Uppdaterad: 22 augusti 2017

bed

Länge har antipsykotika varit den enda behandlingen vid schizofreni, men idag finns det minst 43 andra olika s.k psykosociala behandlingar och vissa med bevisad effekt. 

De kombineras med antipsykotika och kan ytterligare minska symptom och också ibland återfall i psykos. De kan också öka livskvalité samt ökar också möjligheterna att klara bostad, arbete, relationer samt delaktighet i samhället.  

En nackdel med psykosociala behandlingar är att de oftast går ut på att lära sig saker, som man senare skall handla efter för att må bättre. Tyvärr kan förmågan att lära sig saker och handla därefter vara nedsatt vid schizofreni, så antagligen kan psykosociala behandlingar bli effektivare om förmågan att lära sig, minnas och utföra saker förbättras innan de psykosociala behandlingarna ges. 

Antipsykotika minskar risken för psykos till 40 – 20 %, men tillägg av vissa olika pskosociala behandlingar kan sänka risken till några procent dvs återfall i psykos inträffar sällan dvs istället för vartannat år blir det vart 20:e år. 

Det är viktigt att  minska risken att få psykoser, eftersom en psykos kan göra det svårt att klara sig själv utan hjälp. Effekten av antipsykotika kan minska och vid var 6:e psykos förloras effekten helt. 

De flesta insatser har hälso-sjukvården och kommunens socialtjänst ett gemensamt ansvar för. Psykosregistret anger för 2015 att klinikerna inte alltid har behandlingar att erbjuda: familjeutbildning hos 35 %, familjeintervention hos 66 %, föräldrastöd hos 69 %, individuell KBT 55 %, musikterapi 3 %, socialfärdighetsträning hos 55 % och IPS-modellen (arbete) hos 17 %. Det går alltså inte att få dessa behandlingar överallt. Antalet insatser per patient  har mätts och var för de sju viktigaste behandlingarna 0,3 dvs var tredje patient har fått en insats. Borde varit 3-4. 

Om du tycker att du borde få fler behandlingar än vad du fått prata med psykiatrin.

 

Viktiga behandlingar att få: 

 

Antipsykotika

tabletter

Minskar positiva symptom, som hallucinationer, vanföreställningar, aggressivitet, agitation, ångest och tankestörningar, men kan även ha viss effekt på negativa och liten effekt på kognitiva symptom. 

Återfallen i psykos minskas till 40 % risk per år, men om man medicinerar noga till 20 %. Depåinjektioner gör att medicinavbrotten blir färre, liksom psykoserna. Bra för nyinsjuknade, som ofta avbryter medicineringen. 

Viktigt är att komma överens med läkaren, vilken dos man skall tillfälligt höja till vid försämring eller tecken på psykos. 

Alla med schizofreni behöver inte antipsykotika, eftersom alla har inte psykos och i Sverige använder c:a 20 % inte antipsykotika. 

Professor Torrey, som skrivit den populära självhjälpsboken Surviving Schizophrenia anser att det viktigaste är att lära sig, så mycket som möjligt om antipsykotika. Håller inte riktigt med för psykosociala behandlingar är nog lika viktiga. 

Läs mer om antipsykotika här. 

 

Psykosociala behandlingar: 

För nyinsjuknade: 

ACT-team för nyinsjuknade består ofta av en psykiater, en psykolog, en arbetsterapeut, en socionom och en sjuksköterska som samarbetar och gör hembesök. Samarbete sker också med anhöriga och närstående. De samordnar din vård och ser till att du får den vård och de behandlingar, som du behöver. Det är viktigt att snabbt få bra och effektiv vård för nyinsjuknade för att bli friskare och slippa handikappande problem senare. Läs mer i kunskapsblad. 

Vid utskrivning från sjukhus, som nyinsjuknad skall kontaktperson fås både för psykiatrins öppenvård och socialtjänsten för att sedan kunna få hjälp av dem. Läs mer i kunskapsblad. 

Du har rätt till medinflytande tillsammans med dina anhöriga också om du vill ha med dem för att planera din vård och behandling – delat beslutsfattande. Läs kunskapsblad. 

