Oförstående anhörig

Vad gör man när en anhörig inte förstår att man mår dåligt...att man inte orkar städa mm.? Den här personen blir t.om arg på mig..säger att jag ska sätta fart. Han fattar inte hur det är...fasten jag försökt förklara. Jag tror jag är tvungen att säga upp våran vänskap..även om jag inte vill. Men jag orkar inte höra allt gnäll..

Ibland är en paus bra i en vänskap... det kan förbättra den på sikt... du kan ju också ge mer information om sjukdomen till din anhörig... så att förståelsen kan öka...

Anhöriga kan om de är kritiska, fientliga och överengagerade framkalla ökad risk för psykos. På många kliniker har man börjat ge kurser till anhöriga för att lära dem hur man uppträder på rätt sätt. Det minskar psykossymptom och återfall i psykos och kallas för familjeterapi eller familjeintervention.

Jag har försökt på alla sätt att förklara för honom, gett honom bra böcker att läsa, men han vägrar att förstå. Han ger ofta elaka komentarer om det mesta i mitt liv. Synd för han är snäll oxå ibland. Orkar bara inte med det längre. Men jag är korkat rädd för att bryta kontakten, jag har tyvärr blivit beroende av honom...

Han hjälper mig med praktiska saker som handling o liknande. Vad ska jag göra...ta paus funkar inte...har prövat det några gånger...men det blir alltid likadant igen. Några förslag.?

Du får fortsätta vara tydlig... sätta gränser för vad som är ditt privatliv som han inte har med att göra... kanske kan en anhörigutbildning eller ett stödsamtal hos vården hjälpa...

Det där med anhörigutbildning låter bra, har rsmh sånt, eller var kan man få det? Fast jag undrar om det skulle hjälpa. Jag måste nog intala mig själv att det får bli slut. För min egen skull...han får mig ju att må sämre. det håller inte i längden. Usch vad sånt här är jobbit.