Kär i läkare

Han går i pension till sommarens slut. Så jag får låta det svalna.

Jag håller inte med memphis, de måste ju ha träffats privat det räcker inte med att jag träffar läkaren på mottagningen för att det ska uppstå kärlek och där bryter läkaren mot etiken vilket gör att han/hon inte skulle få stanna kvar som läkare,

Jag tycker det här mynnar ut i hur man kan separera arbete och privatliv. Att låtsas vara attraherad till en läkare har snarare med det förbjudna att göra än någon verklig romans.. Men hur som helst finns det något där? Finns det någon chans att både du och han skulle ge det en chans? Eller hon, det är fan många här som skulle kunna tänka sig vara lesbisk. Frågan kanske är vad det innebär att vara kär och om det går att kontrollera. Kan i alla fall säga att man kan känna mycket men att "kärlek" är ett koncept som inte alltid har funnits. Det är en relativt ny företeelse och jag tror det är svårt att utgå att man ska leva som om man ska bli kär.

Är det ömsesidigt och vill gå ut offentlligt båda så får ena personen byta läkare eller läkaren byta tjänst. Vad gäller att träffa varandra efter att ingen är i beroende ställning till varandra är det grönt ljus så långt ögat når.

Åtminstone läkaren har koll på det. Det var ju så för oss när vi var tillsammans att vi träffades efter att hon avslutat sin tjänst, samt att vi gillade varandra-

Jag tycker det är fint när dom försöker bena.. Det är inte det enklaste att säga "Jag är kär i dig" eller liknande. Definitivt svårt om man verkligen tycker om någon . Det tar som tid att utveckla det om man ska säga det.

Hur gammal var du när du "dejtade" henne?

Vi är i samma ålder eftersom man inte pratar om damers ålder det är ohyfsat mitt privatliv håller jag hårt vid, så ingen ide liksom