Familjeutbildning

familjeutbildning

Om du vet mycket om din psykossjukdom, blir du mer angelägen att få behandling mot den. Då minskar både symtomen och risken för återfall i psykos. Ditt liv kan bli bättre. 

Kursen handlar om funktionsnedsättningar, behandlingsalternativ, praktiskt och känslomässigt stöd, problemlösning och krishantering. Ger bäst effekt om du själv också deltar.  

Familjeintervention 

Handlar om att lära sig mer om psykoser och bli bättre på att samtala med och förstå varandra.En form av familjeterapi, som minskar risken för psykos så att du inte behöver läggas in på sjukhus. Familjen mår och fungerar bättre både känslomässigt och socialt. Särskilt bra vid svårt att komma överens med föräldrarna. 

Föräldrastöd 

Ges till de med schizofreni, som har barn hemma. Innebär att stärka förmågan att vara förälder och stödja skyddande faktorer för barnet. Föräldrarna får också psykosociala behandlingar för att bli så friska, som möjligt. Läs mer i kunskapsblad om föräldrastöd. 

Sjukdomshantering (IMR) 

För att lära dig hantera din sjukdom, motverka stress och återfall i psykos.. Du sätter upp dina egna mål om hur du lättare ska klara din vardag, familj och vänner. Två olika versioner finns för schizofreni och schizoaffektiv. 

IMR finns enskilt eller i grupper på max åtta personer.

Brukar pågå i nio månader med en timslång träff i veckan. Ger ofta minskade symtom, färre inläggningar och bättre livskvalitet.   

Kognitiv beteendeterapi (KBT) 

En kortvarig psykoterapi mot psykossymptom och andra symptom som ångest och depression. Har sagts minska symptom och göra symptomen lättare att uthärda. Ges när antipsykotika är otillräckligt. 

Inte säkert att denna KBT mot psykossymptom verkligen ger effekt vid schizofreni enligt nya rön, men en starkare KBT befinner sig under utveckling, som både minskar symptom och risk för återfall i psykos. Läs mer i kunskapsblad.

Musikterapi

musikterapi

Musik kan ge dig bättre mående, funktion och relationer med andra. Med musik kan det vara lättare att ta upp det, som är svårt att prata om. 

Du behöver inte kunna sjunga eller spela instrument, men måste kunna aktivt lyssna till musik. Sker individuellt eller i grupp. Läs mer i kunskapsblad.

Bildterapi

I bildterapi får du använda konst eller bilder för att uttrycka dig själv och fundera över dem med en bildterapeut. Ges individuellt eller i grupp. 

Musik- eller bildterapi ges vid kvarvarande symptom och när samtalsterapi inte passar. Enligt en ny utvärdering är effekten tveksam för bildterapi. Läs mer här. 

Minnesträning och planering 

Schizofreni kan ge svårigheter med minne, uppmärksamhet och planering – som kallas kognitiva funktioner. Kan då vara svårt att klara vardagen, lösa vardagliga problem och att arbeta. 

Integrerad psykologisk terapi (IPT-k) är kognitiv och psykosocial träning i grupp. Du får träna på att organisera ditt tänkande och din vardag. Du kan bli bättre på att möta andra människor. 

Består av fem delprogram, som ges i en bestämd ordning. Du tränar efter mål som du själv sätter upp. 

Ges vid symptom trots antipsykotika, kognitiv funktionsnedsättning och behov av större socialförmåga. 

CogMed, som innebär hjärnträning med ett datorprogram verkar vara vanligare än IPT-k. 

Läs mer i kunskapsblad. 

Konditionsträning (aerobisk träning)

Kan komma att bli den bästa behandlingen för att förbättra kognitionen vid schizofreni med klara förbättringar av kognitionen med upp till 50 %.

Förmåga att förstå sociala situationer (71%), uppmärksamhet (66 %) och närminne (39 %) förbättrades. Finns ej som behandling ännu, men kommer säkert. Du kan dock jogga själv regelbundet och få effekt. Ju mer motion desto bättre verkar det som.

