normal igen!

jag måste bara berätta....nu har plötsligt mitt liv tagit en konstig vändning...

jag var på en anstälningsintervju i tisdags för en liten firma som jobbar med redovisning.
det var fem sökanden ( inte så många) men jag lyckades slå ut dem alla trots mitt handikapp, dvs jag fick jobbet!

jobbet är på heltid, jag har inte jobbat deltid och på så sätt kunnat "bygga upp mig " utan jag går från 0 till 100. (jag sökte tjänsten på deltid men den tillsattes av en annan person). nu har jag jobbat två dagar, torsdag och fredag.

nu till själva poängen
under dessa två dagar har jag INTE tänkt på psykos en enda gång! min läkare använde för ca en månad sedan orden att jag var besatt av min sjukdom, de senaste dagarna har bara flutit på...inte heller har jag haft de overklighetskänslor som så länge har plågat mig.

jag känner mig som en helt normal person!! jag ser normal ut också där jag sitter på tåget i min kostym. jag har inte ens kännt att jag bedrar min nya arbetsgivare, jag känner det som att jag har lika stor rättighet att vara där som alla andra.

det är skitskumt men det verkar som att det var det här som behövdes. jag tar ett par lugnande under dagen bara för att jag inte ska börja hetsa upp mig o få panik, det är ett skyddsnät men jag kommer sluta ta dem nästa vecka.

det är bara ett litet moln på min ljusa himmel, det är en sjuhelvetes resväg, ni skulle tro att jag var idiot om jag berättade hur långt jag måste resa för att komma till jobbet kl 9 på morgonen....ja sen är det ett litet moln till förstås, en kvinnlig kollega har jävligt taskig social kompetens, det är hon som ska lära mig yrket...henne kommer jag inte stå ut med länge och det kommer garanterat bli en konflikt där...

men jag känner mig som en ny person, alla mina sorger känns bortglömda!...självklart är jag i en smekmånadsperiod men just själva känslan att vara NORMAL....den har jag längtat efter.

tyvärr är jag inte känd för min envishet så jag tror inte det här kommer fungera i längden, men det har hittills varit en stärkande upplevelse.

alltid något!
// riddle

Good Luck! And lucky you! :lol: :lol: :lol:

[size=150:270yihd7][color=red:270yihd7]Grattis till det nya jobbet, Riddle!!![/color:270yihd7][/size:270yihd7]

Och till att du mår så bra... lycka till med allt... du finner nog styrkan inom dig att klara kontakten med den kvinnliga kollegan... och pendlingen kan gå bra ett tag... kanske kan du flytta närmare jobbet sen om du trivs och vill det... pendling kan tära på en rätt mycket i längden, så det kan vara värt att fundera på...

TACK Nissegossen och Isa-Alise!! (Isa-Alise...jag läste ju att du själv skall börja arbeta heltid nu! så grattis tillbaka!!!!)

ja det känns helt enormt fantastiskt faktiskt, bara det här med att ge sig ut, komma på tåget, komma in på kontoret osv...det ger en oerhörd stolthet på något vis...(när man är van att vara samhällets paria)..jag skall inte tolerera den osympatiska arbetskamratens mobbing, jag sa ingenting igår eftersom jag inte vill skaffa fienden min första dag, men jag är bra på att säga ifrån när jag tycker att det behövs, pendlingen är nog det största problemet, men som du säger Isa-Alise så ska jag, om jag blir kvar, flytta närmare jobbet.

chefen är jättetrevlig, han är kines och kontoret är litet och o-hämmande.(det skulle kännas väldigt otäckt med kontorslandskap t ex)...ja kort sagt, det är dags att vända blad nu....byta olyckan mot lyckan...halleluja!

trevlig kväll på er båda
// riddle