Man kan läsa "Mös-Staden i staden". Det är en bok om numera nedlagda "Östra sjukhuset" i Malmö som när det öppnades 1934 ansågs vara Europas modernaste. Det är en fin bok som ger en bra översikt över psykiatrin i landet överhuvudtaget under 1900 talet. Den presenterar hur olika behdanlingsätt kom att användas och hur vården förändrades. Den innehåller mycket bilder och interjuver med både läkare och annan personal som arbetat där, samt patientbiografier. Boken är skriven 1995, ett år efter att sjukhuset lades ner, och det är intressant att läsa i slutet hur det gigantiska omårdet då tänkte användas. Boken avslutas med en längre interjuv med chefen för malmöpsykiatrin. Han berättar hur vården ska te sig i denna min stad. Nu, tio år efter, står det klart att han hade lite väl höga förhoppningar om framtiden och öppenvården. Östra sjukhuset används idag som flyktingförläggning , öppen anstalt, boende för förståndshandikappade och som skola. Irioniskt nog gick jag minsta sista år i högstadiet på "Backaskolan", i Östra sjukhusets gammla terapilokaler. Jag hade en lysande plan om att smuggla ut flyktingar från förläggningen genom det kulvertsysytem som sägs löpa under hela området. Det fanns en lucka ner i detta i fysiksalen. Vi badade i sjön som de intagna tvingats gräva på 40-talet. En dag gick vi upp på vinden och fann vackert målade teaterkulisser och massor av rekvesita - En hel teater. Backsskolan var en liten privatskola. Den var föräldrarstyrd med kulturellinrikting, vegankök och mycket frihet för eleverna under ansvar. Vi fick tillåtelse att arrangera både en fransk afton och en poesifestival uppe i teatern. I det lilla hus som överläkaren engång bodde , bor idag bara råttor.