Motion för nyinsjuknade kan kanske minska risken för långvariga handikapp och underlätta återhämtning. Läs mer här

Träna upp socialförmåga 

Du kan ha svårt för att prata och umgås med andra. 

Kursen Ett självständigt liv (ESL) är en träning i bl.a vardagliga samtal och att lösa konflikter. 

Målet är ett mer självständigt liv, öka din förmåga och ditt utbyte av att umgås med andra och lära dig mer om dina psykologiska reaktioner. Sker individuellt eller i grupp. 

Metakognitiv-träning (MCT)  

Kan vara bra vid otillräcklig effekt av antipsykotika. 

Minskar kognitiva fel, som ökad tilltro till falska minnen och hjälper att känna igen sådana fel för att minska störningen av problemlösning och personliga relationer.  

Viktigast är att vanföreställningarna överbevisas, vilket antipsykotika inte är så bra på. Effekten mot vanföreställningar verkar vara bättre än antipsykotika.  Läs mer här och här

Kognitiva hjälpmedel 

Finns några olika hjälpmedel, som kan underlätta vardagen vid kognitiva svårigheter.

 

Arbetsrehabilitering 

arbetsrehabilitering

Ett arbete ger ökad delaktighet i samhället och trygghet. En rehabilitering som hjälper dig att få ett arbete är viktig.. 

Om du inte kan eller vill arbeta, är någon annan sysselsättning viktig. Den som inte har något att göra på dagarna kan lätt känna sig utanför och självkänslan kan försämras. 

IPS-modellen står för Individanpassat stöd till arbete. 

Grundtanken är att du ska få hjälp att skaffa ett arbete med lön och få det stöd som krävs för att lyckas på arbetsplatsen. 

Det räcker att du vill arbeta för att få prova IPS. 

Tanken är att du ska få det stöd du behöver när du vill ha det och är motiverad, utan att arbetsträna först. Läs mer i kunskapsblad.

Sysselsättning i vardagen ger mening och sammanhang 

Om du har svårt få vänner kan du lätt bli isolerad. Då är det viktigt att försöka bryta isoleringen. Kommunen kan hjälpa till med samvaro och dagliga aktiviteter som passar dig. 

Har du beviljats sysselsättning enligt socialtjänstlagen (SoL) är kommunen skyldig att ge dig det. Fråga kommunen vilka aktiviteter som finns. 

Ofta kan de anpassas till just dina behov. 

Anhörigstöd  

Om du vårdar eller hjälper en anhörig med funktionsnedsättning finns rätt att få anhörigstöd enligt Socialtjänstlagen. Det kan se ut på olika sätt och fås via kommunen.

Boende

hus

Om du är hemlös får det en rad negativa följder. Du ställs utanför stora delar av samhället och du mår sämre. 

Du kan leva ett självständigt och bra liv om du har ett eget boende. Om du inte kan skaffa ett boende själv, kan socialtjänsten i din kommun hjälpa dig. 

Bostad först-modellen går ut på att erbjuda hemlösa personer med psykossjukdom ett eget boende. Inga krav på psykiatrisk vård först eller nykterhet. 

Du får själv berätta om dina behov och önskemål, och får sedan en bostad. Då kan en positiv utveckling komma igång för dig. Ett  ACT-team, som kommer till bostaden kan också hjälpa dig. 

Boendestöd 

För att boendet skall fungera bra är det viktigt att boendet är anpassad efter dina behov. 

I ett vanligt boende kan du behöva någon form av stöd från kommunen. Det kan handla om boendestöd för att sköta bostaden och hjälp i din vardag (ges till 25 %). Oftast är boendestöd gratis, men inte i alla kommuner. Läs mer hos Kunskapsguiden.

Gruppboende 

Bostad med särskild service är ett boende som kan vara på många olika sätt. 

Oftast en bostad i ett hus för flera personer med samma svårigheter. Personal finns ibland dygnet runt och det finns gemensamma lokaler för t.ex måltider.  

Hyrorna kan vara höga, men sök bostadstillägg, som ger minimiersättning efter hyra. Räcker inte pengarna ändå undersök om du kan få försörjningsstöd av kommunen eller handikappersättning av Försäkringskassan. Läs mer hos Stockholms Stad. 

