukar dessa symptom minska med 75 %. Så en viss förbättring av psykotiska symptom sker. Vid 40 års åldern sker förbättring ofta, men senare i 60 års åldern kan antipsykotikadosen ofta sänkas med 80 %. De som saknar sjukdomsinsikt anses inte kunna återhämta sig trots att de själva anser sig friska.

Hur ställs diagnosen? 

Schizofreni diagnosticeras efter symptom och det är ganska enkelt att ställa en diagnos, men en diagnosutredning tar ändå flera månader, eftersom kroppsliga sjukdomar som kan framkalla psykos skall uteslutas bl.a genom EEG och hjärnröntgen. Sedan skall missbrukspsykoser och schizoaffektiv uteslutas.  

Två diagnossystem finns – det amerikanska DSM 5 och WHO systemet ICD-10. DSM 5 kräver nedsatt social- och arbetsförmåga för diagnos, men inte ICD 10, vilket ger fler diagnos. DSM 5 har upphört med undergrupperingen t.ex paranoid schizofreni utan istället bedöms dimensioner av sjukdomen, som realitetsstörning, negativa symptom, disorganisation, kognition, depression, mani och psykomotoriska symptom. Nu krävs också minst ett av vanföreställningar, röster och stört tal. Det går inte länge att få diagnos med bara ett symptom - ovanliga röster eller helt otroliga vanföreställningar.  

Diagnostik via blodprov och speciella apparater befinner sig under utveckling. Problemet hittills är att träffsäkerheten är på 70-80 % oftast, vilket är sämre än symptomdiagnostik. En metod som mäter ögonrörelser verkar lovande med 98 % träffsäkerhet, men metoden är ännu otillräckligt utprovad.  

Vilka sköter vården? 

Idag är de med schizofreni de som vårdar schizofreni mest och står för de största vårdinsatserna. I och med att mentalsjukhusen lagts ner så vårdar 55 % sig själv i sin egen lägenhet. Vissa stödinsatser kan förekomma i hemmet, som boendestöd hos 25 %, som brukar vara 1-4 timmar i veckan. 

För att klara vården av sig själv ges sjukdomshantering (IMR), som tyvärr inte alla fått. Tyvärr saknas medvetenhet om att de med schizofreni oftast vårdar sig själva, vilket gör att när schizofrenivården skall förbättras, så blir de helt bortglömda som resurs trots att de utför de största vårdinsatserna och ger 40 gånger mer vård än psykiatrin. Avskaffandet av mentalsjukhusen har skapat en deprofessionalisering av vården och de som tidigare förnekats friheten att lämna mentalsjukhuset har nu anförtrotts den svåraste psykiatriska vården oftast utan någon som helst utbildning.

Denna vård kan säkert förbättras avsevärt med rätta insatser och är utan tvekan den svagaste länken i vårdkedjan. Viktigast att kunna för den enskilde brukaren är kunskaper om antipsykotika och mediciner, som är den viktigaste behandlingen men även psykosociala behandlingar. Eftersom nästan alla med schizofreni har sjukersättning, så finansieras denna vård av  Försäkringskassan. 

Kommunerna ger dubbelt så stora insatser som psykiatrin. Kommunerna har hand om gruppboendena, personliga ombud, sysselsättning, boendestöd, träfflokaler, gode män, kontaktpersoner och kontaktgrupper. Kommunernas filosofi är att hjälpa till med det man inte klarar av och de bryr sig inte om diagnos som psykiatrin gör. Kommunerna har utbildad personal, men inte samma höga kunskapsnivå, som psykiatrin.

Gruppboendena är viktigast, eftersom de har övertagit psykiatrins vårduppgift. När mentalsjukhusen stängde hamnade 90 % av patienterna i gruppboende. Men ett gruppboende är inget mentalsjukhus utan liknar mest eget boende med hög hyra fast med boendestöd i 24 timmar. Vissa gruppboende har tillgång till sjuksköterska. Rättspsyk är det enda  idag som liknar mentalsjukhus.

Kommunernas akilleshäl är att de kan vara små och kan därför ha resursbrist och svårt att rekrytera kompetent personal. Sedan har de inte lika lång erfarenhet som psykiatrin har utan bara 20 år. Privata gruppboenden är bättre än kommunala för de måste uppfylla minimikrav som kommunerna slipper enligt Socialstyrelsen. Ett problem på gruppboenden är konflikter med personal och boende, som kan leda till flytt till eget boende igen. Fördelen med kommunen är att de som hatar psykiatrin kan trivas där.

