Vad och vilka människor hamnar egentligen på arbetsterapin?
Jag har nu väntat sedan i september för att få komma dit för att få hjälp
med att hantera min trötthet, hitta vägar runt den, runt ångesten.
I veckan var jag på ett möte där detta kom upp igen och jag undrade såklart
varför min väntan aldrig är över. Jag vill ju göra så bra ifrån mig som möjligt
på arbetsträningen men det är svårt med en ständigt överhängande trötthet.
Svaret blev "det har kommit mer akuta fall och då har du hamnat längre ner i kön".
Min kontaktperson för arbetsträningen undrade såklart varför jag inte kunde klassas
som akut, det är ändå snart april, nått måste ju gå att göra?
Svaret till detta blev att det gick inte, varför det inte gick fick vi inte veta.
Vad klassas som akut? Vad är inte akut?
Ligger vi fortfarande på den nivån att det fysiska är viktigare än det psykiska?
Ett brutet ben mot en bruten hjärna?
Jag har tänkt på det här länge nu men kommer inte fram till ett tillfredställande svar.
