Vet inte var det här passar in

Tycker det Nobel sa var ett klokt och bra råd.
Gå ner i arbetstid, stimulans, ha tid till síg själv och annat man är i behov av. Tror många hade mått bra av det. Ekonomin styr och man klarar ekonomin bättre om man jobbar, den negativa biten när du fått sjukersättning.

notwoodstock skrev: Jag har jobbat ideellt, och det var kul. Men det knäckte mig. 

Tråkigt... men tack att du tog dig tid att svara

IM skrev: Tycker det Nobel sa var ett klokt och bra råd.
Gå ner i arbetstid, stimulans, ha tid till síg själv och annat man är i behov av. Tror många hade mått bra av det. Ekonomin styr och man klarar ekonomin bättre om man jobbar, den negativa biten när du fått sjukersättning.

Ja ekonomin styr mig väldigt mycket även om jag har ganska modesta levnadsvanor...ingen bil och hus och sånt.. det är synd att ekonomin ska vara en sådan press

Hej!

Jag har jobbat, men har sjukersättning numera. Har nyss börjat studera de 12,5% jag får utan att sjukersättningen påverkas. Jag skulle vilja bli någon form av kemist. Men jag kommer med stor sannolikhet inte att komma ut i arbetslivet igen. Men jag läser kemi för mitt eget intresse. Annars har jag min dagliga verksamhet. Det var ett stort steg för mig att börja studera igen, om än att det bara är på 12,5%.

2004 när jag hade fått lämna mitt jobb på en fabrik, så började jag på Komvux, men fick sjukskriva mig efter 1-2 dagar. Det tog hårt på mig... Sen har jag arbetstränat o jag gick en kort väktarutbildning också 2009. Men det har alltid slutat med sjukskrivning...

Jag är 40 år idag o har trygg ekonomi som sagt, men det är kul att studera det man är intresserad av även fast man nog inte kommer att få jobba med det.

Jag har misslyckats med att plugga på komvux 3ggr, då jag blivit dålig o hamnat i obalans

Men har skött ett jobb som lokalvårdare några timmar i veckan i 3år nu. Känns som jag hittat rätt. Det e mindre krävande.

Jag är inte särskilt prestationsinriktad utan det har handlat om sådana saker som att kunna säga till omgivningen att jag gör något och inte går och parasitiserar på samhället. En skam helt enkelt. Men väl i jobb så trivs jag inte. De sista åren var jag dessutom så stresskänslig att jobbet blev en oerhörd plåga bara. Saknar inte arbetslivet utan är numera en glad pensionär som har rätt till detta.

Hermine,
Arbetsterapeuterna är experter på arbetsförmåga. Du kanske skulle diskutera med en arbetsterapeut vilken typ av jobb som passar dig. Det verkar som det går inte så bra när du gör det helt själv. Sedan finns ju Samhall. Kloppe har ett administrativt jobb där.