Verkligen tragiskt. Men å andra sidan belyser det den svåra juridiska och medicinska balansgång som LPT innebär.
Lite frågor som jag inte har något bra svar på:
Vad gör tex mamman sjukare eller i större behov av ett vårdintyg än vår flitige skribent Niklas som överklagar sin LPT-vård?
Vad säger att mamman blir mer eller mindre kränkt av ett vårdintygsförfarande?
Det är väl så att det nästan alltid är omgivningens reaktioner på att något är fel, inte fungerar eller kan vara skadligt som föranleder en vårdintygsbedömning. Tänk om den möjligheten inte alls fanns? Hur tungt skall en patients vilja få styra?
Det finns uppenbarligen personer som av olika anledningar anser att psykiatrin är fascistik och att LPT är ett straff. Är detta hela sanningen? Men ok, jag kan ta på mig rollen som syndabock, det är mitt jobb. Bättre det än att anhöriga få ta den rollen, då det ofta är anhöriga, grannar eller vänner som slår larm.
