Psalmer sjöng jag förr på Gudstjänster, men har slutat sjunga, pga den KOL jag har får inte luften till mig utan bara hostar. Efter att min mor dog 2002 då sjöng jag. Framför mig i bänken framför satt min ena syster barnbarn 3 st flickor som inte kunde Svenska då de är födda i USA och jag sitter inte och mumlar i kyrkan när jag sjunger.
Efter begravnings Gudstjänsten mötte jag i församlingshemmets kök båda mina systerdöttrar, de säger, Vet du flickorna sade därinne? Nej, jo What good he sings! De måste menat kantorn? Nej det var dig de sade det om. Jag höjde min röst när jag sjöng, det hördes ljudligt. En granne sade innan han dog, jag vill att du går på min begravning, det var i församlingskyrkan och också där sjöng jag satt till vänster rätt långt bak. Detta för att på högra sidan sedan gammalt reserverat för släkt. När Gudstjänsten precis var avklarad sade en kvinna till en kyrkanställd var detta en bra begravning? Det hördes väl?
Jag har slutat sjunga och i och med grannen var det sista begravningen jag går till då jag bestämt mig för det, jag mår så dåligt på begravningar att det är svårt för mig att sitta där. Min svågers begravning gick inte på och min syster sade, jag vet hur dåligt du mår på begravningar, stanna hemma. Jag skickade en prydnad i form av ett kors att ha liggande på graven efteråt. På kortet skrev jag vila i frid och mitt namn. Skickade från Stabbetorget nära här betalade för att få det till den kyrka det gällde.
En annan gång var jag på ett möte i Pingstkyrkan när jag gick in tog jag med mig deras sångbok satte mig där det var glest med besökare på höger sida i lokalen då jag ville sitta i fred två damer kom satte sig intill mig. Pingst pastorn på podiet sade vi har fått en önskesång han sade numret, jag slog upp den, sedan musik och jag tyckte det var bara jag och pastorn som sjöng. När sången var slut sade damerna, jaså den kunde du! Jag kan bara säga varken hört den förr eller senare.
En gång i församlingshemmet i Sankt Paulikyrkan i församlings hemmet där hade de någon dag i veckan då de bjöd missbrukare på kaffe och smörgås där var ett piano och hon som spelade och en annan pratade med varandra om vilken tonart de skulle spela och sjunga, om en sade den ena den enda som kan det är Nisse...
