Enkla jobb?

Ja men jag tror att kontrasten mellan min föredragna "stil" och det dom erbjuder är för stor. Jag föreställer mig att jag ska få sätta frimärken på brev. Samtidigt har jag svårt att stå ut när det är tråkigt. Väldigt svårt faktiskt och är en stor orsak till varför jag inte platsar socialt.

Jag vill inte skryta men min begåvningsprofil har toppat och dalar som inte gör det lätt att fungera i dagens samhälle. De flesta problemen kretsar kring uthållighet och flexibilitet. Som jag har uppfattat det i alla fall.

Durå? Hur har du det?

Ok. I see.


Jag? Jag har mkt inre stress och blockeringar. Fungerar ganska dåligt socialt. Svårt för koncentrera mig osv.

Tror jag skulle klara ett jobb om det anpassas, tex ngt inom vården. Om man får extra pauser, anpassade uppgifter osv. Men chansen är liten att få det. Sist jag jobbade jobbade jag som personlig assistent. Det slutade med psykos efter ett par månader tyvärr. Ändå vill psykiatrin att jag ska ut och jobba... Förstår inte riktigt och är rädd att få psykos på nytt.

Osäker på vad jag klarar av helt enkelt. Dessutom har jag svårt att ta mig ut med kollektivtrafiken...hur de ska lösa det återstår att se.

Vilket pussel att få ihop. Det är synd att det ska va så svårt. I mina ögon kan man inte kompensera hur mycket som helst med endera anpassning och så vidare. Det måste vara hållbart i längden..

Klokt. Jo det måste vara hållbart i längden så klart. Men mitt team tänker att allt löser sig och att jag behöver tuffa till mig...hm.

Till dom säger jag blääääh. Jag tror på att "Dom som kan sköta sig, sköter sig". Det är en insikt som finns hos dom som studerat funktionsnedsättningar. Jag tror det var Cullberg eller Gillberg som sa det.

Fantasio hade förut en Sysselsättning. De limmade gravurnor för husdjur, ett enkelt jobb. Det som var jobbigt för Fantasio var att det mest var förståndshandikappade där.