Anpassning på arbetsplatsen

Hej!

En av våra anställda har blivit sjukskriven efter vad vi först trodde var utmattningssymtom. Nu har hon fått diagnosen cykloid psykos. Hur bör vi som arbetskamrater agera? Hon besöker arbetsplatsen regelbundet, vilket de anställda ofta uppfattar som besvärande. Bör vi avstyra detta i väntan på tillfrisknande, eller gör vi fel om vi avskärmar henne från gemenskapen? Då läkaren bedömmer henne som friskare vill hon återgå i arbete. Hur ska vi då underlätta för henne i arbetssituationen?

Jag tycker i likhet med PSR att ni inte skall utestänga henne, eftersom det förmodligen är olagligt och dessutom stigmatiserande för henne. Lagstiftningen på området har också stärkts under de senaste 5 åren, vilket alla kanske inte är medvetna om.

Vid cykloid psykos så kan man vara helt frisk mellan varven, så det är inte säkert att hennes arbetsförmåga egentligen har försämrats. Det som kan skapa problem i arbetslivet är främst kognitiva symptom, vilket jag tror inte är lika vanligt vid cykloid psykos, som vid schizofreni.

Vid psykotiska besvär finns det en del bra råd för omgivningen att följa:
Om personen säger något tokigt, så säg inte att det är det, men håll samtidigt inte heller med.
Var heller inte fientlig, kritisk eller överengagerad.

Jag hoppas verkligen inte ni kommer stänga ut henne. Det är fult och elakt och respektlöst mot en sjuk såsom frisk människa.

you evil bastards...msk som gör sånt är äckliga
kan inte i mitt liv förstå hur någon kan tänka så.
Vad tror dom, dom kommer att lösa ?
ni kan ju knappast göra det för hennes skull
bäst å mobba henne för hennes eget bästa-
för er egna bekvämlighet skulle jag nog mer säga..äkliggggtttt mmuuu

Tråkigt att vårt inlägg verkar ha missuppfattats. Till att börja med skulle vi aldrig skrivit och rådfrågat forumet om vi velat den anställde något illa, mobba henne eller dylikt. Anledningen är att hon varit vår arbetskamrat under många år och att vi alla känner med henne. Nu befinner hon sig i en akut fas av sjukdomen, och vi känner oss maktlösa och okunniga. Vi märker att hon besöker arbetet för att hon inte ännu mentalt kunnat "släppa" det, något som hennes läkare sagt att hon i detta skedet måste göra för att kunna slappna av och fokusera på sig själv och sitt tillfrisknande. Då hon kommer försöker vi därför över en fika styra in samtalen på andra saker än arbetet. Då hon är mer "manisk" kan hon flyga in på arbetet som en virvelvind, slita runt i alla papper som ligger framme och bekymra sig om frågor som rör verksamheten. Vi tror inte att detta är något som vare sig övrig personal eller hon själv mår bra av. Vi vill hålla kontakten med henne och bjuder givetvis med henne på våra sociala aktiviteter efter arbetstid. Vi önskar inget hellre än att hon snart ska må bättre och kunna arbeta hos oss igen, under förutsättning att hon själv vill det. Vi är ett litet företag och det ska tilläggas att flera av de anställda är personliga vänner till henne och därför bryr sig mer än vad man traditionellt gör på en större arbetsplats. Hoppas att ni som svarade på det första inlägget nu fått klart för er att ingen av oss vill henne illa.

Det bästa är kanske att ni bjuder in henne då och då till fikarasten. Det kanske passar bättre då att hon hälsar på.

Jag läste nyligen en undersökning om fördomar mot schizofreni, som menade att fråga folk om deras inställning ger inte rättvisande resultat, eftersom många besvarar frågorna, som man vet att man skall svara.

I en undersökning så mätte man fysiologiska reaktioner hos personer som fick titta på bilder på personer, som man påstod hade schizofreni. Många reagerade negativt fysiologiskt trots att de hävdade att de inte hade några fördomar. Jag tror själv att svenska folket har en mycket mer fördomsfull inställning till psykiska sjukdomar än vad som officiellt framgår. Det är bara titta på olika markörer, som t.ex. arbetslöshet. Den är c:a 79 % för de med schizofreni.