Hur ska man stå ut?

Det fanns inget alternativ på min tid. Mina anhöriga gick inte med på att jag skulle ge upp.

Charlottesometimes skrev: Usch krokus, vad jobbigt! Fy för FK alltså. Jag vet inte om jag ska stå ut några veckor till eller om jag ska ringa imorrn och höra vad min vårdkontakt säger...
Hur ska man egentligen kunna bevisa att det är för mycket? Hur gjorde du? För det är som du skriver, jag är som en zombie!

Jag tycker att du ska ringa vårdkontakten imorgon.

Jag sade upp mig på eget initiativ för att börja plugga. Studierna gick åt helvete och det dröjde innan jag fick mer aktivitetsersättning.

Det var först när jag misslyckats med praktik via Arbetsförmedlingen (på 50%) som FK började fatta att 50% jobb/studier var för mycket.

Jag hade 50% aktivitetsersättning från år 2007-2012. Sedan 75% 2012-2014. Från 2014 har jag haft 100% aktivitetsersättning och nu sjukersättning.

Tack för ditt svar krokus!
Du verkar ha fått kämpa väldigt.
Jag hoppas FK förstår när jag inte orkar.

Det var 20 år sedan jag jobbade heltid men minns att det var ett helvete. Tog varje möjlighet att sjukskriva mig. På 2000-talet har jag jobbat bortåt 60-70 procent och skrev ner sjukersättningen. Hade det väldigt bra ekonomiskt. Slutade 2012 efter att min fysiska och psykiska hälsa långsamt hade blivit sämre. Hatade jobbet till slut och presterade dåligt. Nu är jag ålderspensionär och precis som Geta är jag väldigt nöjd och glad över detta.

Det är många som verkar ha samma problem. Att inte orka men bli tvingade att jobba.

De nu sista åren av sitt liv är jag tillfreds med livet sjukdomen klingar bort och ingen kräver att man skall jobba. Det ända är att fysiken tar stryk av åldern och att det börjar bli jobbigt att bara gå. Konditionen är klart sämre och man kan förvänta sig att fysiken blir bara sämre och sämre. När man av ålder blir gammal och svag kan en vanlig förkylning gå över i lunginflammation som gör en liggande på sjukhuset och att man inte kommer hem igen. En vanlig sjukdom kan göra att man dör.