 

Vårdsamordnare 

Du kan behöva hjälp med att samordna vården och stödet du får, särskilt vid många olika kontakter och ett stort behov av hjälp. 

Om du ofta är inlagd, brukar avbryta kontakten med vården eller har missbruk är du extra utsatt, och risken att bli hemlös är stor. Då krävs att samordningen fungerar.  

Vid svårare problem, som missbruk kan ett  ACT-team sköta din vårdsamordning eller en samordnare som kallas Case Managers. Läs mer i kunskapsblad ACT-modellen.  

 

Informationen är huvudsakligen hämtad från Socialstyrelsens broschyr Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd

Personligt ombud 

Personligt ombud är en fixare, som hjälper dig med t.ex. att få den vård, sjukersättning eller sysselsättning, som du behöver. Kan hjälpa med din ekonomi och vara alternativ till godman. Kommunerna erbjuder personliga ombud gratis. Läs mer på denna hemsida. 

Träfflokaler 

Träfflokaler som RSMH eller kommuner driver är bra för att träffa folk och för sysselsättning. Kan ge vänner. Kan kanske minska inläggningar på sjukhus. Viktigt att besöka träfflokaler för att de skall få besökare och att denna viktiga service finns. Så gå dit även om du är negativ och skeptisk. 

Fontänhusen finns på vissa orter och har inriktning på sysselsättning. Kan vara ett alternativ om man vill jobba, men inte riktigt klarar ett vanligt jobb. 

Hitta och jämför träfflokaler i Stockholm

Kontaktgrupp 

Regelbundna träffar med andra brukare med olika bra fritidsaktiviteter typ utflykter Det är landstingen eller kommunerna som arrangerar.  

Kontaktperson 

Gratistjänst som kommunen erbjuder och kallas ibland fritidsstöd. En person att umgås med och t.ex. gå på bio med. För att minska ensamhet och isolering. Brukar vara uppskattat. Psykiatrin har kontaktpersoner också, men det är en kontakt med psykiatrin och något helt annat. 

Färdtjänst

taxi

Vid svårigheter att åka buss eller tunnelbana kan färdtjänst ansökas. För långa sträckor kan man ansöka om Riksfärdtjänst och få åka taxi lång väg t.ex för att besöka föräldrar. 

Ledsagare 

Du kan få ledsagning om du har svårt att ta dig ut på egen hand. Ledsagaren kan följa dig för att besöka vänner, gå på bio, gå en kurs, komma ut på promenad eller göra andra fritidsaktiviteter. 

Psykodynamisk psykoterapi 

En långvarigare och därmed dyrbarare psykoterapi, som är influerad av psykoanalys och handlar mycket om påverkan av det omedvetna, liksom av tidigare erfarenheter och relationer. På senare år har det kommit bevis för att den kanske kan ge effekt och nu börjar psykoterapi rekommenderas för att underlätta återhämtningen. 

Den senaste och mest uppdaterade informationen om behandlingar finns hos Schizophrenia Library, som är mycket bra.

Kommentar  
Sajten battrepsykosvard.se finns inte längre kvar online utan har ersatts av psykosr.se vilket har gjort att de flesta pdf från battrepsykosvard inte fungerar att ladda ned.

Någon på psykosr har gjort en sk 301 redirect med url-rewrite från battrepsykosvard.se lite slarvigt. ser vi på första pdf så är hänvsningsadressen fint inskriven med ett enda misstag det saknas ett "/" tecken mellan se & wp http://psykosr.sewp-content/uploads/2014/03/kunskapsblad_act_nyinsjuk.pdf - skriver man dit detta kommer nedladdningen av pdf att fungera bra. Det verkar gälla alla pdf länkade i artikeln ovan.

Läser någon från psykosr här kanske redirecten kan skrivas om lite bättre? Eller så får länkarna skrivas om direkt till psykosr härifrån för att kunna fungera som tänkt.
Uppdaterad. Nytt föräldrastöd och anhörigstöd. Tips också för de som på gruppboende har hög hyra och dålig ekonomi. De kan söka försörjningstöd från kommunen eller handikappersättning från Försäkringskassan.