Psykiatrin är ganska bra faktiskt även om det finns brister. Schizofrenivården i Nordeuropa anses bäst i världen. Personalen välutbildad och psykiater (11 års utbildning) är standard, men ibland finns även forskare och professorer. Psykiatrin tar hand om vård av akuta psykoser, depressioner, självmordsförsök, diagnoser, medicinering, tvångsvård, rättspsykiatri, psykoterapi, öppenvårdsteam, ACT-team och psykosociala behandlingar. 50 % av sängplatserna upptas av rättspsyk och tvångsvård, där 75 % har missbruk.

Psykiatrin kan forska på större orter och kan även utprova nya läkemedel. De utprovar också nya behandlingar och försöker förbättra vården. Psykiatrin har krympt i storlek på grund av att kommunernas gruppboenden ersatt mentalsjukhusen. Psykiatrins problem är brist på psykiatrer, sjuksköterskor och psykologer samt att det kan ta lång tid att införa nya behandlingar.

För stor fokus ligger på vårdplatser och för liten fokus på att förebygga psykoser med psykosociala behandlingar, så att inläggningarna blir färre och vårdplatserna fler. Missbrukare får otillräcklig hjälp mot sitt missbruk och därför konsumerar de nog mest vård av alla.

Tvångsvården borde separeras från vanliga frivilliga vården och slås ihop med rättspsykiatrin och drivas av Staten, som har egentligen monopol på frihetsberövande. Sedan borde mindre landsting gå ihop eller samarbeta med andra landsting för att öka resurserna och frisätta mer resurser till vård. Samma problematik har mindre kommuner som borde slås ihop eller samarbeta. 

Psykiatrin står för hoppet att göra oss friska en dag för den kapaciteten saknar kommunerna. Kommunerna kan dock hjälpa de sjukaste med rehabiliterande boendestöd och gruppboende och därmed göra de mest funktionshindrade bättre. Men den strategin saknas idag.

Anhöriga bedriver en ganska omfattande vård-och omsorgsverksamhet i hemmet, som i tid utgör 40 % av psykiatrins tid. Till skillnad från kommunerna och landstingen som finansierar sin verksamhet med skattepengar, så får de anhöriga i regel ingen ersättning utan ger ofta ett par tusen per månad i ekonomiskt stöd. Anhöriga har i regel ingen utbildning om nu de inte fått familjeutbildning av psykiatrin.

Anhöriga sägs kunna utlösa återfall i psykos genom kritik, skäll och överengagemang.

Ett annat problem med anhöriga är att 40 % mår ganska dåligt och själva skulle behöva psykiatrisk hjälp, så familjeutbildningen kanske borde expandera till familjevård. De anhöriga behöver mer utbildning, information, mer stöd, ev vård och kanske också möjlighet till att söka ekonomiska bidrag för sina insatser. Mycket satsas på att forska på psykiatrisk vård, men väldigt lite på anhörigvården trots sin storlek och betydelse. En effektivare och bättre anhörigvård kan betyda mycket, eftersom psykiatrin bara har kontakt med en person med schizofreni 1,6 % tiden och de anhöriga betydligt mer. 

Läkemedelsverket godkänner och granskar läkemedlen inklusive antipsykotika som används i Sverige, men EU (EMA) godkännande av nya läkemedel är vanligare. De övervakar biverkningar och rapporterar till psykiatrikerna och allmänheten om allvarliga sådana. Läkarna och även patienter rapporterar biverkningar till dem. Läkemedelsverket godkänner även ansökningar om att få använda licenspreparat, som Solian. Psykiatrin bestämmer alltså inte själv vilka antipsykotika som får användas.  Läkemedelspriserna sätts av en särskild myndighet TLV.

Läkemedelskommittér i Landstingen ger rekommendationer om vilka läkemedel som skall användas mot schizofreni, så psykiatrikerna bestämmer detta inte helt själva. De kan också granska vilka preparat som används i länet och kan komma med kritik eller ytterligare rekommendationer. 

Socialstyrelsen kommer med rekommendationer hur schizofrenivården skall ske både inom psykiatrin och den kommunala verksamheten. De ger inte bara råd utan försöker också rätta till brister. Socialstyrelsen fungerar på sätt och vis som en slags statlig patientförening med jättelika resurser och är nog den som gör mest för patienterna i Sverige. 

Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO) har tagit över Socialstyrelsens granskningsverksamhet av vård och omsorg. Den vård som inte granskas av dem är anhörigvården och den vård som personer med schizofreni ger sig själva. Granskningarna har tidigare inte tillräckligt undersökt hur effektiv den vård är som patienterna faktiskt får utan berättar mer vilken vård de borde få. Bara 3 % som anmäler psykiatrin får rätt.

SBU utvärderar medicinska behandlingar och brukar utreda antipsykotika och behandling mot schizofreni ungefär vart tionde år och kommer med rekommendationer i bokform. Ger besked om vilka antipsykotika är bäst och har minst biverkningar, men informerar också om effekten av andra behandlingar. 

RSMH är en patientförening för alla psykiska sjukdomar. Driver också träfflokaler och lokala verksamheter. Påtryckarverksamhet och opinionsbildning bedrivs också för att förbättra psykiatrin. Att de flesta psykiska sjukdomar kan vara genetiskt besläktade gör att RSMH:s inriktning att inkludera alla psykiska sjukdomar kan kanske vara korrekt i framtiden. Problemet med RSMH är att fokusen är för stor på tvångsvård, bältning, psykiatrins bemötande dvs saker som kanske inträffar vart 30:e år och inte vardagliga problem, som brister i behandlingseffekt eller avsaknad av viktiga psykossociala behandlingar.

Schizofreniförbundet är huvudsakligen en anhörigförening, men det finns också en liten andel med schizofreni, och skiljer sig därför från RSMH. Bedriver påtryckarverksamhet och opinionsbildning. Livskraften i föreningen verkar otillräcklig och frågan är om det inte borde finnas en anhörigförening för personer med kognitiv nedsättning istället för att få fler medlemmar, mer engagemang och större slagkraft med bibehållen problematik.  

Litteratur:

Självhjälpsböcker:

Kevin Gournay och Debbie Robson (2014)
Coping with Schizophrenia
Sheldon Press
Finns hos www.adlibris.se för 69 kr. Bästa och billigaste valet av självhjälpsbok idag.

Levine,J och Levine,I.S. (2009)
Schizophrenia for Dummies
Wiley
(finns hos adlibris.se) Bra köp vid självhjälpsråd för schizofreni, men egentligen riktad till anhöriga.

Miller,R och Mason, S.E. (2011)
Diagnosis Schizophrenia
Columbia University Press (finns hos adlibris.se) En renodlad självhjälpsbok, som är ganska tunn.

Torrey, E.F. (2019)
Surviving schizophrenia
Collins (finns på adlibris.se). Inte så mycket självhjälp egentligen utan mer en ganska tjock, men billig faktabok om schizofreni. Bra att använda som uppslagsbok.

Alphonce, E. (2004)
Ta tillbaka makten över ditt liv - en väg till återhämtning efter kriser och psykisk sjukdom
RSMH (beställes från RSMH) Väldigt bra och prisvärdast med bara 50 kr + porto

Alphonce, E. (2014)
Självhjälpsgrupp för rösthörare
RSMH (beställes från RSMH) Väldigt bra och prisvärdast med bara 50 kr + porto

Ann Olsson (2013)
Illuminating Schizophrenia: Insights Into the Uncommon Mind
Newark Educational Psychological Publication
Författaren har schizofreni och är doktor i psykologi. Inte mycket självhjälp, men intressant om hennes eget liv och om psykologi.

Recensioner av många självhjälpsböcker finns här.

Anhöriga:

Kuipers, L., Leff, J.p. och Lam, D. (2002)
Family Work for Schizophrenia
Royal Collage of Psychiatrists

Amador, X.F (2012)
I Am Not Sick, I Don't Need Help!: How to Help Someone with Mental Illness Accept Treatment
Vida Press

Läroböcker:

Cullberg, J. (2005)
Psykoser: ett integrerat perspektiv
Stockholm: Natur och Kultur (finns på bibliotek). En väldigt bra och läsvärd bok, men ger inga självhjälpstips.

Chris, F. (2003)
Schizophrenia: A Very Short Introduction 
OUP Oxford. Lärobok för studenter t.ex i psykologi.

Riktlinjer:

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd.
Socialstyrelsen, 2014. Finns som pdf-fil på 47 sidor här

Läkemedelsbehandling vid schizofreni - behandlingsrekommendation
Läkemedelsverket, 2013. Finns som pdf-fil på 13-sidor här

Schizofreni – Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet och vårdens organisation.
En systematisk litteraturöversikt.
SBU 2012
Kan läsas som här samt finns som bok att köpa.

