[i:1nxzaav7][size=150:1nxzaav7][color=blue:1nxzaav7]Tack[/color:1nxzaav7] [color=violet:1nxzaav7]Missan[/color:1nxzaav7][color=blue:1nxzaav7]![/color:1nxzaav7][/size:1nxzaav7] [/i:1nxzaav7]
Välkommen du också.
Trivs du på Viska.se ?
Jag blev medlem på Viska den 10 okt 2005 men mitt anv. namn "KristusAnda" blev kvaddat av någon orsak så jag skapade ett nytt: "KristusAnda!"
Mina tidigare foruminlägg kan dock ses men jag kan inte ändra något där längre och jag kommer inte åt min profil via det gamla. Nog om det.
Skulle gärna prata med dig per telefon någon gång och bolla lite av våra situationer, perspektiv och tankar. Effektivare och lättare m. Tfn.
Jag har en vän som har ADHD och är några år äldre än dig. Jag förstår många av hennes problem men hon har svårt att stilla sig. Jag är orolig för henne för hon jagar lyckan och den flyr från henne istället för att låta lyckan komma till henne, anser jag.
Om man älskar fåglar är det bättre att vara stilla, och prata med dem i frid än att kämpa och stressa för att korta ned avståndet emellan varandra.
Oftast gör man mer nytta genom att vara än genom att göra.
Om du vill lära känna mig lite så får du gärna besöka siten: <!-- w -->
www.HimlaJorden.just.nu
<!-- w --> om du inte redan gjort det.
Har jag någon möjlighet att lära känna dig mer?
Tror du på Messias?
FARS DAG
Hur går det med din pappa? Kan du skicka ett kort el. nåt?
Jag söker hedra min Sanna Fader i Himmelen varje dag men jag funderar på att cykla bort till min lilla jordiska pappa med en kvist eller nåt ikväll.
Jag förstår mycket av dina känslor då jag gått/går igenom liknande omständigheter. Jag skulle må skitdåligt om jag var beroende av pappas och mammas och övriga släktens bekräftelse. Jag var tvungen att frigöra mig från dem om jag skulle bli verkligt fri, lycklig och frisk, ja, inte bara det, jag måste vara villig att avstå allt det jordiska för att bli fullständigt fri. Att vara villig att offra t.o.m. det käraste man har. Såsom Abraham var villig till. Att kunna avstå sin dyrt älskade, käre och ende son. Inkl. sitt eget liv. Då finns det inget som binder en längre. En skimrande möjlighet för Gud. Att vandra med Gud istället för i självcentrering och begär. Djävulen slår alltid på ens svagaste punkter. Han kan bara slå där man är bunden. När jag gett mitt hjärta till världens ting så har jag alltid varit sårbar. När jag lagt min grund för Glädjen i bl.a. följande ting så har jag blivit sårbar och ofta krossad:
-Människor
-Psykligan
-Frosseri
-Pengar
-Materialism
-Alkohol
-pastorer
-Barnen
-Tjejer
-kyrkor
-Romantik
-m.m.
Men när jag inte söker något annat än Guds Rike och hans rättfärdighet och vilja så kommer allt jag behöver till mig, det är ett av hundratals löften i bibeln. Inkl. det dyrbaraste som finns, kommer till mig: Guds Frid.
Om jag är rädd för att misslyckas kommer jag aldrig att lyckas.
"Du är inte misslyckad om du inte lyckas, du är lyckad om du försöker"
Även om det gör ont.
Som Helige Franciskus av Assisi säger: "Det är genom att ge som man får och det är genom att man glömmer sig själv som man finner sig själv." Här är hela bönen med källan i Kristi Kärlek och Frälsning:
[i:1nxzaav7][size=150:1nxzaav7][color=violet:1nxzaav7]FRANCISKUS BÖN[/color:1nxzaav7][/size:1nxzaav7][/i:1nxzaav7] :angel
Herre, gör mig till ett redskap för din frid.
Låt mig bringa Kärlek, där hat råder.
Låt mig bringa enhet där splittring söndrar.
Låt mig bringa Tro där tvivel plågar.
Låt mig bringa förlåtelse där orätt sker.
Låt mig bringa Hopp där förtvivlan råder.
Låt mig bringa ljus där mörker härskar.
Låt mig bringa glädje där sorg smärtar.
Oh Mästare, låt mig inte så mycket söka att bli tröstad som att trösta. Inte så mycket söka efter att bli förstådd, som att förstå.
Inte så mycket söka att bli älskad, som att älska.
För det är genom att ge, som man får,
Det är genom att man söker,
som man finner och det är genom att man bankar på,
som dörrar öppnas.
Det är genom att vi förlåter, som vi blir förlåtna
och det är genom att vi dör som vi uppstår till det eviga livet. Amen.
Jag har upplevt starkt att min jordiska pappa (och mamma) (som separerade när jag var 10 och lillebror 5) har förskjutit mig då han också säger att jag är som "Den fula ankungen" för jag är inte som dom. Tack och lov Gud, det kan jag ta som en komplimang från Himlen att jag inte var en kvackande grågrön föraktande anka utan ett svanbarn som en dag fick möta sin sanna familj. Ty jag är Guds barn.
Kol 3:16 "La Kristi ord få rikelig plass hos dere..."
Norska Bibelen 1988.
Hälsa din kille så gott från mig.
Take Care!
Pulse
Jonny
Ps. Förlåt mig för eventuella felaktigheter och publiceringsfel.
