Den var bra för det mesta. Trots att jag är ett skilsmässobarn så fick jag stabilitet från min mor som alltid fanns där. Hade gott om vänner och lekte fint med de andra barnen. Var ganska rädd av mig som barn dock och var försiktig av mig. Hade alltid massa tankar i huvudet, som en form av monolog. Vet inte om det var vanligt, men fick för mig att de flesta av de andra barnen inte hade ett lika rikt inte liv och kände mig således ofta missförstådd. Har alltid varit lillgammal.