Schizofreni - kliniska riktlinjer för utredning och behandling.
Svenska Psykiatriska Föreningen (2009).
Kan läsas som pdf-fil här. Finns att köpa i bokform.

Läkemedelsverket
Läkemedelsboken 2017.
Kapitlet Psykoser kan läsas som här.

Mueser, K.T och Jeste, D.V. (2008)
Clinical Handbook of Schizophrenia
The Guilford Press  (Finns hos Adlibris) En handbok för psykiatrer.

Lieberman, J.A, Stroup, T.S och Perkins, D.O (2011)
Essentials of Schizophrenia
American Psychiatric Publishing (finns hos Amazon). En bok för psykiatrer.

Schizophrenia Library
Finns på internet bara och innehåller uppdaterad evidensbaserad information om schizofreni framtagen i Australien. Antagligen säkraste informationen idag.

Kommentar  
Detta är inge av hanlig utan bara information att jag har haft Hallulisations Schizofreni och det efteråt inom uppvaknandet var inga trevligheter. Den värsta tiden var 1997-09-15 till 1997-09-19. Medan det hade pågått längre tillbaka inom insmygandes av olika orsaker som hände. när det första tecknet kom till sig har jag glömt bort dess datum. Trots det så var det inom året 1997 och trots det hade jag under en bit in till hösten ett arbete att färdas till. Vidare hade ingen aning om vad jag skulle få erfara dess datum som reda äro angivet här inne inom denna ruta jag skrev inom.
Tycker att bokrecensioner borde kunna länkas här i texten ovan. https://www.viska.se/information/recensioner
Det är ganska omfattande material som i mitt tycker är mer talande än de enskilda länkarna till böcker om Schizofreni härovan.

Dvs att viska kan länka mer till de resurser som finns internt i stället för att länka ut så mycket. tror att besökarna finner sin väg härifrån ändå, även utan en massa länkar härifrån, eller? Varför inte visa på de resurser som finns här när man ändå tar upp böcker om schizofreni.
Essentials of Schizophrenia
Finns inte kvar hos adlibris, återfinns dock hos amazon https://www.amazon.com/Essentials-Schizophrenia-Jeffrey-Lieberman/dp/1585624012

The American Psychiatric Association Publishing Textbook of Schizophrenia, Second Edition, verkar annars vara en bra och grundläggande bok om och kring Schizofreni.
https://www.appi.org/Products/Schizophrenia/American-Psychiatric-Association-Publishing-Textbo
Alexandria Book Library länken gör inget negativt utan kan vara bra för de som har Joomla och vill ha något liknande.
https://www.viska.se/information/recensioner
Bra sida med Schizofreni bok recensioner

Varje sida länkar dock ut till "Alexandria Book library" går det enkelt att ta bort? Sidan har inget med Schizofreni att göra och viska tjänar intet på att ha en joomlamodul som automatiskt länkar till sin skapare.

Skulle vara bättre med länkar direkt från denna sida till recensionerna av böckerna, vilka har mer matnyttigt än försäljningssidorna då receptionerna är på svenska. Då blir det mycket kvalitetstext på svenska om Schizofreni och mer interna länkningar som visar på den kvalitet som finns här på viska.
Ta tillbaka makten över ditt liv
https://www.yourvismawebsite.com/rsmh/shop/product/ta-tillbaka-makten-over-ditt-liv?tm=

SJÄLVHJÄLPSGRUPP FÖR RÖSTHÖRARE
https://www.yourvismawebsite.com/rsmh/shop/product/sjalvhjalpsgrupp-for-rosthorare

Livet vände med rösthörargrupp
https://rsmh.se/livet-vande-med-rosthorargrupp/
Massiv och bra text! Precis som många konstaterat innan.
Med tiden förändras dock länkarna, därmed också textens funktionalitet. Många av de interna länkarna till resurser på viska verkar inte fungera speciellt bra.

Skulle vara mycket bra om dessa massiva faktatexter är utan missvisande länkningar vilka bara missleder besökare och sökmotorer.
15 % för nyinsjuknade och under 10 % för de som varit sjuka lång tid. Men om medicineringen av nyinsjuknade förbättras, så kanske återhämtningen kan bli 40 %.
Hur låga är sifforna på återhämtning på schizofreni admin?
Väldigt bra att denna information finns på Viska!