Detta har inte hindrat media från att tala om en kris för psykiatrin och kräva förbättringar. Mentalsjukhusens förträfflighet omnämns ibland, även om de båda förövarna knappast skulle ha hamnat där och dessa brott därför inte förhindrats. Mentalsjukhus är en dyr vårdform med en kostnad på 1 miljon kronor per patient och år. Om 10000 sådana vårdplatser inrättas skulle det kosta 10 miljarder per år och då skulle 1000-tals andra patienter dö p.g.a att det inte fanns pengar till deras behandling. Våldsdåd av psykiskt sjuka skulle ändå inträffa. I Aftonbladet sägs att 70 % av de med schizofreni, som begår våldsbrott inte fått den hjälp av vården de begärt innan. Psykiatrin behöver kanske bli mer lyhörda för manliga patienters behov av inläggning och vård?
Professorn i rättspsykiatri Sten Levander, som i TV berättade att han slagits i en IKEA kö och blivit utkastad, har förutom egna erfarenheter av våld också den rätta akademiska bakgrunden. Han nämner i Expressen att i Finland och Danmark begås de 10-20 % av de värsta våldsbrotten av schizofrena. I British Medical Journal hävdas att 5 % av dömda mördare i England hade diagnosen schizofreni. Kan de med schizofreni p.g.a sitt handikapp lättare avslöjas och kanske också dömas för mord de inte begått? Rättspsykiatrisk vård skall ersättas av fängelse. Är orsaken att friska mördare för ofta simulerar schizofreni och kanske ibland lyckas? Klicka här för mer information om våldsrisker
Problemet med schizofreni är att sjukdomen inte enbart berör vården utan hela samhället. Allmänheten diskriminerar de med schizofreni, som bl.a. utestängs från arbetsmarknaden (1 % arbetar heltid i Europa och 24 % deltid).Om våldsproblemet med schizofreni skall lösas krävs nya grepp och ett nationellt vårdprogram för schizofreni, som England fick förra året.
Här kommer en checklista för socialministern att tillämpa för varje patient:
Medicinering med endast ett antipsykotikum i lägsta effektiva dos med minimal risk för Parkinsonliknande biverkningar.
Tätare telefonkontakter mellan vården och patienten för att följa upp medicineringen.
Minnestörningar är vanliga. Doseringshjälpmedel krävs för att kunna komma ihåg att ta medicinen.
Ångest, depression, panikångest, sömnproblem och tvångssyndrom, som också är vanliga, bör behandlas med läkemedel.
Kognitiv beteendeterapi till alla. Lika god effekt som antipsykotika, men det går inte att "glömma" eller sluta ta denna "medicin". 15 % får ingen effekt av antipsykotika och 40-50 % får bara delvis effekt idag.
Patientutbildning till alla, som minskar symptom och återfall. Antipsykotika förebygger bara 80 % av återfallen, så tilläggsbehandling krävs.
Familjeintervention är viktig för de som lever nära sina anhöriga, eftersom om de kan fördubbla risken för återfall.
Missbruksrisken är förhöjd vid schizofreni och bör därför kontrolleras regelbundet. Möjlighet finns att kontrollera detta med blodprov.
Kontaktpersoner bör finnas för regelbunden kontakt och kontroll av hälsoläget.
Fysiska sjukdomar är vanligare vid schizofreni, som har en kraftigt sänkt medellivslängd. Årliga hälsokontroller hos distriktsläkare och särskilt för diabetes och hjärt-kärlsjukdomar.
Kommunerna, som har en mängd jobb, bör garantera de med schizofreni daglig sysselsättning och arbete. Om fler arbetar minskar säkert sjukligheten och också missbruket.
Staten bör driva anti-stigma kampanjer för att utbilda de som kan minst om schizofreni -nämligen allmänheten. I USA anses stigmat det största hindret för att de med schizofreni skall tillfriskna. Situationen är säkert inte bättre här. I uländer där vården är mycket sämre är de med schizofreni mycket friskare - kanske är den allmänna "kunskapen" här ett hinder för tillfrisknande?